Vägledning och kompetensutveckling

I följande avsnitt kommer vi att redovisa för hur våra intervjupersoner ser på vad vägledning innebär. Vi kommer också att presentera hur våra olika intervjuperso- ner ser på kompetensutveckling inom universitet X. Vi ser skillnader i de svar vi fått mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och de studievägledare med an-

41

nan utbildningsbakgrund när det handlar om hur de ser på vägledning. De två intervjupersoner som har studie- och yrkesvägledarexamen berättar att vägledning på universitetet ofta innebär informationsgivning. Men för de personligen innebär det att kunna få en individ att växa i sig själv. Denna kunskap fick de då de stude- rade på studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Vår tredje intervjuperson, med annan utbildningsbakgrund berättar följande: Jag ger samma information till alla, jag är som en papegoja. Jag kan ge stu- denterna råd i vad de kan läsa för att kombinera ämnen. Jag tror inte att det är lika viktigt med vägledning på universitetet. De är vuxna människor som tar eget ansvar, de vill liksom ha råd och då kanske man inte lägger så mycket vikt vid själva samtalet utan man lägger mer vikt vid att tala om fak- ta för dem. Blir det ett djupare samtal så skickar jag dem till den centrala vägledningen.

Detta stämmer inte in på den tidigare forskning vi studerat om att studenter på universitetet inte behöver lika mycket vägledning. Vi hänvisar till artikeln Stu- dent`s career concerns: challenges facing guidance providers in higher education (2006) där de skriver att studenterna på universitetet är i behov av vägledning i sin identitetsutveckling och karriärplanering. Slutsatsen av artikeln visar att det är viktigt att ha vägledning och rådgivning av hög kvalité på universitetet då studen- terna känner en oro för sina framtida yrken. Karriärvägledning bör inte bara gälla en students framtida yrke utan kopplas till de komplexa frågorna om studentens identitet och personliga orientering när det gäller framtiden.

Vår fjärde intervjuperson, med annan utbildningsbakgrund, berättar att hon bli- vit erbjuden kompetensutveckling i coachning samt samtalsmetodik och att det har gett henne en större insikt i vad vägledning är och hur den kan utföras.

Vi har ju fått kompetens i vägledarutbildning också samt coachningsmetodik för studievägledare, som X har erbjudit… det var ju bra att öva…

Careershipteorin (1997) säger följande att en individs habitus kan utvecklas och förändras när nya situationer inträffar som modifierar hennes världsbild. Dessa påverkas ofta på något sätt av varandra beroende på hur engagerad hon eller han är i olika aktiviteter som erbjuds inom till exempel arbetslivet. För de studie- och yrkesvägledare med annan utbildningsbakgrund än studie- och yrkesvägledarexa- men erbjuder universitet X kompetensutveckling i samtalsmetodik samt coach- ning. De kurser universitet X för närvarande erbjuder är en kurs i coachning vilket ska leda till en ökad medvetenhet om hur man som vägledare kommunicerar i

42

olika samtalssituationer. Vägledaren ska även få kommunikationsredskap vilket ska leda till att utveckla vägledarens förmåga att stötta studenten under hennes studietid. Efter avslutad kurs ska vägledaren ha utvecklat sin kompetens i att leda och analysera coachande samtal. Vidare ska hon ha fått en ökad kunskap i att stöt- ta studenten i att själv ta ansvar, formulera och konkretisera möjligheter i sin stu- diesituation vilket ska leda till att studenten blir mer handlings- och målorienterad i sin karriärplanering (universitet X:s olika kurser i kompetensutveckling för stu- die- och karriärvägledare). Detta kan ses som ett karriärbeslut från vägledaren. Här handlar det om en önskan att vilja utvecklas inom sitt yrke. Man får en chans att få de rätta verktygen som en del studie- och yrkesvägledare saknar. Men, här kan vi åter koppla till en persons eget habitus. Om inte viljan och önskan finns att vilja vidareutbilda sig och att man kanske till och med inte har den kunskap eller självkännedom som krävs för att förstå hur viktigt detta är då tackar man nej till att göra ett så kallat karriärval.

Alla som arbetar som studie- och yrkesvägledare på universitet X blir erbjudna bland annat fortbildning i samtalsmetodik samt coachning. Detta är något som tre av våra fyra intervjupersoner tagit del av för att utvecklas inom sitt yrke. En av vägledarna med annan utbildningsbakgrund berättar att hon skulle ha velat läsa en ettårig utbildning i samtalsmetodik samt vägledning för att stärka sin roll inom sin profession:

… ja, alltså, jag tycker att om man hade haft något påhängs år efter kandi- datexamen, då hade det varit jättebra. Om man nu tänker på att stärka sin profession då skulle det ju vara ganska tydligt för mig och omvärlden för då skulle man kunna säga tydligt att jag faktiskt är studievägledare. Detta i sig gör kanske att man är säkrare i sin roll, att man arbetar mer offensivt.

Karriärval handlar om identifiering och vem man önskar vara men också vem eller vad man inte vill bli identifierad som. Att välja eller inte välja en utbildning eller få möjlighet att läsa en fortutbildning för att få färdigheter handlar om identi- fiering med en viss position.

Karriärvägar handlar om att röra sig mellan olika positioner och status, exem- pelvis människors övergångar från ett arbete till ett annat, fortutbildning eller en fast anställning. Tre års högskolestudier till studie- och yrkesvägledare kan utgöra en sådan livsfas och man kan också tala om en ”akademisk karriär”. På så sätt betyder karriärer särskilda livsfaser och till dem även förenade med sociala nor-

43

mer. De val och beslut som tas är både i kombination med personens livshistoria samt ett socialt sammanhang. Detta förklarar Hodkinson och Sparkes (1997) med de ojämlika maktförhållandena inom fälten.

Under detta tema har vi kopplat till Careershipteorin där en individs habitus kan utvecklas och förändras när nya situationer inträffar som modifierar hennes världsbild. I detta fall gäller det kompetensutveckling och hur man ser på vägled- ning. En annan viktig slutsats av detta avsnitt är hur viktigt det är med en adekvat vägledning även för studenter på universitetet.