Sammanfattande diskussion

Teknisk gymnasieutbildning är på många håll sig lik. Män dominerar ingenjörstekniken. Förändringar sker dock. Män söker också ”mjukare” teknikutbildningar. Detta arbete har velat få svar på om den nya teknikutbildningen gett ett förändrat elevurval. Vilka elever söker tekniskt gymnasium? Är det någon skillnad på de manliga eleverna vid inriktningarna ingenjör och arkitektur? Genom enkäter och intervjuer bland manliga teknikelever på dessa skilda inriktningar har jag frågat vilka motiv de har för att söka sin utbildning och vilka intressen och vilka framtidsplaner de har. Arbetet har utgått från ett genusteoretiskt perspektiv. Centralt har varit elevernas upplevelser kring sin utbildning och hur de ser på genus och teknik.

Resultatet visar att gymnasiestudierna ingår som ett led i fortsatta studier och en planerad yrkeskarriär. Många är intresserade av teknik men bland arkitektureleverna finns flera elever som ser det som ett nödvändigt ont på vägen mot arkitektyrket. Utifrån resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. De två förstnämnda planerar att bli ingenjör respektive arkitekt. Teknikerns intressen är framförallt sport/fotboll, kreatörens är att rita/bygga modeller. Surfaren kan tänka sig alternativa yrkeskarriärer och hans intressen är mer blandade. Ingenjörsklassen har fler elever från arbetarklass och med invandrarbakgrund. Arkitekturklassen domineras av medelklasselever och har inte lika många elever med invandrarbakgrund. Elevernas intressen, motiv och framtidsplaner speglas av klass och etnicitet. Även genusskapandet bland eleverna hänger samman med klasstillhörighet och etnisk bakgrund. Det är medelkassen som har mest att vinna på förändrade attityder. Både över- och arbetarklass är mer tyngda av att bevara traditionella mönster. Även den etniska bakgrunden har betydelse även om det är klasstillhörigheten som dominerar. Den ökade andelen medelklasselever ökar hoppet på attitydförändringar.

Elevernas relation till sin pappa har visat sig har stor betydelse för hur de själva gör kön. Det är framförallt bland kreatörerna som gränsöverskridarna finns. Dessa elever talar varmt om vilken betydelse deras pappor haft för dem när det gäller att våga tro på sin kreativa förmåga och att ta sina drömmar på allvar. Trots att dessa fäder själva följt gängse mönster i sina egna yrkesval bryter de mot traditionen inför sina söner och betonar vikten av att välja själv. Ingen av dessa elever visar heller några tvivel i sin mansroll. De står också likgiltiga inför de förlöjligande kommentarer som ibland fälls om dem och deras studieval. Intressant är att jämföra med resultatet från min förra studie där papporna även där spelade en betydande roll för kvinnorna när det gäller att tro på den egna förmågan. Dessa pappor visade aktivt sitt stöd för sina döttrar när de beslutade sig för att studera teknik. De visade också stor uppskattning för döttrarnas sätt att göra genus, hitta sin feminitet. Mannens roll är viktig för att förändra både kvinnors och mäns skeva genusstrukturer. För att våga uttrycka hela sin manliga repertoar behövs närvarande fäder. De måste visa att de har en öppen syn på vilka manligheter respektive kvinnligheter som är acceptabla. Det är lättare att ifrågasätta och diskutera vad som är feminint än vad som är maskulint. Jämställdhetsarbetet i samhället och skolan har framförallt varit inriktat på flickornas förändring. Flickors identitet har breddats i betydligt högre grad än pojkars. De har getts möjlighet att förhandla om sina maskulina identiteter. Ett flertal tidigare mandominerade yrken har på kort tid feminiserats; läkare, jurist, veterinär, präst etc. Därför har också pojkar tenderat att stanna kvar i den mer traditionella könsidentiteten. Det är dags att skolan på allvar utmanar innehållet i vad manlighet är.

Naturligtvis är både moderna och fadern viktiga för ett barns uppfostran och möjligheter i livet. Kreatörernas mammor har tidigt introducerat sina söner i den konstnärliga världen och får också uppskattning för sina framsteg. Även om papporna inte delar intresset med sina söner uppmanas de att utvecklas vidare och förkovra sig. Men pappor synliggör framförallt det som vi definierar som det maskulina. För sina döttrar är han bärare av en maskulinitet som flickan har användning av – att våga vara olika, att våga ge sig till känna och att våga vara synlig. Fadern hjälper sina söner och döttrar att ta språnget från familjens värld till den stora världen utanför. En bra fadersrelation ger därför ett gott självförtroende när det gäller studier och yrkesval.

Att klasstillhörigheten förändrats kan ha flera orsaker. Ett skäl tror jag hänger samman med bilden av ingenjören som tappat sin attraktionskraft, framförallt bland medelklassen. Hos överklassen finns det fortfarande många krav att leva upp till, gå i pappas fotspår, ta över firman eller att tjäna stora pengar. Inom arbetarklassen är drömmen om ett bättre jobb, att göra en klassresa, ännu levande. Ingenjören symboliserar framgång och makt. Statusen är hög bland dessa elever. Också bland många invandrargrupper har ingenjören en hög status. Att andelen invandrarelever är så pass hög i min undersökning beror snarast på att elevunderlaget som helhet på orten har hög andel invandrare.

Det nya teknikprogrammet har, menar jag, öppnat för en vidare tekniksyn och därmed också skapat vägar för andra män än den klassiske ingenjören att söka teknisk utbildning. Lika viktigt som att kvinnor skall våga söka sig till tekniska yrken är det att öppna dörrar för andra män än de som av tradition studerar teknik. Det är inte bara de med ett brinnande teknikintresse som söker sig hit. Mitt arbete visar att det finns kreativa tekniker.

Det är glädjande att många andra typer av män söker sig till alternativa teknikutbildningar. Mina tidigare studier bland unga kvinnor på arkitekturinriktningen visade att utbildningen väckt intresse för klassisk teknik och att flera kvinnor sökt ingenjörsutbildning efter gymnasiet. Det finns ingen anledning att tro att männen skulle agera annorlunda. För att förändra attityden bland ingenjörer och i traditionellt manliga domäner är det viktigt att finna nya vägar dit. Genom alternativa ingångar öppnas möjligheten för fler typer av elever och därmed också nya synsätt inom tekniken och en ny ingenjörsanda. För att behålla kreatören på teknisk utbildning är det viktigt att skolan fortsatt ger plats för denna typ av elever. Dels med alternativa inriktningar till den klassiska ingenjörsinriktningen och dels med ett kraftfullt stöd till de eleverna som vågat bryta gränser. Medvetenheten måste komma från skolans vuxna. Många lärare reflekterar för lite över hur de befäster traditionella könsroller i skolan. Bland dessa finns också ett stort arbete att göra. Det är ett stort ansvar som vilar på skolan som helhet för att stödja dessa män när de visar vilja till gränsöverskridning.

För att öka bredden av elevtyper bland ingenjörsutbildning är det framförallt bland de surfande eleverna som arbetet skall fokuseras. Teknikern har redan beslutat hur han skall ha sin framtid. Surfaren däremot är på många sätt öppen för nya sätt att möta och förhålla sig till teknik. Som förebilder har lärarna en viktig roll. De surfare som hittat andra ingångar till teknik än genom ingenjörsinriktning möter troligen redan teknik på ett annat sätt. Här är det viktigt att vara lyhörd för deras intressen och att ge stöd i deras sökande efter alternativa förhållningssätt. De surfare som valt ingenjörsinriktning behöver extra stöd i detta arbete. Att öppna nya teknikdörrar för teknikern behöver egentligen inte vara svårt. De har ju redan ett brinnande interesse. Där tror jag snarare att lärarna och skolans struktur är den stora bromsklossen. Lärarna är ofta skolade i den klassiska ingenjörsandan och har sin egen skolgångs krav i starkt minne. Dessa referenser gör det svårare i förändringsarbetet. Många av dessa karaktärsämneslärare saknar troligen de gamla tunga tekniska ämnena och längtar snarare tillbaka till den tiden då det var viktig kunskap. Det är enkelt att förstå varför de inte vill arbeta för en bredare tekniksyn om den ifrågasätter egna hårt förvärvade kunskaper.

Har teknikprogrammets framtoning blivit mjukare och därmed lockat till sig elever som inte förstår att kunskapskraven i naturvetenskapliga ämnen är högt? Det finns kritiska röster inom skolan som menar att eleverna har för dåliga grundläggande kunskaper i naturvetenskapliga ämnen när de kommer till t.ex. tekniskt gymnasium. Universitet och högskolor beklagar sig också över att gymnasieeleverna kan för lite och att nivån på utbildningarna sänks. Inte bara kunskapsnivån sänks, även inträdeskraven börjar urvattnas. Detta är, som jag ser det, ett stort problem för skolan som helhet. Orsakerna till förändringarna i elevernas kunskapsnivå är många och kan knappast få någon enkel förklaring. Skolan, liksom samhället i övrigt, förändras. Det finns en risk i att ”en skola för alla” blir ”en skola för ingen”. Kanske har också skolan misslyckats i att motivera eleverna till ett visst kunskapsstoff. Metoderna behöver troligen diskuteras. Kopplingen mellan skol-kunskap och livs-kunskap är ofta för tunn. Steget från skolan till ett arbete är långt och svårt. Skoltiden sträcker sig över många år och sällan ger inte ens gymnasiet en biljett till vuxenvärlden. Att öka motivationen, visa att skolgången ger fördelar menar jag är en viktig förklaring till kunskapsluckorna. Min undersökning visar också att intresset för ingenjörsämnen ökar för den kreative eleven när sammanhanget är tydligt. Både kvinnor och män från arkitekturinriktning har upptäckt ingenjörskonstens magi när det ritat sitt första hus. Hur vi återfår en skola för alla är diskussionskrävande och innebär ett omfattande arbete. Icke desto mindre intressant. Men på grund av sin omfattning väljer jag att inte fördjupa mig i området utan fokusera på genus.

För att bredda mansrollen krävs flera olika saker. Det verkar som om dagens unga män till stor del intar frontposition när det gäller att våga utmana gamla strukturer. Utbildningsstrukturer tar lång tid att förändra, kanske lärare också. Att unga män vågar spränga gränser får vi nog framförallt tacka deras föräldrar för. Det finns en stor vinst i att kunna modifiera bilden av ingenjören. Nya inriktningar till teknikprogrammet är ett utmärkt sätt att nå dit. Det räcker inte bara med att ändra namn från byggteknisk linje till arkitekturinriktning - även om det anger tonen. Innehållet måste förändras. Mina studier visar att här finns plats för alla sorters män och att de kan ges möjligheter att hitta sin väg till tekniken. Det skulle vara spännande att följa upp de män som studerat på inriktningarna för att se hur utbildningen påverkat dem och deras yrkesval. Också skolans genusregimer måste förändras. En fortsatt forskning bland lärare vore en intressant och angelägen väg att gå vidare. Ingenjörsrollen har förändrats flera gånger under 1900- talet. Jag tror definitivt det är dags igen. Jag applåderar intentionerna i skolans teknikprogram och hoppas att vi med hjälp av dem kan bidra till att ingenjörsrollen befrias från sitt ok och hittar nya former och spelare.

6. REFERENSER

Andersson Susanne (2003) Ordnade praktiker: en studie avstatus, homosocialitet och naskuliniteter utifrån två närpolisstationer,Pedagogiska Institutionen Stockholms Universitet, Stockholm

Berge, Britt-Marie (1998), Könskoreografi och symboliskt våld i skolan, Kulturella Perspektiv nr 4

Berner, Boel (1996) Sakernas tillstånd, Carlssons Bokförlag, Stockholm

Berner, Boel (1999), PerpetuumMobile: Teknikens utmaningar och historiens gång. Arkiv förlag, Lund

Berner, Boel (2003), Vemtillhör tekniken?: kunskap och kön i teknikens värld, Arkiv Förlag, Lund

Berner, Boel (2004),Ifrågasättanden. Forskningomgenus, teknik och naturkunskap, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet, Linköping

Butler, Judith (1990), Gender Trouble. Feminismand the subversion of Identity, Ruthledge, NewYork/ London

Conell, R.W. (1996) Maskuliniteter, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg

Conell, R.W. (2002) Omgenus, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg

Cockburn, Cynthia (1983), Brothers: Male Dominance and technological change, Pluto Press, London

Cockburn, Cynthia (1985) Machineryof Dominance: Women and technical know-how, Pluto Press, London

Ekenstam, Claes (1999) ”Rädd att falla: gråtens och mansbildens sammanflätade historia, Forskningsnämnden, Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv, Ord & Form, Uppsala

Ekenstam, Claes (2007), Klämda män: föreställningar om manlighet & omanlighet i det samtida Norden, Gullvåg Holter (red), Män i rörelse. jämställdhet, förändringoch social innovation i Norden, Gidlunds förlag,

Eriksson, Hans (2003) Distanseringen från omsorg, Johansson & Kuosmanen (red) Manlighetens många ansikten – fäder, feminister, frisörer och andra män,Bokförlaget Liber, AB Malmö

Faludi, Susan (2000), Ställd: förräderiet mot mannen, Ordfront, Stockholm

Forsberg, Ulla (2002) Är det någon ”könsordning” i skolan?Analys avkönsdiskurser i etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0-6,Pedagogiska Institutionen Umeå Universitet, Umeå

Gunnarsson, Ewa & Andersson Susanne (2003), ”Spegling och problematisering av

mansforskning i arbetsliv och organisationer”, Johansson & Kuosmanen (red) Manlighetens många ansikten – fäder, feminister, frisörer och andra män,Bokförlaget Liber, AB Malmö

Haraway, Donna (1991), Similians, cyborgs and women: The reinvention of nature, Free Association Books, London

Harding, Sandra (1986) The science Question in Feminism, USA Cornell UniversityPress

Hellman, Anette (2005) Förskolebarns konstruktion av manlighet, Nordberg (red) Manlighet i fokus, Liber AB, Stockholm

Hirdman, Yvonne (2001) Genus - omdet stabilas föränderliga former, Liber AB, Malmö

Hirdman, Yvonne (2005) ”Genussystemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, Wetterberg&Jansdotter (red) Genushistoria, en historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund

Johansson, Thomas (1995) ”Det stora äventyret”. Bohlin & Löfgren (red) Omunga män. Studentlitteratur, Lund

Karlsson, Ingrid (2003) Könsgestaltningar i skolan. Omkönsrelaterat gränsupprätthållande,

gränsuppluckrande och gränsöverskridande,Filosofiska fakulteten Linköpings Universitet, Linköping

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur

Launsö L & Ripers O (2005), Forskning om og med mennesker, Köpenhamn: Nyt Nordiskt Forlag Arnold Busck A/S

Mellström, Ulf (2003) ”Teknik, intimitet och manlighet,” Johansson & Kuosmanen (red) Manlighetens många ansikten – fäder, feminister och andra män,Bokförlaget Liber AB, Malmö

Nordberg, Marie (1999) ”Macho eller mjukis. Om historiska ideal, könskonstruktioner och manligt identitetsskapande på kvinnodominerade arbetsplatser”, Berggren (red) Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv,Forskningsrådsnämnden, Ord & Form, Uppsala

Nordberg, Marie (2001) ””Livet är skönt. Det beror ju på det en gör det till”. Tommy, Lars och Åke-tre män i kvinnodominerande yrken”, Ekenstam, Johansson & Kousmanen (red) Sprickor i fasaden, Manlighet i förändring,Gidlunds Förlag, Smedjebacken

Nordberg, Marie (2005) Jämställdhetens spjutspets?Manliga arbetstagare i kvinnoryrken, jämställdhet, maskulinitet, feminitet och heteronormativitet, Bokförlaget Arkipelag, Göteborg

Petersson, Monica (2007) Att genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentskunskap ur ett könsperspektiv,Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg

Plant, Sadie (1997) Zeros+ones, Fourth Estate Limited, London

Reuterberg, Sven-Eric & Svensson, Allan (1998) Vemväljer vad i gymnasieskolan. Förändringar i rekryteringsmönstret efter den senaste gymnasiereformen,Rapport 1998:06 Institutionen för pedagogik, Göteborg

SCB (2003) Sveriges framtida befolkning2003-2020, Statistiska Centralbyrån, Stockholm

Starrin, B & Svensson, P-G (red) (1994) Kvalitativmetod och vetenskapsteori, Lund: Studentlitteratur

Stigendal, Mikael, (2000) Skolintegration - lösningen på skolans problem?, Malmö Högskola, Malmö

Thång, Per-Olof (1988), Ungdomars syn på utbildning, arbete och framtid. En studie bland ungdomar i Trollhättans kommun,Rapport 1988:01 Instutitionen för pedagogik, Göteborgs Universitet, Göteborg

Tjeder, David (2004)” Maskulinum som problem” Wetterberg, Jansdotter (red) Genushistoria. En historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund

Wajcman, Judy!1991) FeminismConfronts Technology, PolityPress, London

Wiklund, Karin (2005), ”Så har jag aldrig förut tänkt…” Forsberg & Grenholm (red) …och likväl rör det sig: Genusrelationer i förändring,Karlstad UniversityPress, Karlstad

Skolverket:

Läroplan för de frivilliga skolformerna lpf 94: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala

vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningför utvecklingsstörda,Skolverket, Stockholm

Internet:

Enkät bland elever på teknikprogrammet inriktning ingenjör

Du som besvarar enkäten är anonym. Du som gärna vill delta i fortsatta studier och därmed uppger ditt namn gör det bara till mig och riskerar inte att kunna bli identifierad i materialet.

1. Har du någon i familjen – föräldrar, syskon, mor- eller farföräldrar etc. som arbetar eller studerar inom det område du nu valt? Sätt kryss framför det som stämmer.

____ ja ____ nej

a) Om du svarat ja; Vem/vilka i familjen?

b) Vad mera konkret arbetar han/hon/de med? 2. Om du svarat nej; vad arbetar dina föräldrar med?

pappa mamma

3. När du valde teknikprogrammet, hur påverkad var du av vad andra tyckte? Sätt kryss framför det påstående som stämmer bäst. Jag valde

____ helt självständigt ____ i samråd med mina föräldrar ____ övertalad av mina föräldrar ____ påverkad av mina kompisar ____ på inrådan av andra, t.ex. SYV eller lärare

4. Varför har du sökt teknikprogrammet? Rangordna de fem orsaker du håller med om från 1-5 där