___________________________________________________________________________ Vi ska här redogöra för vad vi kommit fram till i vår undersökning och hur syftet med undersökningen uppfyllts. Syftet med undersökningen, som tidigare beskrivits, är att öka förståelsen för hur företag och organisationer använder och hanterar sociala medier i den privata och offentliga sektorn. Detta med anledning av att det råder en viss skillnad i vad för lagar och regler som gäller i respektive sektor. Slutsatserna presenteras med grund i den analys som tidigare gjordes i analys- och resultatkapitlet. Vi kommer även diskutera över vad vi kommit fram till i vår undersökning och ta upp sådana saker som vi tycker är extra intressanta och reflektera över dessa. Slutligen kommer vi ta upp styrkor och svagheter med vår undersökning samt ge förslag till vidare forskning och studier.
___________________________________________________________________________ 5.1 Slutsatser
Samtliga företag och organisationer är positivt inställda till de sociala medierna och även till att deras anställda använder dessa. Eftersom alla företag och organisationer som vi intervjuat själva använder sociala medier, ser de det som en fördel att deras anställda också är delaktiga i detta. Samtliga har Facebooksidor och Twitterkonton i företagets eller organisationens namn. Facebook är det som organisationerna och företagen använder mest och ses som den stora kanalen för deras olika ändamål. Syftet med de sociala medierna är för företagen och organisationerna bland annat att sprida och ta del av information, kommunicera både externt och internt samt att marknadsföra och visa upp sitt varumärke.
Företagen och organisationerna menar att de inte kan kontrollera om deras anställda använder sociala medier under arbetstid. Det är viktigt att kunna lita på de anställda och att de sköter sina arbetsuppgifter och det är inte där som oron ligger. Företagen och organisationerna upplever snarare att det för de anställda kan vara svårt att hålla isär privatliv och yrkesliv i de sociala medierna, då det alltid är en ständig växelverkan däremellan. Företagen och organisationerna menar att risken finns att om en anställd skriver något olämpligt kan detta skada både den anställda själv och arbetsgivaren och att det därför är viktigt att de anställda alltid tänker på hur de agerar i de sociala medierna, både på fritiden och under arbetstid. Några av respondenterna menar att det beroende på vilken typ av arbete man har kan skilja sig i hur mycket man som anställd kan använda de sociala medierna under arbetstid samt hur mycket man kan blanda privatliv och yrkesliv i dessa. Det kan till exempel vara mer acceptabelt och naturligt att använda sociala medier på en kommunikationsavdelning än på exempelvis en ekonomiavdelning menar respondenterna. Även om företagen och organisationerna menar att det kan finnas risker med användandet av de sociala medierna upplever de inga problem. Detta möjligtvis tack vare att företagen och organisationerna har riktlinjer, råd och regler som kan göra att anställda blir mer medvetna om vart gränserna går och för hur man bör använda de sociala medierna på ett lämpligt sätt.
44
I och med utvecklingen och att samtliga företag och organisationer började arbeta mer och mer med sociala medier så utformades policys för att kunna hantera användandet av sociala medier. Genom den information vi samlat in kan vi utläsa att företagen och organisationerna utformade deras policys mellan 2010 och 2012. Det verkar som att det var under dessa år som de sociala medierna blev allt mer populära att använda i företagen och organisationerna och att de då kände att det behövdes riktlinjer som reglerade användandet av sociala medier. Samtliga respondenter anser att man behöver en policy för sociala medier. Samtliga företags och organisationers policys är utformade som råd, tips och hjälp till de anställda för användandet av sociala medier. Dessa riktlinjer är inte till för att kontrollera eller förbjuda. Innehållet i policyn skiljer sig dock från varandra, både inom och mellan sektorerna. I den offentliga sektorn har en av organisationerna mer ingående beskrivit i deras policy de lagar och regler som handlar om vad som är tillåtet och inte tillåtet när man agerar i de sociala medierna. I de andra två organisationerna har den ena endast nämnt de lagar och regler som gäller vid namn i deras policy och den andra organisationens policy består av endast en sida, och nämner inga lagar eller regler överhuvudtaget. Dessa regleras istället i andra dokument. I företagen i den privata sektorn är respektive policy för sociala medier mindre omfattande. Ingen av företagen nämner några lagar eller regler i deras policy för sociala medier. Avtal om bland annat lojalitetsplikt, tystnadsplikt och sekretess regleras istället i anställningsavtal för de privatanställda i de företag som vi har intervjuat.
5.1.2 Diskussion
Att alla företag och organisationer är väldigt positivt inställda till de sociala medierna och att deras anställda använder dessa tror vi har att göra med att de själva är aktiva på de sociala medierna. Företagen och organisationerna har aldrig upplevt några problem utan har mesta dels kunnat dra nytta av användandet av sociala medier. Detta tror vi har bidragit till deras positiva inställning. Om företagen och organisationerna inte hade varit aktiva på de sociala medierna hade deras inställning kanske sett annorlunda ut.
Det var dock en av de sex respondenterna som skiljde sig från mängden då respondent 5 i den privata sektorn poängterade att utvecklingen av de sociala medierna kan påverka företaget på ett negativt sätt. Detta i och med att utvecklingen av de sociala medierna kan bidra till att nya sociala medier skapas och att företaget på så sätt kan få svårare att nå sin målgrupp. Denna oro var det ingen av de andra respondenterna som uttryckte. Detta kan bero på att företagen och organisationerna aldrig stött på några problem i samband med sociala medier, utan att de ser många möjligheter och fördelar med att använda sig av de sociala medierna i arbetsrelaterat syfte. Det kan även bero på vilken typ av verksamhet man driver och att behovet av att visa upp sitt varumärke samt att nå sin målgrupp kan se olika ut. Detta exempelvis om verksamheten är vinstdrivande eller icke-vinstdrivande.
Gällande policyn för sociala medier trodde vi dock att det skulle vara mer ingående beskrivet om lagar och regler i alla organisationers policys i den offentliga sektorn, så som det är där respondent 1 arbetar. Detta då offentligt anställda har fler grundläggande lagar och regler att
45
stötta sig mot. Vi anser därför att det är viktigt att arbetsgivare i den offentliga sektorn tar hänsyn till och även beskriver dessa lagar och regler vid utformandet av en policy för sociala medier. Vad gäller omfattningen av policydokumenten och att det råder en viss skillnad på detta i företagen och organisationerna, kan här diskuteras vad som anses vara mest lämpligt antal sidor. Beroende på hur lång eller kort policydokumentet är kan det vara mer eller mindre ansträngande för anställda att läsa den, ta till sig och komma ihåg vad som står skrivet i dokumentet. Ett alltför omfattande dokument tror vi kan bli för omständligt att ta till sig och anställda kanske inte tar sig tiden att läsa dokumentet fullt ut. Somliga respondenter menar dock att det är viktigt att föra en diskussion kring policyn och att på så sätt hålla den levande. Detta anser även vi vara särskilt viktigt då det ständigt kommer nya typer av sociala medier och eftersom lagstiftningen har svårt att hänga med i den tekniska utvecklingen.
5.1.3 Styrkor och svagheter
Vad gäller svagheter i vår undersökning så upplevde vi en del svårigheter i början vid insamlandet av material till vår teoretiska referensram. Detta tror vi beror på att ämnet är relativt nytt. Fördelen med detta var att vi inte hade några problem med att få företag och organisationer att delta i vår undersökning då även de tyckte att det var ett intressant och högaktuellt ämne.
Vi inser även i efterhand att det fanns vissa svagheter i utformandet av vår intervjuguide och i själva genomförandet av intervjuerna. Vissa frågor i intervjuguiden innehöll flera frågor i en fråga, vilket bidrog till att vi vissa gånger inte fick fullständiga svar på dessa. I dessa fall hade det varit till vår fördel att kunna ställa följdfrågor, men vår bristande erfarenhet som intervjuare gjorde att vi missade detta. Trots detta anser vi att med hjälp av det material vi fått in från våra intervjuer kunnat besvara vårt syfte och de frågeställningar vi hade.
5.1.4 Förslag till vidare forskning och studier
Som vi tidigare skrivit i metodkapitlet tog vi bort en intervju från vår undersökning då detta företag inte hade någon policy för sociala medier. Vi ansåg att om vi skulle ta med den intervjun i vår undersökning så skulle vi behöva intervjua fler företag och organisationer som inte har någon policy för sociala medier för att kunna jämföra dessa. Detta skulle kunna vara ett förslag till vidare forskning och studier, att intervjua och undersöka företag och organisationer som inte har någon policy för sociala medier. Det skulle vara intressant att ta reda på hur det fungerar att inte ha någon policy för sociala medier, om företagen och organisationerna upplever några problem, om de har något behov av att införa en policy för sociala medier och hur den i sådana fall skulle vara utformad. Det skulle också vara intressant att intervjua arbetstagare i företag eller organisationer som inte har någon policy för sociala medier och därmed inga råd eller tips på hur de bör agera i de sociala medierna. Finns det kanske någon osäkerhet hos dessa anställda som inte har någon policy att luta sig mot?
Det skulle även vara intressant att undersöka och intervjua arbetstagarna i de företag och organisationer som har en policy för sociala medier. Man skulle då kunna ta reda på hur de upplever policyn, hur de tycker att den fungerar samt hur mycket de anställda är inne på de
46
sociala medierna under arbetstid. Man skulle också kunna undersöka huruvida de anställda faktiskt tagit del av policyn, då detta var en osäkerhet om alla anställda hade gjort det i de företag och organisationerna som vi intervjuade.
47