Sammanfattning av heliga texter som didaktisk metod

Heliga texter kan vara en värdefull tillgång för undervisningen i religionskunskapsämnet i gymnasieskolan. Genom att läsa heliga texter kan man komma i direktkontakt med gruppspecifika skriftliga framställningar av centrala teman inom de olika religionerna och således kan elever få värdefull information och kunskaper som kan leda till att de når kunskapskraven.

Förmågan att sätta heliga texter i sociopolitiska sammanhang och kunna diskutera dessa utifrån olika aspekter och samtidigt bibehålla respekten för människors identitet och olikheter är en central färdighet som borde ges utrymme i skolans undervisning.

För att eleverna ska kunna utveckla denna förmåga krävs det att de får komma i kontakt med heliga texter.

Det är även fördelaktigt att eleverna får komma i kontakt med primärkällor i form av heliga texter. Genom arbetet med heliga texter får eleverna öva sin tolkningsförmåga från primärkällan, samt skapa sig en egen uppfattning av de olika texterna istället för att acceptera andras tolkningar från läroböcker. Att eleverna får skapa sig en egen uppfattning av texterna är centralt för att komma ifrån den redan färdigmalda bild av heliga texter som medier ofta framställer. Medier har ofta ett konfliktpräglat perspektiv när de behandlar religion och heliga texter och elever kan således ha en relativt negativ för-förståelse av heliga texter.

Några utmaningar som ligger nära användandet av heliga texter undervisningen är att göra dessa intressanta och relevanta för eleverna. I Fløs (2020) och Ipgraves (2013) artiklar har eleverna en relativt negativ syn på heliga texter och deras relevans för dem och samtiden. En problematik är det tids gap som finns mellan de heliga texternas uppkomst och elevernas samtid. Det blir därför viktigt som lärare att visa på texternas betydelse i samtiden. Eleverna i Ipgraves (2013) artikeln har även en negativ bild av böcker i allmänhet och även heliga texter som i vissa fall går emot den samtida vetenskapen. Utmaningen för lärare blir därför hur man kan göra heliga texter intressanta för elever. En annan utmaning som följer är även hur urvalet av heliga texter bör göras för att väcka elevers intresse. Olika översättningar av heliga texter är också något bör tas i beaktning.

Till sist har heliga texter inte bara en semantisk dimension. Det finns mer än textens innehåll och tolkning som spelar roll i religiöst utövande. Watts modell över tre dimensioner av heliga texter behandlar en semantisk del, en performativ del samt en ikonisk del. Något som är viktigt att belysa i undervisningen för att eleverna ska få en uppfattning av hur de olika heliga texterna kan ha en central roll i olika tolkningar av religioner och livsåskådningar.

4 Diskussion

Ett av religionskunskapens syfte i gymnasieskolan är att eleverna ska få möjlighet att reflektera över och analysera människors olika värderingar och trosföreställningar.

Eleverna ska utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva (Skolverket 2011a). En av de stora förtjänsterna med studiebesök i religionskunskapsundervisningen är att eleverna får möta representanter och platser från olika religioner och livsåskådningar. Genom mötet med något som tidigare var obekant får eleverna mindre distans till fenomenet och det kan således uppfattas som mindre skrämmande och främmande. Både Roos (2010) och Brynsett (2020) skriver om hur besöken gör att eleverna skapar sig en mer personlig uppfattning om religioner och livsåskådningar. Även om undervisningen i klassrummet kan vara upplysande och transformerande kan eleverna inte alltid få en ökad närhet till religioner och livsåskådningar utan egna erfarenheter. Hela skolan har ett stort ansvar att eliminera de befintliga negativa särdragen som elever kan ha och fostra önskvärda värden så som mänskliga rättigheter, respekt för människors lika värde samt individers frihet och integritet. Studiebesök har således en funktion både för religionskunskapsämnet i sig samt för skolans fostrande uppdrag.

Arbete med heliga texter i undervisningen kan också ha effekt på elevers uppfattning om olika religioner och livsåskådningar. Olika medier har ett stort inflytande på ungas uppfattning av heliga texter och religioner där de ofta är förknippade med politiska konflikter. Detta gäller i synnerlighet Koranen och islam som befinner sig, i större utsträckning än Bibeln, i ett gränsland mellan medieverkligheten och klassrummet (Flø 2020). Likt studiebesök kan arbetet med heliga texter i undervisningen ge elever en värdefull möjlighet att själva stifta bekantskap med texterna och skapa sig en uppfattning baserad på egna erfarenheter och tidigare för-förståelse. Genom att arbeta med heliga texter får eleverna inte bara bekanta sig med olika primärkällor för olika religioner och livsåskådningar, de får även öva på sin förmåga att tänka källkritiskt och bearbeta olika material.

En stor förtjänst med studiebesök är att eleverna får möjligheten att skapa egna erfarenheter som inte enbart grundar sig i läroböckers essentialistiska bild av religioner och livsåskådningar. Med studiebesök får eleverna även ta del av ett mer

praktiskt moment till skillnad från många andra didaktiska metoder som används i klassrummet. I mötet med representanter för olika religioner och livsåskådningar får eleverna möjlighet att ställa frågor och använda den kunskap och förståelse som de besitter från tidigare undervisning och erfarenheter. Det är i mötet med representanter och platser som eleverna kan omsätta de kunskaper som de får från undervisningen i praktiken och verkliga möten. Eleverna får även ta del av det inifrånperspektiv som representanten har som skiljer sig från undervisningens vanliga utifrånperspektiv.

De båda didaktiska metoderna har distinkta fördelar men kommer även med sina utmaningar. Studiebesök bör inte ses som en komplett didaktisk metod utan snarare som en del i ett större upplägg. Både förberedelser och efterarbete är vitalt för att studiebesök ska vara till förtjänst för eleverna. Detta menar bland annat Dalevi och Osbeck (2012) samt Long (2018). En kombination med andra metoder så som användandet av heliga texter kan därför bidra till studiebesöks förtjänstfulla funktion som didaktisk metod.

Ett av de stora problemen med studiebesök är metodens tendens att ge eleverna en bild av att de har mött den ’sanna’ religionen. Eleverna uppfattar att representanten som de möte inte bara representerar den specifika församlingen, utan även religionen i sin helhet. Detta leder till en essentialistisk bild av religionen. För att kunna utmana denna essentialistiska bild av religion kan heliga texter fungera som ett förtjänstfullt komplement. I arbetet med heliga texter får eleverna öva på sin läsförståelse och tolkningsförmåga. Vid arbetet med heliga texter före studiebesöket kan de kunskaper som de skaffar sig fungera som värdefull för-förståelse för kommande reflektioner under ett studiebesök. Heliga texter kan även användas för att eleverna ska få en uppfattning om texters breda tolkningsmöjligheter och att de inte ger raka svar för hur en religion eller livsåskådning bör tolkas.

Studiebesök kan även komplettera heliga texter på ett värdefullt sätt. Som Flø (2020) skriver så har elever ofta fått en uppfattning om heliga texter via medier, detta gäller främst Koranen, vilket leder till en uppfattning om hela religionen. Denna för-förståelse präglas oftast av politiska konflikter och leder till en missvisande essantialsitiks bild av religionen. Vid mötet med representanter på studiebesök får eleverna träffa personer som inte alltid stämmer in på dessa förutfattade meningar.

Elevernas för-förståelse utmanas således, vilket bidrar till att för-förståelsen utmanas och elevernas förståelse formas om. Likt föregripen fullkomning utmanas för-förståelsen och elevernas bild av religionen är inte längre hel. Detta leder till att eleverna tvingas att reflektera och söka lista ut hur den kan göras hel igen. Elevernas förståelse pendlar således mellan de delar som finns i förståelsen för att skapa en helhet och vise versa. Det är i mötet med andra horisonter som elevens egen perspektiv utmanas och möjligen förändras. Genom att möta flera olika horisonter genom studiebesök och förberedelser och efterarbete med heliga texter får eleverna möjligheten att skaffa sig bredare kunskaper om religioner och livsåskådningars mångfald.

En kombination av metoderna kan leda till att eleverna får möjligheten att nå skolans mål om normer och värden. Eleverna ska kunna göra medvetna ställningstaganden som grundar sig på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. De ska även kunna samspela i mötet med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia (Skolverket 2011b). Något som blir aktuellt i mötet med personer från olika religioner och livsåskådningar.

Mål- och kunskapskraven för religionskunskap 1 är också centrala för metodens framgång. I mötet med representanter får eleverna ta del av religionens eller livsåskådningens olika kännetecken i samtiden i Sverige och hur religionen står i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika perspektiv. Genom arbetet med heliga texter får eleverna även möjligheten att bekanta sig med hur dessa kan forma identitet på olika sätt och ta del av etiska resonemang (Skolverket 2011a).

Att arbeta med studiebesök och heliga texter som didaktisk metod kräver däremot att man som lärare gör vissa reflektioner. I studiebesök möter eleverna ofta representanter, dessa representanter kan ha olika avsikter med besöket. Det gäller att man som lärare uppmärksammar vad som sägs och görs under besöket för att kunna komplettera olika uppfattningar i ett efterarbete med eleverna. Eleverna får då inte bara möjligheten att reflektera över besöket, utan även olika perspektiv på det som sagts under besöket. Även om man som lärare inte alltid har en aktiv roll under

besöket i elevernas ögon så krävs det att man är uppmärksam, likt andra undervisningsmoment.

För att kunna arbeta med heliga texter i undervisningen krävs det också att läraren gör ett urval av vilka texter som ska användas. Här finns en mängd faktorer som bör tas i beaktning för att fånga elevernas intresse, men det finns även möjligheter för att visa på likheter och skillnader mellan religioner och livsåskådningars människosyn och gudsuppfattningar som är ett kunskapskrav i kursen religionskunskap 1 (Skolverket 2011a). Översättningar som kan vara problematiska, som Löfstedt (2015) skriver, kan även fungera som en didaktisk möjlighet när det kommer till heliga texter. Genom att belysa problematiken tillsammans med eleverna kan insikter om hur olika tolkningar kan uppstå genom olika översättningar.

De båda metoderna är relativt flexibla och olika mål går att beröra beroende på hur läraren planerar upplägget. Studiebesök är ytters passande för att beröra olika religioners kännetecken och hur det tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden och i Sverige då eleverna får möta olika religioner i realtid. Eleverna kan även möta olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner eller varför inte religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Mycket av vad som kommer att beröras under besöket beror på den förberedelse som eleverna får ta del av och vilka frågor de ställer samt vad representanten väljer att ta upp vid en guidad visning. Genom förberedelser med heliga texter i fokus kan läraren därför göra ett urval av texter som riktar eleverna uppmärksamhet och förståelse mot specifika ämnen.

Enligt Skolinspektionens (2012) granskning var det många religionskunskapslärare som hade för lite undervisning om religioner och livsåskådningar i samtiden och hur de formar identitet. En kombination av studiebesök och heliga texter i undervisningen fungerar därför som ett utmärkt sätt att lyfta dessa delarna. Genom besöket får eleverna inte bara träffa representanter och kan ställa frågor, de kan även möta texterna som ligger till grund för många delar av ett religiöst liv och i första hand få tolka och möta de många tolkningsbara texterna. Kurserna ska inte repetera det som redan berörts i grundskolan och det är när undervisningen berör det levande och identitetsskapande i religion som elevernas intresse väcks till liv.

Kombinationen mellan studiebesök och heliga texter i undervisningen kan även leda till att synliggöra de heliga texternas olika dimensioner som Watts (2008) benämner det. Genom att läsa och bekanta sig med texterna får eleverna ta del av den semantiska dimensionen där innehållet och betydelsen kan synliggöras. Många av de olika heliga texterna finns lättillgängliga via internet. Det gör att eleverna har möjligheten att bekanta sig med dels sina egna tolkningar av texterna, men även jämföra olika tolkningar med varandra. Vid studiebesök har eleverna också möjlighet att påträffa fysiska kopior av olika heliga texter. Eleverna får då bekanta sig med texternas ikoniska dimension och hur de kan se ut vid det specifika samfundet och dess möjliga utsmyckningar. Om studiebesöket äger rum vid en ceremoni eller ritual kan de även ta del av textens performativa dimension i hur den används vid olika tillfällen.

Eleverna kan således få ta del av de olika dimensionerna och uppleva hur de kan brukas vid olika tillfällen och av olika grupper.

Något som inte framgår i den tidigare forskningen är de begränsningar i resurser som kan finnas. Studiebesök är inte alltid lätt att genomföra och det finns många faktorer som spelar roll för huruvida det ens är möjligt. Studiebesök begränsas främst av närheten till relevanta platser, för religionskunskapsundervisningen. Som konstaterades tidigare genom skolinspektionens granskning upplever många lärare att tiden är begränsad för religionskunskapen i gymnasieskolan. Tiden kan därför vara något som begränsar huruvida studiebesök till intressanta platser kan genomföras.

Som lärare blir det därför viktigt att hushålla med de religiösa platser och samfund som finns i de närliggande områdena. Detta leder självklart till att skolor som ligger i större städer så som Stockholm, Malmö och Göteborg kan ha en större mångfald av religiösa samfund i närheten. Däremot betyder det inte att dessa skolor har bättre möjligheter att utföra värdefulla studiebesök. Studiebesök till olika kristna och mer

’vanliga’ samfund kan vara lika givande för eleverna för att visa på religionens inre mångfald.

Andra resurser än tid som bör beaktas är även de ekonomiska medel som står till att förfoga. Det är inte alltid som den ekonomiska situationen tillåter transporter av längre sträckor. Här blir återigen den geografiska situationen en form av begränsning för vilka samfund som det finns möjlighet att besöka. Heliga texter lider däremot inte

av dessa begränsningar då tillgången till många olika heliga texter finns att tillgå online i olika översättningar och versioner.

5 Avslutning

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida studiebesök och användandet av heliga texter i religionskunskapsundervisningen på gymnasieskolan kan kombineras i en metodkombination på ett förtjänstfullt sätt. Genom en överblick har de respektive metodernas förtjänster och utmaningar pressenterasts följt av en diskussion huruvida dessa utmaningar går att bemöta.

Studien belyser två didaktiska metoder som kan användas på ett förtjänstfullt sätt i religionskunskapsundervisningen och kanske till och med i andra ämnen. De didaktiska metoderna har inte bara visat sig vara fördelaktiga för elevernas möjlighet till att nå kunskap, utan även visat sig vara förtjänstfulla för centrala demokratiska värden så som mänskliga rättigheter samt respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. Med min bakgrund i samhällskunskapsämnet har jag själv reflekterat över en frågeställning om hur religionskunskapslärare arbetar med de grundläggande värderingarna som skolan ska förmedla. Hela den svenska skolan vilar på en demokratisk grund och det är upp till alla som är verksamma i skolan att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Hur kan således religionskunskapsundervisningen förmedla dessa värden på ett förtjänstfullt sätt och hur går den faktiska undervisningen till?

Detta arbete har främst varit en överblick över forskningen kring studiebesök och heliga texter som didaktisk metod i religionskunskapsundervisningen. Genom denna överblick har sedan en teoretisk metodkombination föreslagits för att bemöta de utmaningar som följer med respektive metod. Förslag på vidare forskning är således att omsätta studiens syfte med en mer praktisk anda. För att göra detta behövs det däremot lärare och elever som använder sig av en metodkombination av studiebesök och heliga texter i undervisningen som vill ställa upp. Studien hade kunnat genomföras med intervjuer, enkäter och observationer.

Både studiebesök och heliga texter i religionskunskap är utmärkta metoder för att ge eleverna möjligheten att nå ett flertal mål och kunskaper som är centrala för ämnet.

Med detta arbeta har jag själv fått en större insikt i möjligheterna i ämnet

religionskunskap. Jag hoppas därför kunna inspirera till en undervisning som i mindre utsträckning präglas av essentialism och med ett större fokus på religion i samtiden och dess inneboende mångfald. Religionskunskapsämnet är inte bara centralt för att elever ska få ta del av de olika religionerna och livsåskådningarna som präglar alla olika samhällen, utan även för att få förståelse för mänskliga rättigheter samt olika sätt att tänka och leva.

Referenser

Arvidsson, Bengt (2002). Heliga skrifter: [om världsreligionernas urkunder]. 1.

uppl. Malmö: Gleerup.

Back, Christina & Berterö, Carina (2019). I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber.

Brynsett, Celine Madeleine (2020). Betydningen av ekskursjon i

KRLE-undervisningen. Diss. Oslo : MF vitenskapelig høyskole for teologi, religion og samfunn, 2020.

Dalevi, Sören & Osbeck, Christina (2012). Kyrkopedagogik i Munkfors

[Elektronisk resurs] en utvärdering av ett samarbetsprojekt skola-kyrka. Karlstad:

Karlstad University Press [distributör].

Dewey, John (1999), [1916]. Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.

Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur.

Flø, Geir Magne (2020). Hellige skrifter – En kvalitativ undersøkelse av elevers arbeid med hellige skrifter i videregående skole. AVH505. Oslo: MF vitenskapelig høyskole for teologi, religion og samfunn, 2020.

Gadamer, Hans-Georg (2015). Sanning och metod: i urval. Andra upplagan Göteborg: Daidalos.

Goldschmidt, M. M.; Ousey, D. L.; & Brown, C. (2012). Expanding the learning experience beyond the classroom walls for developmental immigrant

students. Research and Teaching in Developmental Education, 30–37.

Halvarson Britton, Thérèse (2014). Studiebesök i religionskunskapsundervisningen [Elektronisk resurs] elevers tal om islam före, under och efter ett moskébesök.

Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads universitet, 2014.

Halvarson Britton, Thérèse (2019). Att möta det levda: möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad.

religionskunskapsundervisning. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2019

Halvarson Britton, Thérèse & Stabel Jørgensen, Camilla (2019). ’The construction of ‘religions’ during field visits’, Intercultural Education, 30:3, 306–322, DOI:

10.1080/14675986.2018.1539308.

Hartvigsen, Kirsten Marie & Tørresen, Kristina (2020). ’Beyond the Bullet Points:

Teaching the Bible in Norwegian Upper Secondary Religious Education’, Religious Education, 115:4, 413–425, DOI: 10.1080/00344087.2019.1706018.

Hope, Max (2009). The Importance of Direct Experience: A Philosophical Defence of Fieldwork in Human Geography, Journal of Geography in Higher Education, 33:2, 169–182, DOI: 10.1080/03098260802276698.

Ipgrave, Julia (2013). ’From storybooks to bullet points: books and the Bible in primary and secondary religious education.’ British Journal of Religious Education 35.3 2013: 264–281.

Ivarsson Westerberg, Anders (2016). På vetenskaplig grund. Program och teknologi inom Skolinspektion. Förvaltningsakademin och Södertörns högskola.

Förvaltningsakademin.

Lindgren, Joakim (2014). Grund grund för bedömning? [Elektronisk resurs]

Dilemman i "inspektionsträsket". Utbildning och Demokrati. 23:1, 57–83.

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Löfstedt, Torsten (red.) (2015). Religionsdidaktiska studier. Växjö: Linnaeus University Press.

Myrvold, Kristina (2010). Textbruk. I Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.) (2010). Människor och makter 2.0 [Elektronisk resurs] en introduktion till religionsvetenskap. 2. uppl. Halmstad: Högskolan i Halmstad.

Roos, Lena (2006). Åter till källorna!. I Lindgren Ödén, Birgit & Thalén, Peder (red.) (2006). Nya mål? [Elektronisk resurs] religionsdidaktik i en tid av förändring.

1 Uppsala: Swedish Science Press.

Roos, Lena (2008). Gäst hos verkligheten – Studiebesök som pedagogisk metod. I Olsson, Susanne & Thurfjell, David (red.) (2008). Hermeneutik, didaktik och teologi [Elektronisk resurs] : en vänbok till Björn Skogar. [Huddinge]: Susanne Olsson, David Thurfjell.

Roos, Lena (2010). ”Den sanna religionen”. Exkursioner som metod inom religionsvetenskap. I Johansson, Britt-Inger (red.) (2010). Att undervisa med

vetenskaplig förankring - i praktiken: universitetspedagogisk utvecklingskonferens 8 oktober 2009. Uppsala: Uppsala universitet, Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling.

Roos, Lena (2011). Ansikte mot ansikte. I Löfstedt, Malin (red.)

(2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen (2012). Mer än vad du kan tro – Religionskunskap i gymnasieskolan. Rapport 2012:3. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2011a). Ämnesplan – Religionskunskap. Stockholm: Skolverket.

Hämtad från https://www.skolverket.se/

Skolverket (2011b). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/

Skolverket (2011c). Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap.

Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/

Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/