Examensarbete
15 högskolepoäng
Vägledning på ett universitet
En jämförelse av studie- och yrkesvägledare med olika
utbildningsbakgrund
Career counseling at a university
A comparison of career counselors with different educational back grounds
Margareta Andersson
Anna Jonsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Handledare: Ange handledare Slutseminarium 2011-12-14
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Eva Nyberg
Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle
3
Sammanfattning
I vår studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på ett universitet i södra Sverige, med fokus på det enskilda samtalet. Vår frågeställning har delats upp i följande frågor: vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitetet, finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkes-vägledarutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievägledare verksamma inom universitet. Därefter har vi analyserat det resultat vi har fått, i förhållande till tidigare forskning inom området, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevan-ta för studien. Vårt resulrelevan-tat visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund.
Vid en anställning som studievägledare på universitetet efterfrågas framförallt ämneskunskapen inom institutionen och fakulteten och inte en examen i studie- och yrkesvägledning. Vägledningssamtalet har hos våra intervjupersoner en hög prioritet men har olika innebörd för våra intervjupersoner beroende på vilken ut-bildningsbakgrund de har. Med hjälp av bl.a. Bourdieus och Hodkinson & Spar-kes teorier kan vi förstå att det finns skillnader i arbetssätt beroende på vilken ut-bildningsbakgrund studievägledarna har.
4
Förord
Vi vill tacka de studie- och yrkesvägledare som vi intervjuat och som gjort vår undersökning möjlig. Ett stort tack till vår handledare Eva Nyberg som stöttat oss och som kommit med användbara tips och underlättat vårt arbete.
Studien har kommit till genom ett gemensamt intresse av att nå mer kunskap om hur vägledning genomförs på universitetet. Vi har under studiens gång haft ett nära samarbete med varandra med flertalet diskussioner om vad vi skall ha med i examensarbetet och kommit fram till beslut som båda varit tillfreds med. Det är svårt att urskilja vem som har skrivit vad i vårt arbete då vi nästan skrivit och gjort allt gemensamt. Vi har båda deltagit under våra fyra intervjuer och formulerat vår intervjuguide tillsammans. Transkriberingarna har vi delat upp till två intervjuer vardera.
Margareta Andersson och Anna Jonsson Malmö, november 2011
5
Innehåll
1. Inledning och syfte ... 7
1.1 Syfte ... 8
1.1.1 Frågeställningar... 8
1.2 Disposition ... 8
1.3 Centrala begrepp ... 9
1.3.1 Teoretiska begrepp ... 9
2. Bakgrund: Presentation av studie- och yrkesvägledning som kunskapsområde ... 11
2.1 Vad är studie- och yrkesvägledning? ... 11
2.1.2 Skolverkets definition ... 11
2.1.3 Sveriges vägledarförenings definition ... 12
2.2 Olika vägledningsmodeller ... 13
2.2.1 Femstegsmodellen ... 13
2.2.2 Hägg och Kuoppa ... 15
2.3 Syften, mål och ramar ... 16
2.4 En samtalsledares färdigheter ... 17
2.5 Sammanfattning ... 18
3. Tidigare forskning ... 19
3.1 Student’s career concerns: challenges facing guidance providers in higher education ... 20
3.2 Högskoleverket ... 21
4. Teori ... 22
4.1 Pierre Bourdieu ... 22
4.2 Careership ... 24
4.2.1 Pragmatiskt rationellt beslutsfattande ... 25
4.2.2 Maktförhållanden inom fälten ... 25
4.2.3 Förändringar, vändpunkter och rutiner ... 26
4.3 Gerard Egan ... 27
4.4 Sammanfattning ... 28
5. Metod ... 29
5.1 Metodval och metoddiskussioner ... 29
6
5.2.1 Urval av intervjupersoner ... 30
5.3 Datainsamling, bearbetning och analysmetod ... 31
5.4 Validitet och reliabilitet ... 32
5.5 Etiska ställningstaganden ... 33
6. Resultat, tolkning och analys ... 34
6.1 Intervjupersonernas utbildnings- och arbetslivsbakgrund ... 34
6.2 Universitetets policy för studie- och karriärvägledning ... 36
6.3 Intresse för studie- och yrkesvägledaryrket ... 38
6.4 Beskrivning av vägledarnas arbetsuppgifter ... 39
6.5 Vägledning och kompetensutveckling ... 40
6.6 Skillnader i arbetssätt ... 43
6.7 Vägledarens kunskaper samt färdigheter i samtalsmetodik ... 45
6.8 Sammanfattande analys ... 48 7. Diskussion ... 50 Litteratur Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
7
1. Inledning och syfte
Vi har båda funderat över varför det finns så lite information om hur vägledning går till på universitetet. Enligt senare års forskning framgår att hälften av universi-teten/högskolorna inte har dokumenterade mål och riktlinjer för studievägledning (Utvärdering av Studievägledning på Malmö Högskola 2008). Högskoleverket (2008) menar att här föreligger en risk för bristande kontinuitet och ojämn kvalitet i vägledningsarbetet, såväl som svårigheter gällande uppföljning och utveckling av verksamheten. Behovet av att uppmärksamma hur vägledningsarbetet går till är därför stort.
Under vår utbildningstid på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Malmö högskola samt under våra olika praktiktillfällen har vi fått lära oss hur betydelse-fullt och viktigt det professionella samtalet är med den sökande. Samtalsmetodik har varit en av de större kurser vi läst där vi fått kunskap i samtalsmodeller, teorier och metoder. I boken Konsten att samtala (Engqvist, 2009, s.55) beskrivs Nigel Howards existentialistiska axiom. ”…om en person blir medveten om en teori rörande sitt beteende, är han inte längre bunden av den utan kan sätta sig över den”. För att bli en skicklig vägledare måste man ha en god självkännedom och trygghet i sig själv samt kunskap i de olika vägledningsteorierna. En vägledare måste kunna reducera sig själv till att vara en lyssnare och underlättare i vägled-ningen. Om vägledaren inte kan se sin egen roll och inte skilja sitt eget liv från den sökandes, har hon eller han små möjligheter att hjälpa den sökande till att hjälpa sig själv. Vägledaren får aldrig vara den som sitter inne med "de rätta sva-ren".
Som framtida studie- och yrkesvägledare vill vi få en inblick i hur vägledare arbetar på ett universitet och hur de använder sig av de teoretiska kunskaperna i samtalet. Vad är vägledning för studie- och yrkesvägledare på universitet och hur används det?
Vi ämnar i denna uppsats undersöka ett universitet i södra Sverige för att ta reda på hur vägledare arbetar och hur de använder sig av det enskilda samtalet. Vi avser således bidra till kunskapsutvecklingen om vägledning vid universitetet ge-nom att fokusera vägledarnas syn på sitt arbete.
8
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbak-grund på universitetet, med fokus på det enskilda samtalet.
1.1.1 Frågeställningar
Vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitet X?
Finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkesvägle-darutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka?
Hur prioriteras det enskilda samtalet?
1.2 Disposition
Vår uppsats innehåller sju kapitel. Under kapitel två gör vi en presentation av stu-die- och yrkesvägledning som kunskapsområde. Vi presenterar samtalsmodeller och vad studie- och yrkesvägledning innebär. Under tidigare forskning redovisar vi tidigare forskning inom vårt ämne. Vi hänvisar till bland annat två avhandlingar samt en vetenskaplig artikel. Vi refererar även till en utvärdering från Malmö hög-skola samt Högskoleverket. I teoriavsnittet redogör vi för de teorier vi utgår från i vår uppsats samt en samtalsmodell. Anledningen till varför vi presenterar en sam-talsmodell under teorikapitlet är för att vi anser att den så gott som är en teori inom samtalsmetodiken. I kapitel fyra presenterar vi den metod som ligger till grund för insamlingen av det empiriska materialet. Vi beskriver vårt urval och redovisar hur vår undersökning har genomförts. I urval presenterar vi kort det uni-versitet vi studerat. Av anonymitetsskäl kallar vi uniuni-versitetet för uniuni-versitet X, detta leder till att vi inte kommer att ha någon källhänvisning gällande universite-tet. Vi har även valt att, av utrymmesskäl presenteras de riktlinjer som finns för studie- och karriärvägledning som en bilaga. I resultatdelen presenterar vi först vårt resultat från vår undersökning sedan följer en löpande reflekterande analys
9
gentemot redovisningen där vi kopplar teoretiska begrepp och teorier. I diskus-sionskapitlet diskuterar vi resultatet av uppsatsen, slutsatser samt förslag till fram-tida forskning inom området.
1.3 Centrala begrepp
I uppsatsen nämner vi studie- och yrkesvägledare och menar då den eller de som arbetar i denna position, kan även ibland bli kallad vägledare men har samma innebörd. När vi skriver studie- och karriärvägledare så menar vi hur universitet vi skriver om, ser på sin egen vägledning genom sina policydokument. Ibland kallar vi även våra intervjupersoner för studie- och yrkesvägledare, men menar samma sak. Med den sökande eller student menar vi den person som behöver väg-ledning på universitetet vilka kan vara presumtiva, nuvarande samt alumnstuden-ter. I vår uppsats skriver vi ibland universitet X och universitetet, båda har samma betydelse och vi använder dessa benämningar omväxlande. Vi skriver både policy och riktlinjer då våra intervjupersoner använder båda benämningarna och menar samma sak. Vägledningssamtal är det samlade begrepp vi använder för ett enskilt samtal med en vägledningssökande.
1.3.1 Teoretiska begrepp
Vi utgår bland annat från Bourdieu i vår teoretiska grund. Bourdieu använder be-greppen fält, kapital och habitus. Ett socialt fält består av individer som befinner sig i ett socialt rum, i vår studie menar vi då universitetet där studievägledarna är yrkesverksamma. När vi använder ordet kapital, menar vi i vår studie de resurser som är användbara för att arbeta som studievägledare inom universitet X. Vi kon-centrerar oss på utbildningskapitalet, eftersom vi i denna uppsats ämnar jämföra hur olika studievägledare arbetar beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. Habitus är en individs invanda livsstil och förutsättningar för hur en hon/han lever sitt liv. Individen – i vår studie menar vi då studievägledare - gör specifika val utifrån sitt habitus. I habitus ingår vilka kapitaltillgångar en individ har och hur individen klarar av att handla på det sociala fält hon eller han tillhör. I studien syftar vi då till hur studievägledaren, utför vägledningsarbetet och om det finns
10
några skillnader beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. Identitetsutveck-ling används i undersökningen i betydelsen av att en individ utvecklar sin identitet när hon utbildar sig, till exempel när hon tagit studie- och yrkesvägledarexamen eller kompetensutvecklat sig inom samtalsmetodik.
11
2. Bakgrund: Presentation av studie- och
yrkesvägledning som kunskapsområde
I detta kapitel ger vi en introduktion till kunskapsområdet genom att definiera studie- och yrkesvägledning samt lyfta fram några olika samtalsmodeller, baserat på vår utgångspunkt att samtalet tillhör vägledningens viktigaste komponenter.
2.1 Vad är studie- och yrkesvägledning?
Det enskilda samtalet är den syoverksamhet som vägledarna uppger vara högst prioriterad i skolan skriver Lindh (2007, s.35). Syftet med vägledning är att öka den sökandes insikt om sig själv. Det är studie- och yrkesvägledarens åläggande att genom vägledningssamtalet hjälpa den sökande kring frågor om val av yrke samt utbildning. Syftet med vägledningssamtalet är att få den sökande att skapa ett bättre beslutsunderlag för sina val angående sin framtid samt att få en ökad själv-kännedom genom att till exempel förstå sina styrkor och svagheter.
2.1.2 Skolverkets definition
Här följer ett utdrag ur Skolverkets definition av studie- och yrkesorientering. Studie- och yrkesorientering förkommer i undervisningen, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och berör hela skolans personal. De yrkeskategorier som arbetar med studie- och yrkesorientering är framför-allt studie- och yrkesvägledare, rektor och lärare. Men all personal i skolan kan på olika sätt bidra till att ge eleverna kunskap, stöd och erfarenheter för kommande studie- och yrkesliv. I undervisningen utvecklar eleverna kun-skaper om samhälle och arbetsliv samt får erfarenheter av yrkeslivet. I väg-ledningen handlar det om att stödja eleven i att utforska, identifiera och for-mulera sina intressen och möjligheter och därigenom komma fram till indi-viduella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar.
Utifrån sina behov behöver eleverna information om studie- och yrkesvägar för att göra väl underbyggda val. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll i studie- och yrkesorienteringen och är en person som har utbildning och specialistkunskap inom området.
12
(http://www.skolverket.se/publikationer?id=2172). Hämtad 2011-1012 s. 6-7.
2.1.3 Sveriges vägledarförenings definition
Sveriges Vägledarförening (2011) har gett ut riktlinjer för hur vägledning bör se ut:
Studie- och yrkesvägledarens främsta uppgift är den personliga vägledningen av väg-ledningssökande. Val av utbildning, yrke, arbete och livsform är en process som pågår under en stor del av en individs levnad. I grunden handlar det om att göra så goda val som möjligt utifrån egna utgångspunkter. För att kunna göra ett väl övervägt val behö-ver man kännedom om sig själv, kunskap om alternativen och metoder att hantera val-situationer. Ett av verktygen i denna process är den personliga vägledningen, enskilt eller i grupp, och de med den direkt förbundna aktiviteten.
Den personliga vägledningen är en interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/organisation där en professionell vägledare, med samtalet som viktigaste verktyget, hjälper enskilda individer att utifrån sina unika behov lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och därmed förknippad levnadsbana.
(http://www.vagledarforeningen.org/foreningen/LR_SYV_etiskariktlinjer .pdf). Hämtad 2011-10-12.
Studie- och yrkesorientering Undervisning
Lärare och studie- och yrkesvägledare Vägledning Studie- och yrkesvägledare och lärare Information Studie- och yrkesvägledare, lärare och rektor
13
2.2 Olika vägledningsmodeller
Det finns många olika samtalsmodeller för hur vägledning kan bedrivas men de flesta innehåller jämförliga faser. Strukturen i modellerna utgörs av faserna, och många av de förekommande vägledningsmodellerna anger också vad vägledarens färdigheter bör vara i de olika faserna såsom kunskaper, färdigheter och attity-der.”En vägledare behöver veta vad som ska göras, hur det ska göras och varför det ska göras samt vara medveten om bakomliggande värderingar” (Lindh 1988, s. 61). Många av de olika vägledningsmodellerna kan sägas vara pragmatiska eller eklektiska, därför att de är sammansatta av flera olika delar ur olika väglednings-modeller och av dessa återskapas en helt ny modell (Lindh, 1988, s. 63-64).
2.2.1 Femstegsmodellen
Den vägledningsmodell som har varit övervägande i svensk vägledning är den så kallade femstegsmodellen (Lindh, 1988). Den är eklektisk och härstammar från den modell som Gerard Egan har utvecklat och som finns beskriven i The Skilled Helper (2010). Femstegsmodellen är systematisk och kumulativ, det innebär att de olika stegen följer och bygger på varandra. Förutsättningarna för att steg två i mo-dellen ska bli rätt handlar om att man samtalat och klargjort det som skall göras i fasen innan. Misslyckas man måste man gå tillbaka ett steg och utreda ännu mer (Lindh, 1988, s. 64). Till varje steg i modellen krävs specifika kunskaper och fär-digheter av studie- och yrkesvägledaren för att uppnå syftet med respektive steg/fas. Vi har utgått från Gunnel Lindhs böcker Vägledningsboken (1988, s.65-67), Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen (2007, s. 26-27) samt Kers-tin Hägg och Svea Maria Kuoppas bok Professionell vägledning, med samtal som redskap (2007, s.53-93). Från dessa böcker presenteras vi de fem steg samt fär-digheter som omfattar femstegsmodellen. Man startar med att identifiera proble-met och avslutar med en faktisk handling.
Steg 1. Utreda och klargöra problemsituationen
Problemsituationen utforskas och klargörs utifrån den sökandes perspektiv. Här visas färdigheter hos vägledaren som t.ex., att lyssna, spegla, uppmuntra till att prata, ställa frågor, sammanfatta, klargöra, konkretisera, fokusera, visualisera och
14
skapa rollspel. Steg 1 avslutas med att vägledaren och den sökande kommer över-ens om en definition av problemet.
Steg 2 Vidga perspektiv
Den sökande får hjälp att utveckla nya perspektiv om sig själv och sina möjlighe-ter. Här granskar vägledaren och den sökande möjligheter istället för att se till gamla invanda tankegångar som verkar hindrande för den sökande. Den sökande kan genom vägledning få hjälp att se på sig själv och sina möjligheter på ett annat sätt. I denna fas är det vägledarens uppgift att se den sökandes situation utifrån och använda sig av sina färdigheter som t.ex. sammanfatta vad den sökande har sagt, verbalisera, konfrontera den sökande, utmana med utmanande frågor, visua-lisera, lista, ge information samt prova övningar som t.ex. rollspel. Verbalisering, konfrontation och utmaning har gemensamma drag. Vägledaren ser drag hos den sökande som motsättningar, känslor och möjligheter som inte den sökande kan uttrycka. Här utgår vägledaren från det den sökande har sagt både verbalt men också det som vägledaren har uppfattat som dolda budskap. Vägledaren använder sin förmåga till inkännande, empati och skickligheten att kombinera och konklu-dera. Verbalisering betyder att vägledaren sätter ord på det som den sökande me-nar men inte har satt ord på det. Att konfrontera meme-nar vi att vägledaren frågar mer om just ett specifikt ämne som den sökande har berättat om men som verkar något motsägelsefullt. Med utmanande frågor menar vi att vägledaren t.ex. säger så här: Vad händer om du inte gör något alls? Vad skulle hända om du inte gjorde något av det du berättat?
Steg 3 Formulera mål och delmål
Den sökande får hjälp att formulera konkreta och uppnåeliga mål och delmål som bidrar till en lösning av problemet eller till att den sökande bättre kan hantera sin situation. De nya perspektiven klargör problemet fram till den punkt där det börjar bli klart vad som allmänt behöver göras. Att finna förklaringar, bedöma konse-kvenserna av varje alternativ samt rangordna de kvarstående. Mål och delmål kan medverka till en lösning på den sökandes problemsituation. Målet med steg 3 är att den sökande skall ha en idé vad studenten vill göra, utan att nödvändigtvis veta hur. Här finns färdigheter hos vägledaren som att t.ex. spåna, inventera, formulera delmål, samt utvärdera vad som sagts.
15
Steg 4 Upprätta handlingsplan och genomföra den
En plan eller strategi görs upp för hur målen skall nås. Åtgärder vidtas också för att den uppgjorda handlingsplanen ska kunna förverkligas. Syftet med steg fyra är att kunna urskilja olika handlingsalternativ och göra en handlingsplan för hur den sökande ska kunna nå målen. I steg 4 skall vägledaren hjälpa den sökande att fin-na alterfin-nativa sätt för att kunfin-na nå mål och delmål.
Steg 5 Utvärdera och följa upp
Studenten och vägledaren granskar vad som hänt under vägledningssamtalet. Att utvärdera skall finnas med i alla fem steg men i den slutliga utvärderingen blickar såväl studenten som vägledare tillbaka och granskar vad som hänt under vägled-ningen. Därför görs en mycket större utvärdering samt sammanfattning i steg fem än i de andra stegen. Ett aktivt lyssnande, empati samt genuinitet från vägledarens sida är viktiga begrepp som löper med under alla faserna. (Lindh, 1988, s. 65-67, 2007, s.26- 27, Hägg och Kuoppa, 2007, s. 53-93).
2.2.2 Hägg och Kuoppa
I boken Professionell vägledning (2007) beskrivs den s.k. samtalstrappan. Den visar hur privata och professionella samtal går till.
Vägledning är det samlande begrepp vi använder för samtal i olika profes-sionella sammanhang. Med vägledande samtal avser man samtal som förs mellan en professionell person med en eller flera personer. Dessa samtal kan handla om många olika livssituationer och även existentiella frågor. Syftet med samtalen är att hitta ett sätt att hantera de möjligheter och svårigheter som är knutna till denna situation (Hägg & Kuoppa, 2007. s. 30).
16
Som studie- och yrkesvägledare har man en skyldighet för det som händer i sam-talet. Man samtalar om den sökandes personliga liv, för vilket det då krävs att vägledaren ska ha en god självkännedom samt ha ett empatiskt förhållningssätt (Hägg & Kuoppa 2007, s. 35). Som vägledare är det viktigt att ha skickligheten att se saker ur den sökandes perspektiv. Att vara medveten om sin egen ryggsäck är med andra ord att ha god självkännedomför en studie- och yrkesvägledare. Hägg och Kuoppas (2007) samtalsmodell har tre faser och inspirationskällan är The Skilled Helper (2010).
(Samtalsmodellen enligt Hägg och Kuoppa, 2007).
Dessa faser stämmer helt överens med de faser vi förklarade i femstegsmodellen. Det en vägledare ska sträva efter är att:
Skapa en respektfull och personlig kontakt med den sökande
Ge stöd åt den sökande att berätta sin historia
Leda ett klargörande och lyhört samtal för att få grepp om berättelsen
Hjälpa klienten att konstruera egna handlingsplaner
Formulera planer och välja strategier för handlingar
Identifiera nya sätt att kunna, göra och veta
Utvärdera genom att ömsesidigt delge varandra upplevelse av samatlet och avsluta samtalet på ett tydligt sätt (Hägg & Kuoppa, 2007. s. 45).
2.3 Syften, mål och ramar
Det finns olika syften, mål och ramar för samtal, dessa har Engquist (2009, s. 151-154) förklarat på ett enkelt och lättförståligt sätt. Vi beskriver nedan kort de fem
FAS 1
• Klargöra
situationen ur
klientens
perspektiv
FAS 2• Vidga
perspektiv.
• Sätta upp mål
FAS 3• Göra en
handlingsplan
• Ge stöd för
genomförande
17
olika typerna av samtalen, kartläggande, - motiverande, - stödjande, problemlö-sande eller behandlande samtal.
Kartläggande samtal: Här kan samtalsledarens mål vara att hjälpa någon att dels beskriva sin aktuella situation, dels formulera en framtidsvision och slutligen förmedla kunskaper om olika utbildningsvägar och krav. Syf-tet är att hjälpa personen att bli mer medveten om sin situation med möj-ligheter och begränsningar.
Motiverande samtal: Målet kan vara att ställa utredande frågor som visar vad en person är intresserad av. Fler vill än måsten är bra för de flesta. Stödjande samtal: Kan tjäna som stöd för en person som är i färd med att
förverkliga en plan som kan ha kartlagts och motiverats enligt ovan. Problemlösande: Målet med samtalet är att finna en strategi för att kunna
lösa ett faktiskt problem.
Behandlande samtal: Är av terapeutisk art. Samtalet skall reda ut svåra personliga dilemman som ska ge klienten ett minskat eller eliminerat orsa-ken till problemen (Engquist, A. 2009, s. 151-154).
2.4 En samtalsledares färdigheter
För att vara en god samtalsledare bör man ha både kunskap inom samtalsmetodi-ken och en känsla för hur samtalet skall genomföras. I bästa fall har den profes-sionelle samtalsledaren kommit underfund med sitt eget bästa sätt att arbeta på.
Engquist (2009) beskriver hur han tycker att en god samtalsledare bör förhålla sig i det professionella samtalet.
1. Sätt dig in i några teorier som grund för att kunna formulera ditt eget bästa sätt, men var öppen för att utveckla dig vidare.
2. Nöj dig med att det är många gånger fullt tillräckligt att vara en samtals-partner som hjälper samtalssamtals-partnern att se och förstå sig själv.
3. Se till att det är någorlunda balans mellan dina faktakunskaper, din självkännedom och din förståelse för andra.
4. Se till att du själv får det du behöver av egen utveckling och stimulans även utanför yrket.
5. Lös inte problem åt andra men bidra till att de får nya tankar och utvägar att fundera på.
6. Lär dig sätta gränser utan att vara avvisande.
7. Tänk mer i termer av att värderingar är olika än i termer av rätt eller fel. 8. Var realistisk inför möjligheterna att kunna förstå andra människors inre
liv.
9. Tänk på att det andra säger för det mesta subjektivt sant. 10. Tala svenska (Engquist, A. 2009, s.252) .
18
2.5 Sammanfattning
Vi har i detta kapitel förklarat vad vägledning innebär utifrån bland annat Skol-verket och Sveriges vägledarförenings definition. Det de båda har gemensamt är att de anser att studie- och yrkesvägledare har en central roll i studie- och yrkes-vägledning. Det handlar om att stödja den sökande i att utforska, identifiera och lära sig att formulera sina intressen och möjligheter och därefter komma fram till ett välgrundat val/mål ( http://www.skolverket.se/publikationer?id=2172 ). Studie- och yrkesvägledarens främsta uppgift är den personliga vägledningen av vägled-ningssökande. För att kunna göra ett väl övervägt val behöver man kännedom om sig själv, kunskap om alternativen och metoder att hantera valsituationer
(http://www.vagledarforeningen.org/foreningen/LR_SYV_etiskariktlinjer.pdf). Vi har presenterat olika samtalsmodeller samt färdigheter som är relevanta för studie- och yrkesvägledare i det enskilda samtalet. Med detta kapitel som kun-skapsområde hoppas vi kunna urskilja eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbak-grund.
19
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt har vi sökt efter tidigare forskning om vägledning på universitetet. Vi har dock funnit det ganska svårt att finna specifik forskning som berör hur väg-ledare arbetar med vägledning på högre instanser än grundskola och gymnasium. Vi tar upp följande: en artikel som handlar om vägledning på universitetet och Högskoleverkets utvärdering om studievägledning på Malmö högskola.
Det finns svensk forskning som behandlar ämnen som vägledningssamtalet och de förväntningar som finns mellan vägledaren och den sökande, t.ex. Gunnel Lindhs avhandling, Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen (2007). Av-handlingen belyser samtalsprocesser mellan studie- och yrkesvägledare och elever i årskurs nio. Tonvikten ligger på den sökandes möjlighet att göra sin röst hörd. Resultatet visar att när vägledarna använder sig av systematisk och professionell samtalsmetod kan den sökande lättare komma till tals under samtalet. Om sam-talsmetoden inte används på ett professionellt sätt, kan det hindra den sökande att göra sig hörd. Generellt sett verkar den sökandes delaktighet i samtalsprocessen öka, om vägledaren speglar, sammanfattar, ställer följdfrågor, uppmuntrar den sökande både verbalt och icke-verbalt samt ger den sökande tillfälle att reflektera genom att göra pauser. Den sökande uppskattar när vägledaren lyssnar på dem på detta sätt då de känner sig förstådda och troligtvis bidrar detta till att stärka deras röster under samtalsprocessen (Lindh, 2007). I Anders Lovéns avhandling Kvalet inför valet (2000), studerar han studie- och yrkesvägledningen under valprocessen i årskurs nio ur elevens, vägledarens och samhällets perspektiv. Det resultat som är av intresse för vår studie är det som visar vägledarens perspektiv. Den visade att vägledarna använde sig av Egans och Linds samtalsmodell genom att med ut-gångspunkt i nuläget via önskvärda mål försöka skapa handlingsalternativ för ele-verna. Vi har också läst ett examensarbete från Umeå universitet, Vägledarens nödvändigheter. En undersökning om studie- och yrkesvägledares kunskaper i vägledning (2009). Den handlar om vilka samtalsmetodiska kunskaper yrkesverk-samma studie- och yrkesvägledare anser att de har, samt analyserar detta med
20
hjälp av olika teorier, metoder och modeller för vägledning. I studien tar författar-na bland anförfattar-nat upp olika typer av professionella samtal (Engqvist 2003), kon-struktivistisk vägledningsmetod (Konkon-struktivistisk vägledning teori och metod, 1998) samt lösningsfokuserade samtalsmodeller (Berg, De Jong, 2005).
3.1 Student’s career concerns: challenges facing
guid-ance providers in higher education
Vi har funnit en intressant vetenskaplig artikel som vi anser relevant för vårt exa-mensarbete, den heter: Student’s career concerns: challenges facing guidance providers in higher education (2006). Artikeln handlar om vägledning på univer-sitetet, där studenterna skulle beskriva sina tankar om förväntningarna på deras framtida yrken och den framtida övergången från universitet till arbete.
Studenternas livsstil påverkas av att det finns ett större utbud på arbetsmarkna-den än någonsin tidigare. Individuella val avviker från tidigare normer och avvi-kelserna är nu mera accepterat än tidigare. När studenterna skall ut i arbetslivet finns ett brett utbud av yrken inom och utom rikets gränser. Universitetsstudenter-na kan då dra nytta av vägledningen i sin identitetsutveckling och karriärplane-ring.
Syftet med undersökningen var att identifiera studenternas behov av vägled-ning och rådgivvägled-ning och vilka tjänster de fått.
Resultatet visade att studenterna kände oro för sin framtida yrkeskarriär, tan-karna bar de med sig från början av sina studier men ökade när studierna närmade sig slutet. Studenterna reflekterade över sin kommande profession, överensstämde de med sina intressen och deras begåvningar. Studenterna var också osäkra på om utbildningen förberedde dem för deras kommande yrke, hade de rätta kvalifikatio-nerna och färdigheterna för arbetet. Frågor kring övergången från studierna till yrkeslivet funderade de också på.
Undersökningen visar att det finns ett brett spektrum av frågor om karriärut-veckling, som berörde studenterna på universitetet. Karriärvägledningen bör inte bara gälla en students framtida yrke utan kopplas till de komplexa frågorna om studentens identitet och personlig orientering när det gäller framtiden.
21
Slutsatsen i denna artikel visar att det är viktigt att ha vägledning och rådgivning av hög kvalitet på universitetet och att vägledningen bygger på en meningsfylld relation mellan studenterna, universitet och arbetslivet.
3.2 Högskoleverket
Utvärdering av Studievägledning på Malmö Högskola (2008) nämner att närmare hälften av högskolorna har inte några dokumenterade mål och riktlinjer för studie-vägledningen. Detta anser Högskoleverket (HSV) kan leda till bristande kontinui-tet och ojämn kvalikontinui-tet och svårigheter att följa upp och utveckla verksamheten. Vi kan se att det finns ett behov av mer forskning om vägledningsarbetet på uni-versiteten, vilket styrker och legitimerar vår undersökning.
22
4. Teori
För att vi ska förstå studie- och yrkesvägledarnas syn på sitt arbete har vi valt att utgå från sociologiska teorier. Sociologi handlar om samhället på makronivå och mikronivå. Sociologi handlar också om sociala beteenden, relationer mellan män-niskor, interaktion och samhandling. Sociologin lägger stor vikt vid att försöka förklara och förstå människors handlingar, sociala identiteter, grupprelationer och processer. Man studerar mänskliga relationer som sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå. De teorier samt den samtalsmodell vi presenterar under detta kapitel är alla sådana som vi tagit del av under vår utbildning.
4.1 Pierre Bourdieu
Pierre Bourdieu (1930-2002) var en fransk sociolog, som intresserade sig för de sociala relationerna i samhället. Han ville förklara vilka möjligheter och begräns-ningar en individ har i samhället eller hur samhället påverkade individen. Bour-dieus teori bygger på tre huvudbegrepp: kapital, fält och habitus. ”Ett socialt fält definieras som ett system av relationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutioner som strider om något för dem gemensamt” (Engdahl & Larsson, 2006, s.229). Samhället liknas vid ett socialt rum och individens position i rummet bestäms av hennes eller hans specifika och unika mångfald och sam-mansättning av kapital. Det sociala fältet består av individer och grupper som be-finner sig i ett socialt rum, som kan liknas vid en spelplan med regler. Reglerna påverkas av det pågående samarbete eller konflikter som sker inom fältet, däri råder det konkurrens om makt och inflytande. För att en individ skall få delta inom ett visst fält krävs att hon eller han har resurser som är etablerade och gång-bara inom fältet i fråga (Bourdieu, 1991). Det pågår ständigt en maktkamp inom varje fält om att erövra nya högre positioner. Det kapital en person har påverkar den här kampen. Vi människor finns i alla fält, men i olika grad, alltså behöver status inom ett fält inte innebära status inom ett annat. Personer som står långt
23
ifrån varandra i det sociala rummet har svårare att närma sig varandra än de som står varandra nära.
En del av det vi har tänkt undersöka i vår studie är att se hur studie- och yrkes-vägledare arbetar på de olika institutionerna. Arbetar de på olika sätt beroende på vilket utbildningskapital de skaffat sig? Kan vi närma oss en gemensam arbetsplan fast att vi har olika utbildningsbakgrund?
Bourdieu (1991) skiljer mellan olika typer av kapital, men begrepp som eko-nomiskt kapital (materiell rikedom), socialt kapital (inflytelserika relationer) och kulturellt kapital (symboliska tillgångar) är de som förekommer oftast. Det hand-lar om sociala maktförhållanden, vad som står på spel i det sociala livet. Titlar som examina, familjebakgrund och status utgör kapitalformer som man måste ta hänsyn till. Det kapital som berör vårt examensarbete är socialt kapital, som åsyf-tar de kontakter, nätverk man har eller kan förvärva. Den som har ett stort ekono-miskt, socialt och kulturellt kapital har då ett stort symboliskt kapital. Symboliskt kapital kan t.ex. handla om utbildningsbevis, ett så kallat utbildningskapital. Vi kommer även att använda oss av denna teori, utbildningskapital, eftersom vi i denna uppsats ämnar jämföra hur olika studievägledare arbetar beroende på vad de har för utbildningsbakgrund. Även den sociala kompetensen, som är så efter-frågat i dagens samhälle tillhör det symboliska kapitalet. Ett exempel på symbo-liskt kapital visar att resurserna inte bara finns i yttre objekt som pengar kontakt-nät och utbildningsbevis utan också något som är personifierat (Engdahl & Lars-son, 2006, s.230). Bourdieu menar att en individs fullständiga kapital, består av de möjligheter och begränsningar, som individen har.
Habitus är en livsstil av vanor och förutsättningar för hur en individ lever sitt liv. I detta ingår vilka kapitaltillgångar en individ har och hur individen klarar av att handla på det sociala fält hon eller han tillhör. ”Vi kan med andra ord ha en mer eller mindre tyst kunskap, en praktisk känsla om hur spelet på ett fält bör ut-föras. Den som vistas i en miljö från barndomen får en ryggmärgskänsla för hur saker går till, jämfört med dem som är obekanta för miljön” (Engdahl & Larsson, 2006, s.232). Individer föds in i en kontext, vilken påverkar det kapital individen har. Om en person föds i ett hem där föräldrarna saknar högre utbildning, då är individen mer beroende av utbildningssystemet för att öka sitt utbildningskapital. Dessa personer är kanske mera beroende av studie- och yrkesvägledning än andra.
24
De vägledare som har annan utbildningsbakgrund än studie- och yrkesvägledar-programmet kanske inte har någon kunskap eller vetskap om vad samtalsmetodik är och har då inte förmågan att bjuda in till ett enskilt samtal i vägledning. För att relatera till vårt eget arbete vidareutvecklar vi i följande avsnitt Bourdieus teori med hjälp av Hodkinson och Sparkes karriärvalsteori.
4.2 Careership
Professorerna Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes arbetade tillsammans fram teorin Careership 1997.
Karriärvalsteorin (1997), Careership har sin utgångspunkt i ett makroperspek-tiv som omfattar Pierre Bourdieus teori och de centrala begreppen habitus, kapital och fält. Careership är en analytisk teori som utgår från ett makroperspektiv som omfattar sociala, politiska, ekonomiska, kulturella, geografiska och historiska di-mensioner. Inom dessa fält, följs olika formella regler kring interaktioner, makt-kamper och förhandlingar.
Livet går på rutin, men innehåller vändpunkter när något förändras. Rutiner och vändpunkter kopplas samman och kan inte förstås utan varandra. Vändpunk-ter är en beskrivning av när en person genomgår en identitetsomvandling. Tiden mellan vändpunkterna, den så kallade rutinen kan vara förutsägbara och jämna eller oregelbundna med karakteristiska drag. Pragmatiska och rationella beslut fattas vid ”vändpunkterna” av individen inom sitt fält. Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver Careershipteorin så här: individen fattar pragmatiska rationella beslut inom sitt fält, interaktioner med andra inom samma fält påverkas av ojämn-lika resurser. Ett livslopp består av omväxlande perioder av vändpunkter och ruti-ner. Karriärval handlar om identifiering och vem man önskar vara men också vem eller vad man inte vill bli identifierad som. Exempelvis är att välja eller inte välja en utbildning eller att få möjlighet att läsa en utbildning för att få färdigheter som är gångbara inom fältet. Beroende på vilka karriärval en individ gör handlar det om en identifiering med en viss position inom fälten.
25
Här följer nu en beskrivning av Careershipteorin (1997) där handlingshorisont samt interaktioner inom fälten ingår. I tredje avsnittet kommer vi att presentera tre olika orsaker till brytpunkter, dessa är strukturella, självinitierade och påtvingade.
4.2.1 Pragmatiskt rationellt beslutsfattande
Den handlingshorisont en individ har både möjliggör och begränsas av de val man gör utifrån det habitus man har. Inom sina horisonter, gör människor pragmatiskt rationella beslut. Pragmatisk kännetecknas av fokus på handlingars och påståen-des praktiska konsekvenser. I Careershipteorin försöker Hodkinson och Sparkes (1997) förklara hur en individs habitus kan utvecklas och förändras när nya situa-tioner inträffar som modifierar hennes/hans världsbild. Emellertid kan ingen kliva utanför sitt habitus, menar författarna, och beslutsfattandet eller handlingshorison-ten kan inte vara fri från den kontext individen lever i. I vår studie kan Careership-teorin användas till att förklara vägledarens egna karriärval. Vilken möjlighet har vägledaren att se sin egen handlingshorisont med tanke på sitt eget habitus och utifrån det fält hon/han agerar. Handlingshorisonten grundas på de strukturella möjligheter en person innehar samt dennes livsvärld. Det handlar inte bara om vad man har för utbildningsbakgrund utan också vilka egenskaper individen har. Det räcker inte att skaffa sig de rätta verktygen inom samtalsmetodik för en studie- och yrkesvägledare för att man skall bli en bra samtalsledare.
4.2.2 Maktförhållanden inom fälten
Enligt Hodkinson & Sparkes (1997) råder det ojämnlika förhållanden inom det sociala fältet, där interaktioner, maktkamper, allianser och förhandlingar ingår. Författarna framhåller att habitus, formuleras och modifieras genom denna pågå-ende interaktion inom fältet.
Karriärbeslut inom det sociala fältet kan då ses som en del av sådana interak-tioner. De beslut individen gör påverkas av det habitus hon/han har, dessa formu-leras och ändras av pågående interaktioner inom fältet. Karriärbeslut handlar om att röra sig mellan olika positioner och dess status inom fälten. Det kan förklaras med människors övergångar från ett arbete till ett annat eller om man vidareutbil-dar sig. Exempelvis kan tre års högskolestudier till studie- och yrkesväglevidareutbil-dare,
26
utgöra ett sådant beslut och stärka sitt utbildningskapital inom fältet. Genom att skaffa sig en akademisk utbildning interagerar och formulerar man om sitt habi-tus. De val och karriärbeslut som en individ tar är en kombination av personens livshistoria samt det socialt sammanhang hon/han lever i.
4.2.3 Förändringar, vändpunkter och rutiner
Människors livslopp består av omväxlande perioder av vändpunkter och rutiner. Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver tre olika vändpunkter i Careershipteorin. Strukturella vändpunkter bestäms av externa, institutionella, strukturer som t.ex. när studenten erhållit examen och skall ut i arbetslivet eller när det sker en om-strukturering på en persons arbetsplats som individen inte själv råder över. Själv-initierade vändpunkter avser situationer när en person tar ett eget initiativ till för-ändring. Tvingade vändpunkter förorsakas av externa händelser eller av andra människors handlingar, som till exempel personalnedskärningar. När ett beslut fattas inom en vändpunkt förändras individens habitus i varierande grad. Föränd-ringen kan ske gradvis eller vara mer dramatisk, och upplevas som traumatisk eller inte så påfrestande.
Careershipteorin uppmärksammar även tiden mellan vändpunkterna, den så kallade rutinen. Rutinen är den tid som är mellan vändpunkterna. Den bekräftande rutinen innebär en förstärkning av det karriärbeslut som redan gjorts, så att den nya identiteten och habitus utvecklas. Motsägande rutinen leder till missnöje och undergräver det tidigare karriärbeslutet, vilket kan leda till ännu en självinitierad vändpunkt. Socialiserade rutinen bekräftar en identitet, som ursprungligen inte varit önskvärd. Störande rutinen innebär att individen ogillar sin nuvarande belä-genhet men varken accepterar eller påbörjar en förändring av sin situation. En sådan situation kan uppstå till följd av traumatisk sjukdom eller vid olycksfall. Evolutionära rutinen börjar när en person sakta förändras och växer ur en karriär-identitet, detta utan några större eller särskilda problem.
27
4.3 Gerard Egan
Professor Gerard Egan på Loyaola University i Chicago, har bland annat skrivit en bok som handlar om en problemhanterande och möjlighetsutvecklande samtals-modell, The Skilled Helper (2010). Samtalsmodellen är allomfattande och kan användas i vägledning där klienten behöver hjälp att se nya perspektiv, fatta be-slut, samt formulera handlingsplaner. Syftet med ett vägledningssamtal är att ut-forska möjliga versioner och pröva olika alternativ för den sökande.
The Skilled Helper (2010) samtalsmodell delas in i tre steg, där varje steg i sin tur delas in i tre faser:
Steg ett: Klientens nuvarande situation
1. Hjälpa den sökande att berätta sin historia. 2. Hjälpa den sökande att utveckla nya perspektiv. 3. Hjälpa den sökande att identifiera sina värderingar. Steg två: Hur vill klienten att hennes situation skall se ut
1. Vilka möjligheter finns för den sökande att leva ett bättre liv. 2. Vad är det den sökande verkligen vill. Vilka val finns det?
3. Vad är klienten villig att betala för det hon/han vill ha. Vilket engagemang finns hos den sökande.
Steg tre: Vägen framåt, att utveckla strategier för att den sökande skall uppnå sina mål
1. Hur många möjligheter finns det för den sökande att uppnå sina mål 2. Vilken är den bästa strategin för den sökande, att uppnå sina mål 3. Att utveckla en genomförbar plan
När man inleder ett samarbete med, i detta fall, en student, erbjuder man sig själv som professionell samtalspartner, vid detta tillfälle informerar man om att det inte finns något facit som kan lösa den sökandes problem utan att lösningen finns i samarbetet mellan vägledaren och den sökande. Resultatet av denna hjälpande process beror då både på studentens och vägledarens kompetens och motivation. Förhoppningsvis kan vägledaren hjälpa den sökande att få nya perspektiv som
28
utmynnar i en förändring till det bättre för den sökande. Egans (2010) samtalsmo-dell är kumulativ, vilket innebär att man inte kan hoppa över något steg i proces-sen, men man kan avbryta processen och börja om.
De kommunikationsfärdigheter en vägledare behöver, enligt Egan, är att aktivt lyssna på den sökande och dennes berättelse på ett objektivt och fokuserat sätt. Att ha ett empatiskt förhållningssätt är ett inkännande förhållningssätt, det innebär att vägledaren kan lyssna på det den sökande har att berätta, utan att lägga till sina egna värderingar. Därför är det viktigt för vägledaren att ha kännedom om sig själv så att man under samtalet kan stänga av sig själv och ägna sig fullständigt åt den sökande. Att kunna omformulera och sammanfatta den sökandes historia är att återge berättelsen, om det den sökande sagt genom att hitta känslan och den röda tråden i samtalet. Denna färdighet att kunna summera och sammanfatta hjäl-per studenten att få struktur och fokus på sin berättelse, detta medför att klienten kan klargöra och förtydliga sin situation. Att utmana den sökande är att vidga hennes eller hans perspektiv, att se på sina möjligheter på ett nytt sätt och då hitta nya vägar som passar den sökande.
4.4 Sammanfattning
Vår tanke är att vi skall kunna analysera och diskutera vårt empiriska material angående studievägledarnas skillnader i arbetssätt utifrån ovanstående teorier. Genom att förstå och försöka förklara studievägledarnas utbildnings- och arbets-livsbakgrund samt intresse för yrket kommer vi att använda oss av Bourdieus teori om kapital, fält och habitus. Med hjälp av Careershipteorin, förklarar vi studieväg-ledarnas egna karriärval. Hodkinson & Sparkes teori är en förlängning från Bour-dieus teori om att alla individer är födda i en social miljö som har olika inverkan på oss. Detta kan vi koppla samman med hur studievägledarna använder sig av kompetensutveckling och på vilket sätt de policydokument som finns för universi-tet X, påverkar deras dagliga arbete. För att få en större inblick och uppfattning om hur det enskilda samtalets prioritet på universitetet, kommer vi att analysera och koppla samman vägledarnas kunskaper och färdigheter inom samtalsmetodi-ken utifrån bland annat Egans samtalsmodell.
29
5. Metod
I detta kapitel presenteras studiens metodologiska ramar, hur vår uppsats är upp-lagd och vårt tillvägagångssätt. Intresset för vägledningssamtalet samt hur studie- och yrkesvägledarna arbetar ligger i fokus. Studien tar inte upp någon annans per-spektiv på vägledning än vägledarnas och undersöker inte vad som faktiskt sker i ett samtal, utan återger det som vägledarna berättar om sitt arbete. Vi kommer vidare i detta kapitel beskriva och argumentera för vårt metodval. Vi redovisar också hur urvalet av informanter gått till, och ger därefter en kort bakgrundsfakta om de studievägledare vi intervjuat. Vi kommer också förklara vilka avgränsning-ar vi gjort i valet av informanter. Slutligen tavgränsning-ar vi upp några etiska ställningstagan-den och olika faktorer som kan ha påverkat vår forskning.
5.1 Metodval och metoddiskussioner
Det finns i huvudsak två vetenskapliga huvudriktningar inom forskning, positi-vism och hermeneutik (Thurén, 2009, s. 16), där den senare definieras som en kvalitativ ansats. I vår uppsats använder vi oss av det hermeneutiska synsättet där syftet är att få en helhetsförståelse för en annan människa, i detta fall studie- och yrkesvägledare. Vill vi studera och se mer djupgående på hur vägledare arbetar som studie- och yrkesvägledare på ett universitet i södra Sverige. Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och si-tuationer i dessa personers sociala verklighet (Dalen, 2004, s. 11) . Med den ut-gångspunkten vill vi använda oss av kvalitativa djupintervjuer då sådana ger möj-lighet att förstå och hitta mönster i de frågor vi ställer under intervjun. En kvalita-tiv metod är bra att använda sig av då syftet med undersökningen är att skaffa sig en helhetsförståelse av ett enskilt fenomen (Larsen, 2009, s. 23). Vi väljer inter-vju som metod för att vi anser att det är den bästa modellen för att få förståelse för hur vägledarens arbete går till. Vi använder oss av en semistrukturerad intervju-guide, där intervjun delas in i olika teman bakgrund, arbetsuppgifter, riktlinjer samt samtalsmetodik. Dessa frågor ska tillsammans utgöra et bra underlag för att
30
besvara frågeställningen och de teman som ingår (Larsen, 2009, s. 84). Den kvali-tativa intervjun ger oss en djupare helhetsbild av det vi vill studera. De eventuella nackdelar som finns är att det tar en oerhörd tid att behandla den data vi samlat in. Med detta som utgångspunkt anser vi att en kvalitativ metod med det hermeneu-tiska perspektivet ligger närmast till hands för vårt forskningsområde. De flesta studenter känner sig tryggare i att använda en mer strukturerad intervjuform. Den mest använda formen är en semistrukturerad intervjuform. Under sådana intervju-er är samtalet inriktat på bestämda ämnen som forskaren valt ut i förväg (Dalen, 2004, s.31). Anledningen till att vi valde ovanstående intervjumetod var att vi vil-le att alla informanter skulvil-le svara på samma frågor, därefter önskar vi se om sva-ren liknar varandra eller skiljer sig åt.
5.2 Universitet X
Det universitet vi har studerat är ett stort universitet i södra Sverige. Universitetet har ett tiotal fakulteter. Varje fakultet innefattar ett antal institutioner. Universi-tetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Enligt högskolelagen skall styrelsen ha kontroll över universitetets alla angelägenheter och svara för att dess uppgifter utförs.
Vi har presenterat universitet X:s riktlinjer för studie- och karriärvägledare och beskriver dessa i bilaga 1. Dessa är viktiga för vår uppsats men av utrymmesskäl presenterar vi dess fakta som en bilaga.
5.2.1 Urval av intervjupersoner
Vi har valt att begränsa oss till fyra djupintervjuer, med studievägledare verk-samma inom ett universitet i södra Sverige. De är verkverk-samma på olika institutio-ner samt fakulteter och inte på det centrala vägledningscentrat som finns inom universitetet. Varför vi har valt att studera vägledningen på de olika institutioner-na är för att vi tror att det är där det råder störst skillinstitutioner-nad i arbetssätt. Vi har använt oss av ett strategiskt urval vilket innebär att vi medvetet väljer vilka informanter som anses vara mest lämpade att delta i undersökningen (Larsen, 2009, s. 78).
31
Intervjupersonerna har valts ut efter kriterierna att de arbetar med studievägled-ning på universitet och att två vägledare ska ha examen från studie- och yrkesväg-ledarprogrammet samt två vägledare med annan utbildningsbakgrund. Vi kontak-tade en studievägledare som är samordnare för alla studievägledare inom universi-tetet. Med hennes hjälp valde vi ut de studievägledare vi intervjuade. Vi har med-vetet valt ut våra intervjupersoner, som arbetar inom fakulteten eller institutionen inom universitetet. Två studievägledare med studie- och yrkesvägledarutbildning samt två vägledare med annan utbildningsbakgrund. Vi har gjort detta strategiska urval på grund av att vi ska kunna uppnå syftet och besvara frågeställningarna i vårt examensarbete.
5.3 Datainsamling, bearbetning och analysmetod
De dokument vi använt oss av för att få en inblick i hur studievägledarna arbetar på universitetet är en policy eller en riktlinje för hur studie och karriärvägledare ska arbeta inom universitet X samt handlingsplaner för studie- och karriärvägled-ning.
Vi har båda deltagit i alla intervjuerna då vi tror att vi får ut mest, på grund av att en hel del information inte kan ses eller höras efteråt. Nyanser i utseende, ges-ter, leenden, tonfall m.m. uppmärksammas när man intervjuar (Trost, 2005, s. 58). Eftersom vi har kontaktat våra intervjupersoner per telefon för att fråga om de vill delta i vår studie så har vi inte fått något bortfall. Det är även en fördel för oss att kunna ställa följdfrågor vid intervjun och få be att eventuellt återkomma vid ytter-ligare fler frågor.Vi har ställt samman ett intervjuformulär med färdigformulerade frågor, detta för att få en struktur vid intervjuerna (Larsen, 2009, s. 84), se bilaga 3.
Den första kontakten med våra intervjupersoner skedde via telefon och vi frå-gade om de önskade ställa upp på en intervju. De intervjupersoner som svarade ja, bokade vi in för ett intervjutillfälle som passade. Därefter bekräftade vi intervjun med ett informationsbrev på mejlen. Vi utförde intervjuerna på studievägledarnas arbetsplatser. Vi valde att spela in våra samtal med en diktafon för att kunna kon-centrera oss på det informanterna berättade. Våra intervjuer har tagit cirka sextio minuter. Vi har analyserat våra kvalitativa intervjuer genom att först transkribera
32
allt vårt intervjumaterial. Efter bearbetning har vi analyserat vårt empiriska mate-rial genom en innehålls- och deduktiv analys där vi identifierat mönster, samband och gemensamma teman och skillnader (Larsen, 2009, s. 101-102) från våra inter-vjupersoner. Vi har samlat in vårt datamaterial och skrivit ner det till text och dan har vi kodat texterna. Vi har översatt texten i teman och olika kategorier, se-dan har vi sorterat de olika områdesgrupperna. Vi har även sett på hela intervjun. Vad säger den? Vad kan den säga? Finns något i intervjun som en helhet som kan tänkas vara intressant att gå vidare med (Trost, 2005, s. 134).
5.4 Validitet och reliabilitet
Vi är medvetna om att detta är en liten forskningsstudie som inte kan generalise-ras, men hoppas på att vi skall få en större förståelse för om det finns eventuella skillnader i arbetssätt mellan studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på universitetet, med särskilt fokus på det enskilda samtalet.
Validitet innebär att man verkligen undersöker det man vill undersöka och ing-enting annat (Thurén, 2007, s. 26). I vår studie har vi följt syftet med att undersö-ka eventuella skillnader i arbetssätt mellan studie- och yrkesvägledare och vägle-dare med annan utbildningsbakgrund på universitetet, med särskilt fokus på det enskilda samtalet.
Reliabilitet, tillförlitlighet, innebär att mätningarna är korrekt gjorda. En under-sökning måste bygga på ett representativt urval av personer så att inte tillfällighe-ter påverkar resultatet (Thurén, 2007, s.26). Våra intillfällighe-tervjupersoner, två studieväg-ledare med studie- och yrkesvägledarutbildning, och två vägstudieväg-ledare med annan utbildningsbakgrund som arbetar på universitet är relevanta för vår studie. Trost (2005) beskriver i sin bok, att kvalitativ data bygger på små urval, och kan därför inte sägas vara representativ för befolkningen i statistisk mening. Eftersom vårt urval endast är begränsat till en mindre grupp inser vi att den inte är representativ för alla vägledare på universitet X och inte heller för alla studie- och yrkesvägle-dare på andra universitet och högskolor.
33
5.5 Etiska ställningstaganden
I vårt arbete har vi utgått ifrån Vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska prin-ciper inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002).
Vi informerade våra intervjupersoner om syftet med vårt arbete i samband med vårt informationsbrev vi skickade till dem via mejl. Med detta anser vi att vi har följt de forskningsetiska principerna, informationskravet, genom att vi har infor-merat om forskningsuppgiftens syfte. I mejlet informerade vi om att deltagandet är frivilligt och intervjupersonen när som helst har rätt att avbryta deltagandet i studien, det vill säga, samtyckeskravet. All information från intervjupersonerna kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga, att de kommer att vara helt anonyma och den information som vi får fram kommer inte att kunna kopplas till intervjupersonerna. Med detta anser vi att vi har uppfyllt konfidentialitetskravet. Vid intervjutillfället upplyste vi återigen om att de intervjuade kommer att vara anonyma och att de då samtyckte till att intervjuas. Vi var tydliga med att infor-mera om att inspelningen av samtalet skulle användas av oss, och att det bara var vi som skulle transkribera intervjun och att de insamlade uppgifterna om intervju-personerna endast får användas för vår studie. Med detta anser vi har upplyst stu-die- och yrkesvägledarna om nyttjandekravet.
34
6. Resultat, tolkning och analys
I detta avsnitt redovisar vi, tolkar och analyserar de resultat vi har fått fram utifrån intervjuerna, och som har relevans för vårt syfte. Vi har utelämnat ointressant data som inte belyser den frågeställning vi har. De frågor vi presenterade inledningsvis var: Vad finns det för riktlinjer för universitet X:s studie- och yrkesvägledare? Finns skillnader i arbetssätt för studievägledarna med examen, samt de med annan utbildningsbakgrund? Hur prioriteras det enskilda samtalet? Nedan redovisas vårt insamlade material i form av de teman vi kunnat utläsa i informanternas svar. Te-man motsvarar underrubrikerna i nedanstående avsnitt. Vi exemplifierar med di-verse citat för att låta våra intervjupersoner komma till tals och för att öka trovär-digheten. Vi avslutar med en sammanfattning med en tolkande analytisk reflek-tion.
6.1 Intervjupersonernas utbildnings- och
arbetslivs-bakgrund
I detta avsnitt presenterar vi våra intervjupersoners nuvarande arbetssituation samt hur deras tjänster är utformade, dessutom beskriver vi deras utbildningsbakgrund. Alla våra intervjupersoner, utom en, har akademisk bakgrund, varav två med ex-amen från studie- och yrkesvägledarprogrammet. Alla har en lång erfarenhet som studievägledare, några på universitetet och andra inom annan verksamhet där väg-ledning ingår. De andra två har arbetat inom universitetet med olika administrati-va uppgifter som t.ex. registrator, studieadministratör som sedermera har utmyn-nat till en studievägledartjänst. Tre av intervjupersonerna har en heltidstjänst som studie- och yrkesvägledare, vår fjärde intervjuperson har en deltidstjänst som väg-ledare vilket hon kombinerar med en annan tjänst inom liknande område. Under våra intervjutillfällen har vi noterat att på vissa institutioner kallar man sig studie- och karriärvägledare istället för studie- och yrkesvägledare. Enligt Bourdieu (1991) är ett socialt fält bestående av individer och grupper som befinner sig i ett
35
socialt rum som kan liknas vid en spelplan med regler. Här kopplar vi följande att fält är vägledarens arbetsplats, dvs. universitetet. Resurser kan liknas vid våra intervjupersoners utbildning. För att vägledaren ska få arbeta inom universitetet (fältet) som vägledare krävs det att individen har resurser som är etablerade och gångbara inom fältet ifråga. Men för att vara användbar som studievägledare på det universitet vi undersökt konstaterar vi att det inte är ett krav att den anställde ska ha studie- och yrkesvägledarexamen. Med andra ord, ett specifikt utbildnings-kapital, som i detta fall är en examen i studie- och yrkesvägledning. Enligt univer-sitet X:s policy för studie- och karriärvägledare fordras det att man som studie- och karriärvägledare ska ha en högskoleutbildning minst motsvarande kandidat-examensnivå och ha goda väglednings- och ämneskunskaper. Vi förstår att det är något annat universitet X efterfrågar än en vägledarutbildning eftersom två av våra informanter ej besitter den.
Traditionen inom X är ju att kompetensen inom ämnet är det viktiga. Du an-ställer ju inte en lärare som inte genomgått akademin, man måste ju ha dok-torerat för att bli lektor du måste ju helst vara professor för att du ska bli pre-fekt. Det är en hierarki inom universitetsvärlden… det är ju så för att jobba som studieadministratör, studievägledare så måste du ju kunna ämnet. Att ha förståelse för det studenterna behöver då.
Tre av våra intervjupersoner anser att universitetet tycker att det är ämneskunska-pen som är det viktiga när det gäller vägledning på de olika institutionerna. Med ämneskunskap menar de kunskapen om de olika program som finns representera-de på institutionerna. För att kunna ge sturepresentera-denterna en god vägledning är representera-det minst lika viktigt att ha kunskap i vägledning samt samtalsmetodik där studentens själv-kännedom utvecklas. För att styrka detta refererar vi till artikeln Student`s career concerns: facing guidance providers in higher education (2006), som vi presente-rade under avsnittet tidigare forskning. I artikeln förklarar de att karriärvägled-ningen bör inte bara gälla en students framtida yrke utan kopplas till de komplexa frågorna om studentens identitet och personliga orientering när det gäller framti-den. Detta får vi med oss i studie- och yrkesvägledarutbildningen och detta är nå-got som saknas när man enbart har ämneskunskapen i de program som finns re-presenterade på institutionen/fakulteten.
36
6.2 Universitetets policy för studie- och
karriärvägled-ning
Nedan följer en beskrivning av hur våra intervjupersoner följer de riktlinjer som finns angående vägledningsarbetet på universitet X. Denna policy syftar till att skapa bra förutsättningar för att studenter ska få en kompetent och likvärdig stu-dievägledning för och under studietiden och vidare som en del av det livslånga lärandet. Vi frågade våra intervjupersoner på vilket sätt de följer den policy som universitetet har för studie- och karriärvägledare. En svarar följande:
det nya policydokumentet för vägledare har jag bara tittat på, så levande är det för mig…
En annan av våra intervjupersoner berättar att:
Det skrevs en policy centralt på X och där står det att en studievägledartjänst ska vara på minst femtio procent vilket har fört till en förändring, för att det ska bli mer professionellt för att kunna jobba på det viset. Alla studievägle-dare har väl en tjänst på minst femtio procent upp till hundra procent idag?
Att omfattningen för en studie- och karriärvägledare ska vara på minst femtio pro-cent anses som viktigt för att man som vägledare ska kunna utföra enskilda sam-tal. Är arbetstiden mindre än femtio procent så finns det ingen möjlighet att utföra vägledningsarbetet. Vi tror då att det bara blir informationsgivning och att det då ej finns tid för det enskilda vägledningssamtalet.
Studievägledaren berättar vidare att det står i policyn att vägledningen ska vara oberoende, vilket hon anser som viktigt. Men hon poängterar:
sitter du på en institution arbetar du väldigt nära studierektorn… nu för tiden är det ingen vägledare som också är studierektor, men då, ni kan ju tänka er…
Samma intervjuperson berättar även att i riktlinjerna står det att man: gärna ska ha den där grundutbildningen i vägledning och en akademisk bak-grund och det tror jag nästan alla har, ifall man inte har en studie- och yrkes-vägledarexamen. Det är ju riktlinjerna man får luta sig mot. När den togs fram var det en pedagogisk uppgift, det har … också diskuterat ganska mycket, eftersom vägledaren många gånger är en administrativ resurs och ska göra många saker för institutionen som har med kurskatalogen att göra,
37
då var man anställd under den administrativa chefen och det vill man nog ska bli så igen…
Universitet X erbjuder kurser samt fortbildning som en kompetensutveck-ling för universitetets studie- och karriärvägledare. De har en möjlighet att läsa bland annat en kurs i samtalsmetodik. Syftet med kursen är att ge nyan-ställda studievägledare en grund som de förväntas ha kunskaper inom, så-som att ramar sätts och professionen tydliggörs för studievägledararbetet (universitet X:s olika kurser i kompetensutveckling för studie- och karriär-vägledare). Litteraturen som ingår i kursen är bl.a. Hägg och Kuoppas bok Professionell väglednings med samtal som redskap (1997). Denna litteratur har vi själva haft under vår studietid när vi studerat samtalsmetodik. En an-nan studievägledare svarar:
ja, riktlinjerna ja, de bör vi nog ta del av, men det har jag inte gjort på rätt länge….
En vägledare förklarar att det är skillnad på att arbeta på kommunal skola till skillnad från den statliga myndighet som universitet X är. I en myndighet finns hela tiden regler som gäller på vad en exempelvis studievägledare ska göra och inte göra och på vilket sätt man ska göra det. Hur lång handläggningstiden är vid vissa ärenden samt att vägledaren ska ha fasta telefon samt drop-in- tider, vilka mejl som ska arkiveras etc. Som vägledare ska du vara ”tillgänglig för de du ser-var”.
Att arbeta som studievägledare inom universitet X liknar vi vid Bourdieus (1991) förklaringar om sociala fält. Ett socialt fält består av individer och grupper som befinner sig i ett socialt rum, som kan liknas vid en spelplan med regler. Reg-lerna påverkas av det pågående samarbete eller konflikter som sker inom fältet. Här råder det konkurrens om makt och inflytande. Vi ser universitetet som en spelplan eller ett s.k. fält där studievägledare arbetar inom. Här råder konkurrens om vilken akademisk utbildning de har med sig. Det råder skilda meningar i vil-ken akademisk utbildning som är mest gångbar inom fältet. Vi kan se att vår stu-die- och yrkesvägledarutbildning skulle kunna vara konkurrenskraftig inom uni-versitetet. Vi ser även en skillnad på hur noga de olika institutionerna följer rikt-linjerna om att studievägledare istället ska benämnas som studie- och karriärväg-ledare på universitetet.
