I detta avsnitt sammanfattar jag analysen av resultatet och återkopplar till de frågeställningar som har varit min utgångspunkt i uppsatsen. Här gör jag även egna reflektioner över det som har framkommit i min studie. Jag vill poängtera att mina reflektioner är mina egna tolkningar. Därefter följer en metoddiskussion och slutligen kommer jag att ta upp förslag till fortsatt forskning.
6.1 Utgångspunkterna och syftet
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sjuksköterskornas motivation påverkas av att deras yrkeskår och arbetsplats uppmärksammas i TV 3-serien Sjukhuset. För att beskriva detta har jag genom intervjuer sökt svar på frågorna: Hur upplever sjuksköterskorna att TV-serien påverkar dem? I vilken utsträckning upplever sjuksköterskorna att deras motivation för arbetet påverkats av den uppmärksamhet deras yrkeskategori har fått av TV-serien? I vilken utsträckning upplever sjuksköterskorna att deras motivation för arbetet påverkats av den uppmärksamhet deras arbetsplats har fått av TV-serien?
Genom respondenternas berättelser har en bild vuxit fram av hur TV-serien påverkar dem i olika avseenden, och de har givit mig sina beskrivningar på vad de anser att motivation är. Respondenternas berättelser kom till stor del att inriktas på hur de upplever sin arbetssituation, även om detta egentligen inte från början var min primära avsikt med intervjuerna. När jag började studien så närde jag en tanke om att de anställda på Akademiska sjukhuset på olika sätt skulle påverkas av att deras arbetsplats och yrkeskår uppmärksammas i TV 3-serien Sjukhuset. Jag trodde att personalens motivation för arbetet skulle påverkas, kanske främst i positiv riktning. Det visade sig dock att resultatet inte riktigt blev som jag hade förväntat mig. Det som har framkommit är förvisso att personalen i viss mån har blivit påverkade av TV-serien, men inte i den omfattning som jag hade trott att de skulle bli. Jag har heller inte kunnat påvisa något tydligt och klart samband mellan de anställdas motivation och TV-serien. TV-serien uppfattas som en rolig grej, men inte mer än så. Även om respondenterna gav det direkta svaret att deras motivation inte påverkats av TV-serien så har jag mellan raderna utläst att deras motivation trots allt påverkats, men snarare negativt än positivt.
Respondenterna har givit uttryck för att de är nöjda med sitt yrke som sådant, men att deras arbetssituation lämnar mycket att önska. Det har under intervjuerna framkommit många aspekter som de anställda känner sig missnöjda med i sin arbetssituation. Jag tycker mig kunna se en ambivalens hos respondenterna, där de ena stunden är nöjda med sitt yrke, och de ger uttryck för en stolthet med såväl sitt yrke som sin arbetsplats. Nästa stund tar de istället upp den oro och det missnöje de känner i sin arbetssituation. De positiva och de negativa aspekterna går hand i hand, frågan är vilken hand som slutligen blir starkast? Under intervjuerna framkom det även att ingen av respondenterna ansåg att det är den sanna bilden av verkligheten på sjukhuset som framkommer i TV. Jag har funderat mycket på vad det är som gör att TV-seriens existens inte har påverkat personalen mer än vad den verkar ha gjort. Kanske kan det vara så att personalen skulle ha blivit påverkade av TV-serien och den uppmärksamhet den ger i en annan omfattning än vad som nu ligger för handen, om de hade upplevt sin arbetssituation på ett positivare sätt. Jag tror, men det är givetvis min egen uppfattning, att de negativa aspekter som respondenterna upplever i sitt arbete kan överskugga de positiva följder som TV-serien skulle kunna ha inbringat. Låg lön, besparingar och försämrade villkor kan inte mildras av en TV-series vara eller icke vara. TV-serien kan snarare få en motsatt effekt på personalens motivation då de uppfattar att den bild som TV 3 har valt att visa i TV-serien Sjukhuset är en friserad bild av deras verklighet. Respondenterna gav uttryck för att det inte känns bra att visa upp en bild som inte stämmer överens med hur
verkligheten ser ut för dem. Det vardagliga slitet på sjukhuset är långtifrån så roligt, mysigt och glamoriserat som TV-serien förmedlar till tittarna.
Jag tror att motivation kan påverkas på många fler sätt än genom höjd lön. Det är upp till varje chef att kunna motivera sin personal och en klapp på axeln kan vara mer motiverande än klirr i kassan. De ständiga besparingarna och de stegvis försämrade villkoren gör slutligen att måttet kan vara rågat för de anställda. Till synes kan det vara en liten och relativt obetydlig förändring när marmeladen till skorporna tas bort, men det kan till slut vara det som får bägaren att rinna över. Risker för neddragningar leder sannolikt till en oro och stress hos såväl anställda som ledning och det i sin tur leder kanske till att ledningen inte har möjlighet eller kraft att ge sin personal den uppmärksamhet som de önskar och så väl behöver. Uppmärksamheten och tacksamheten kommer istället från patienterna, frågan är hur långt det räcker? Jag tycker mig kunna se ett ökat missnöje hos vårdanställd personal såväl genom min studie som genom medias rapporteringar. Nu senast rapporterade tidningarna misstanken om att läkare har fått hjärtbesvär till en följd av deras stressiga arbetssituation. Även sjuksköterskornas löneförhöjning har varit hett debatterad i media. Jag minns hur det var under strejken då många av sjuksköterskorna var taggade till tårna och kämpade för att deras lön skulle komma upp i en nivå som kändes acceptabel för dem, och hur många av dem genom tidningarnas rapportering efter strejken gav uttryck för en oerhörd besvikelse över strejkens utfall. Löneförhöjningen blev låg, och i skrivande stund har den ännu ett halvår efter strejken inte kommit sjuksköterskorna till godo. I en artikel i UNT (20081220) ger sjuksköterskan Marie Källander Morén uttryck för liknande känslor som dem som framkommit under mina intervjuer. Hon säger ”Jag älskar att jobba med människor. Det är det som driver mig, men jag känner mig förnedrad en gång i månaden och det är när jag öppnar lönekuvertet.”
Att missnöjet påverkar personalen på olika sätt är inte alls konstigt, frågan är om, och i så fall hur, det påverkar patienterna? Jag upplever dock dem jag har intervjuat, och den personal jag själv har mött som vårdsökande, som oerhört professionella i sin yrkesroll. De alarmerande rapporteringarna om försämringar i sjukvården kan behöva en TV-serie som uppväger detta och ger tittarna en positiv bild av svensk sjukvård
6.2 Metoddiskussion
Den kvalitativa halvstrukturerade intervjuformen har varit fördelaktig i undersökningen eftersom den har givit mig möjlighet till att få en djupare insikt i respondenternas tankar och upplevelser. Kvale (2007:9) menar att ”om man vill veta hur människor uppfattar sin värld
och sitt liv, varför inte prata med dem?” Det är precis så jag tänker. Jag gick in i intervjuerna
med en öppenhet för att respondenterna skulle få berätta sin historia, men jag skall ändå villigt erkänna att jag blev förvånad över resultatet. Det visade sig ju att våra samtal kom att handla mer om respondenternas upplevelser av sin arbetssituation, än om det som specifikt var kopplat till TV-serien. Resultatet hade blivit ett helt annat om jag istället hade använt kvantitativa enkäter eftersom jag då inte hade kunnat fånga upp alla de aspekter som har framkommit i den här undersökningen. Men eftersom den kvalitativa forskningsintervjun är ett samtal mellan två individer så innebär det att en likadan studie mycket väl skulle kunna få ett annat resultat om den genomfördes vid ett annat tillfälle och med andra respondenter. Jag är även medveten om att analysen av empirin hade kunnat få ett annat utslag om jag hade använt mig av andra teorier som analysverktyg.
Eftersom det var enbart sjuksköterskor som intervjuades minimerades risken för att skillnader i åsikter och upplevelser beror på att respondenterna har olika professioner. Men jag är väl medveten om att sjuksköterskor kan ha en ganska stor variation sinsemellan gällande såväl utbildning som ansvar beroende på vad de arbetar med och om de är specialiserade på något. Det visade sig att det var enbart kvinnliga sjuksköterskor som deltog i studien. Jag tror dock
inte att resultatet av intervjuerna hade utfallit annorlunda om även manliga respondenter hade deltagit eftersom jag tror att skillnader i upplevelser inte är könsbundna utan situationsbundna. Jag var heller inte i studien intresserad av att se om det kunde föreligga några skillnader mellan respondenternas svar som berodde på könsskillnader. Av de respondenter jag intervjuade så var det två stycken som hade deltagit aktivt i TV-serien. Det kan vara så att resultatet kan ha sett annorlunda ut om alla, eller ingen, av dem jag intervjuade hade deltagit i TV-serien. Som sagt, resultatet av intervjuerna är till stor del avhängigt av vilka som intervjuats. Jag inser även nu i efterhand att jag kanske hade kunnat styra samtalet lite mer då respondenternas svar gled in på att handla om deras arbetssituation, lön och trivsel. Jag hade så att säga kanske kunnat kämpa lite mer och hålla samtalet till TV-serien och dess påverkan, men jag inser samtidigt att jag gjorde så gott jag förmådde och att det var viktigt att respondenterna fick komma till tals även om intervjuerna till stor del inte kom att handla om TV-serien och dess påverkan som var min ursprungliga avsikt.
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Det skulle kanske vara intressant att undersöka hur en större andel av sjuksköterskorna på Akademiska sjukhuset uppfattar att de har påverkats av TV-serien. Därigenom skulle det vara möjligt att få en uppfattning om det är så att sjuksköterskorna överlag inte i någon nämnvärd omfattning påverkas, eller om resultatet skulle bli annorlunda. Det skulle även vara möjligt att utröna om det är så att den påverkan som skett har övervägt åt det negativa hållet, som jag tycker mig ha kunnat uttolka av de intervjuer jag har genomfört. Det skulle även vara av intresse att undersöka hur övriga arbetsgrupper på sjukhuset skulle besvara frågorna för att se om de resultat som framkommer skiljer sig mellan olika arbetsgrupper på sjukhuset.
Det skulle även vara intressant att, utifrån de resultat som har framkommit i den här studien, undersöka hur sjuksköterskorna upplever sin arbetssituation i en större omfattning, till exempel genom kvantitativa enkäter.
7 Referenser
7.1 Böcker
Abrahamsson, B. & Andersen, J.A. (2000). Organisation - att beskriva och förstå
organisationer. Malmö: Liber Ekonomi.
Andersen, I. (1998). Val av samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. D`Andrade, R, Strauss, C (1997). Human motives and cultural models, Cambridge, Cambridge University press.
Egidius, H. (2003). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur. Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H, Wängerud, L. (2007) Metodpraktikan, Vällingby: Nordstedts Juridik AB.
Giddens, A. (2003) Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Goffman, E. (1964). “The neglected situation”. American Anthropologist, New Series, Vol. 66, No. 6, Part 2: The Ethnography of Communication (Dec, 1964), 133-136.
http://individual.utoronto.ca/jsidnell/Goffman.NeglectedSituation.pdf
Goffman, E. (2000) Jaget och maskerna – En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Hermansen, M. (2000). Lärandets universum. Lund: Studentlitteratur.
Herzberg, F. Mausner, B & Snyderman, B, B (1999). The Motivation to Work. New
Brunswick: Transaction Publishers.
Herzberg, F. (1987). “One more time: How do you motivate employees?” Harvard Business
Review. Januari 2003. http://www.skylakebios.com/2%20Herzburg%20kita.pdf
Hofstede, G. (1991). Organisationer och kulturer – om interkulturell förståelse. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld. Danmark: Studentlitteratur.
Jacobsen, D, I. (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jerlang, E, Egeberg, S, Halse, J, Jonassen, A, J, Ringsted, S, Wedel-Brandt, B. (2006).
Utvecklingspsykologiska teorier. Falköping: Liber.
Kaufmann, G. & Kaufmann, A. (2005). Psykologi i organisation och ledning. Lund: Studentlitteratur.
Kermally, S. (2005), Gurus On People Management, London: Thorogood
Kvale, S. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Danmark: Studentlitteratur.
Larson, A. (2005). Från ledarskap till vinst – med ett förbättrat humankapital. Lund: KFS i Lund AB.
Leiser, E (1967) Om dokumentärfilm. Stockholm: Bokförlaget PAN/Norstedts.
Maslow, A. (1987). Motivation and personality. New York: R.R. Donnely & Sons Company. Persson, A. (2003). Social kompetens, När individen, de andra och samhället möts. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rosengren, K, E & Arvidsson, P. (2002). Sociologisk metodik. Malmö: Liber AB. Sjöberg, L. (1999) ”Maslowmyten.” folkvett. Nr 2, 1999.
http://www.vof.se/folkvett/19992maslowmyten
Skinner, B.F. (1965). Science and human behavior. New York: Free Press.
Skinner, B.F (1973). Bortom frihet och värdighet, Stockholm: P.A. Nordstedt & Söner. Svedberg, L (2003). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Polen: Studentlitteratur.
Trost, J, Levin, I. (2004) Att förstå vardagen – med ett symboliskt interaktionistiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
7.2 Doktorsavhandlingar
Schou, P. (1991). Arbetsmotivation: En studie av ingenjörer (akademisk avhandling). Stockholm: IMIT – Institute for Management of Innovation and Technology.
Björklund, C. (2001). Work Motivation – Studies of its Determinants and Outcomes. (akademisk avhandling) Stockholm: EFI – The economic research institute
7.3 Elektroniska referenser
Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/artikel/259479/259479 Hämtad 20081118 kl. 11.41 http://www.ne.se/artikel/233228 Hämtad 20081029 kl. 19.56 http://www.livet.se/ord/k%C3%A4lla/Andy_Warhol Hämtad 20081222 kl. 16.08Akademiska sjukhusets hemsida:
http://www.akademiska.se/templates/page____39439.aspx Hämtad 20081202 kl. 13.45 http://www.akademiska.se/templates/page____36426.aspx Hämtad 20081202 kl. 11.57 http://www.akademiska.se/templates/page____36425.aspx Hämtad 20081202 kl. 14.27
Kristallen, det Svenska Teveprisets hemsida:
http://www.kristallen.tv/kristallen-2008/nominerade/ Hämtad 20081202 kl. 14.12
UNT, 20081220. Sköterskorna väntar fortfarande på den nya lönen
http://www2.untdistribution.se/printartikel/1,3110,MC=3-AV_ID=843876-SC_ID=223,00.html Hämtad 20081220 Vetenskapsrådet: http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_f ix.pdf Hämtad 20081007 kl. 8.27
7.4 Tidningsartiklar
Säfwenberg, U. Krönika (2008) ”Akuten märker inte några sämre tider” Uppsalatidningen, nummer 43.
Uppsala den 2 oktober 2008
Bilaga 1
Informationsbrev
Hej!
Jag heter Diana Sköld. Jag läser pedagogik C med inriktning mot personal och organisation på Uppsala universitet. Jag står nu i startgroparna för att påbörja mitt examensarbete. Som
blivande personal vetare så har jag rönt en och annan undrande tanke kring hur personalen på Akademiska sjukhuset påverkas av den uppmärksamhet som tv 3 serien Sjukhuset ger deras yrke och deras arbetsplats. När det nu är dags för mig att skriva ett examensarbete så tänkte jag att just det vore intressant att undersöka. Jag tror att man kan påverkas på många plan, men för att begränsa mig så vill jag undersöka om, och i så fall hur, de anställdas motivation för arbetet kan påverkas. Uppsatsens syfte är således att kartlägga hur de anställdas
motivation för arbetet påverkas av att deras arbetsplats uppmärksammas i tv.
Min tanke är att jag genom halvstrukturerade intervjuer skall kunna utröna hur det förhåller sig. Jag har tänkt mig att genomföra 10-12 intervjuer med sjuksköterskor. Intervjuerna beräknas ta 1-1.5 timmar i anspråk. Jag hoppas att jag med er hjälp kan finna respondenter som är intresserade av att medverka. Min tanke är att genomföra intervjuerna under vecka 46 och 47, men jag kan vara flexibel! Den som är intresserad av att medverka får mer än gärna kontakta mig så kan jag svara på eventuella frågor rörande uppsatsen och intervjuerna. Jag är mycket tacksam för den hjälp jag kan få av er för att göra mitt examensarbete genomförbart.
Med vänlig hälsning Diana Sköld 0706-815813
Bilaga 2
Intervjuguide
1. Bakgrund
• Vad har du för utbildning?
• Kan du kort berätta om ditt ansvarsområde? • Vad tycker du om ditt yrke?
• Hur länge har du arbetat på UAS? • Vad tycker du om din arbetsplats?
• Kan du kort beskriva hur din arbetsdag kan se ut? 2. TV serien
• Vad tycker du om den här typen av ”realityserier”?
• Har du själv medverkat i TV serien? Om ja, i vilken omfattning?
Känner du att du har blivit påverkad på något sätt av ditt deltagande i serien? Om ja, på vilket sätt?
• Har du själv tittat på TV serien? Om ja, i vilken omfattning? • Varför tittar du/tittar du inte på TV serien?
• Hur känner du inför att UAS medverkar i serien?
• Diskuterar ni TV serien i arbetsgruppen? Om ja kan du ge exempel? 3. ”Vi” känslan
• Upplever du att ni som är anställda på UAS har blivit mer sammansvetsade till en följd av den uppmärksamhet TV serien ger? Om ja, på vilket sätt?
• Upplever du att din yrkeskår har blivit mer sammansvetsade till en följd av den uppmärksamhet TV serien ger? Om ja, på vilket sätt?
• Upplever du att personalen på din avdelning har blivit mer sammansvetsade till en följd av den uppmärksamhet TV serien ger? Om ja, på vilket sätt?
• Känner du att du identifierar dig med UAS som organisation? Tror du att den känslan påverkas av den uppmärksamhet TV serien ger?
• Har du fått någon respons från utomstående kopplat till din arbetsplats som du tror kan bero på TV serien?
• Har du fått någon respons från utomstående kopplat till din yrkesroll som du tror kan bero på TV serien?
• Har du fått någon respons från patienterna kopplat till din arbetsplats som du tror kan bero på TV serien?
• Har du fått någon respons från patienterna kopplat till din yrkesroll som du tror kan bero på TV serien?
4. Påverkan/motivation
• Upplever du att du i ditt vardagliga arbete på något sätt påverkas av den uppmärksamhet TV serien ger? Om ja, på vilket sätt?
• Upplever du att du i din privata sfär på något sätt påverkas av den uppmärksamhet TV serien ger? Om ja, på vilket sätt?
• Hur skulle du definiera ordet motivation, vad betyder det för dig?
• Upplever du att din motivation inför arbetet har påverkats av den uppmärksamhet TV serien ger? Om ja, på vilket sätt?
• Uppfattar du att dina kollegors motivation har påverkats av den uppmärksamhet TV serien ger? Om ja, på vilket sätt?