Respondent 1, man, 22 år
Nyhetsapplikationer
Denna respondent föredrar webbläsaren framför mobilapplikationer när det kommer till att leta upp nyheter i mobilen. Detta, säger han, beror främst på att den mobiltelefon han använder (HTC) har så pass mycket begränsningar och är så pass oanvändarvänlig när det kommer till denna typ av applikationer. Han tror att det hade haft en betydande skillnad om han istället hade ägt till exempel en iPhone.
Respondenten säger att han har använt sig utav nyhetsapplikationer förr, men att han valt bort dessa till stor del på grund av det som beskrevs ovan. Som exempel menar han att användaren måste skrolla en hel del för att komma till de nya nyheterna, eftersom de gamla nyheterna sedan förra besöket fortfarande ligger kvar när applikationen startas.
Något som vår respondent tycker saknas överlag i denna typ av applikationer är möjligheten att själv bestämma vilken typ av artiklar han vill läsa, till exempel sport- eller inrikesnyheter.
Det är även, enligt honom, viktigt för användaren att få en översiktlig bild av nyheterna för att sedan kunna bestämma vilka artiklar han vill läsa.
När det kommer till reklam i nyhetsapplikationer så har respondenten full förståelse för att tidningarna måste tjäna pengar på detta sätt också, även om han själv aldrig går in på reklamlänkar – vare sig det rör sig om intern reklam (från företaget i fråga) eller extern reklam (från tredje part).
När respondenten ombeddes att definiera en bra nyhetsapplikation svarade han att den bör vara överskådlig och erbjuda möjligheten att personifieras, det vill säga att användaren själv ska kunna sätta upp egna preferenser för innehållet. I kontrast till den fråga vi ställde påpekade han även att nyheterna i HTC-telefoner endast visas på halvskärm, vilket han anser är dåligt eftersom överblicken inte blir lika bra som om de hade kunnat visas på helskärm
istället. Han säger även att uppdateringsfrekvensen är av stor betydelse i just nyhetsapplikationer eftersom det handlar om just nyheter.
Bankapplikationer
Vår respondent säger att han använder sig av Swedbanks bankapplikation, vilken han har haft sedan han skaffade sin smartphone. De primära funktionerna i denna typ av applikation är för honom att titta upp kontonummer och saldo, samt föra över pengar mellan sina egna konton.
Dock skulle han inte vilja betala räkningar genom mobilapplikationen av säkerhetsskäl.
Övriga funktioner som VP-tjänster (värdepapperstjänster) och navigering till närmsta kontor är inga han själv använder, men kan ändå tänka sig att dessa funktioner kan komma till användning i framtiden.
Swedbanks applikation anser respondenten uppfyller de kriterier han har för en bra bankapplikation, det vill säga möjligheten att titta upp sitt kontonummer och saldo, samt möjligheten att föra över pengar mellan sina egna konton. Han säger att han för tillfället inte kan komma på något specifikt som han anser saknas som annars hade kunnat öka hans tillfredsställelse med applikationen.
I vår fråga om hur hans förväntningar skiljer sig på en bankapplikation jämfört med andra typer av applikationer så svarar han att den känns lite viktigare i den bemärkelsen att den används för att hantera sin ekonomi. Han tillägger även att säkerheten därmed blir en viktig faktor för att de personliga uppgifterna inte ska komma i orätta händer. När vi frågar hur applikationen har påverkat hans syn på själva banken så menar han att han absolut inte hade haft samma bild av den om de inte hade haft en sådan här applikation. Det blir trots allt mycket smidigare och enklare tack vare den. Däremot säger han att applikationen inte har fått honom att bli mer intresserad av bankens tjänster. För att applikationen ska vara smidig och enkel att använda så krävs det enligt vår respondent även att den är användarvänlig i bemärkelsen att det är enkelt att komma åt de olika funktionerna, samtidigt som man som användare inte ska behöva klicka sig vidare för många gånger för att komma dit man avser.
Detta är dock något som han anser behövs numera i Swedbanks applikation då användaren vill föra över pengar mellan sina egna konton. Detta tror han kan bero på att de la till möjligheten att betala sina räkningar genom mobilen (detta förutsätter inloggning med säkerhetsdosan). Denna möjlighet anser han är bra att den finns om det skulle vara något
akut, men som han tidigare nämnde så är det inget som han själv skulle kunna tänka sig att nyttja.
När det kommer till erbjudanden i bankapplikationer så säger han att samma gäller här som för nyhetsapplikationer, det vill säga att han varken använder det eller bryr sig om att det finns. Hans syn på banken hade heller inte påverkats märkbart vare sig om banken själv eller tredje part gjort reklam genom applikationen.
På vår fråga om huruvida viktigt det är med uppdateringar i bankapplikationer så svarar vår respondent att han självklart tycker att det behövs för att uppdatera tjänsterna och säkerheten, men påpekar även att risken finns att det blir sämre (och syftar då till Swedbanks uppdatering som krävde fler antal godkännanden innan pengarna fördes över mellan de egna kontona).
Han säger dock att detta är ett litet pris att betala för ökad säkerhet. Sedan är det även så, säger han, att smärtgränsen för just en mobilapplikation är snäppet högre i jämförelse med andra typer av applikationer eftersom man som kund är bunden till just sin bank.
Allmänna frågor
Vi inledde denna sektion med ett scenario där vi berättar att vår respondent ska tänka sig att han är ute och kör på motorvägen mellan Malmö och Stockholm och att han någonstans under resans gång kommer att behöva stanna för att äta. För att hitta någonstans att äta använder han sig av sin mobiltelefon. Vi ställer därmed frågan om vilka attribut som bör finnas i en mobilapplikation som ska hjälpa honom att tillgodose detta behov. Respondenten svarar här att det är smidigt om applikationen kan känna av vart man är, så att den på så sätt kan ge förslag på närliggande matställen. Han tillägger även att möjligheten att välja bort en viss typ av matställen (till exempel snabbmat eller mackar) borde finnas. En funktion som enligt han själv inte är nödvändig men som ändå skulle innebära ett plus i kanten är en GPS-funktion (vägbeskrivning). Dock menar han att man måste kunna se på en karta vart matstället finns. Han anser heller inte att information om maten är särskilt viktig – det räcker helt enkelt med att möjligheten att välja typ av matställe finns. En applikation som vår respondent har i mobilen som överensstämmer med de attribut beskrivna ovan är standardapplikationen Places där användaren kan leta efter bland annat matställen.
Vi byter lite inriktning på våra frågor och frågan vår respondent huruvida hans förväntningar på en betalapplikation skiljer sig gentemot en som är gratis. Han svarar då att han förväntar
sig en bättre standard på den applikation han har betalt för. De förväntningar man har på applikationen bör uppfyllas samtidigt som han anser att varje betalapplikation bör ha en gratisversion för att användaren ska kunna testa dess funktioner och nytta. Respondenten själv har aldrig köpt något applikation, utan har enbart gratisapplikationer i form av bland annat spel, navigering, nummerupplysning, etc. Han säger även att han inte hade velat betala för någon av de gratisapplikationer han för nuvarande har på grund av det stora utbudet av applikationer som finns och menar därmed att det oftast finns någon annan applikation som är gratis och som uppfyller samma funktion. Sedan påpekar han även att det beror på om kostnaden är en engångskostnad eller något som ska betalas till exempel varje månad. Han säger att en engångskostnad (till exempel 7 SEK) hade han kunnat betala, men inte mer än så.
På frågan om vad som är viktigt för att en mobilapplikation ska kunna användas som tidsfördriv så svarar han att den ska vara rolig och underhållande. Applikationer som har påverkat honom positivt är främst spel, då de ofta har levt upp till dessa kriterier samt att de ibland har överträffat hans förväntningar. Dock påpekar han förekomsten av applikationer som påverkat honom negativt och tar då nyhetsapplikationerna som exempel och upprepar de argument han tidigare nämnde. Han tillägger dock även att dess sökfunktioner är undermåliga, vilket han gärna hade sett åtgärdats för högre användarvänlighet. Han säger också att han gärna hade sett att majoriteten av applikationer inte skulle skilja sig alltför mycket från den hemsida som företaget eventuellt har. På så sätt tror han att översikten och användarvänligheten skulle öka.
Respondent 2, man, 21 år
Nyhetsapplikationer
När det kommer till att leta upp nyheter i mobiltelefonen så föredrog han tidigare att använda sig av webbläsaren, men har på senare tid kommit att använda nyhetsapplikationer alltmer – då främst Aftonbladets applikation. Han påpekar dock att han fortfarande använder både webbläsare och applikationerna till detta ändamål. Webbläsaren är fortfarande smidig att använda eftersom han har satt tidningens hemsida som startsida, vilket innebär att han slipper skriva i hemsidans URL (Uniform Resource Locator eller ”hemsideadress”) varje gång han ska besöka hemsidan. Anledningen till att han inte har använt sig av applikationerna innan
han läste på deras hemsida där de gjorde reklam för deras applikation. Han anser även att en applikation till viss del kan vara överflödigt, samtidigt som han har tycker att det kan vara smidigt i vissa lägen. Vår respondent vill dock påpeka att nyhetsapplikationer i HTC-mobiler inte har den överblick som man som användare hade önskat. Det tar till exempel flera klick för att komma till själva artikeln. I kontrast till detta säger han att det ska vara enkelt att se nyheterna och att användaren inte ska behöva bläddra och uppdatera hela tiden för att komma till de senaste artiklarna. Det ska helt enkelt vara färdigt att läsas direkt när applikationen startar.
När vi frågar vår respondent vad han anser är viktigt i en nyhetsapplikation så svarar han att det gärna får vara bra design på den eftersom det direkt påverkar intrycket man får. Sen är det även självklart med vettiga nyheter även om detta inte är direkt kopplat till själva applikationen. Vi frågar även vad som avgör vilken nyhetsapplikation som han väljer att ladda ner. Han svarar då att i det skedet så är det inte designen som spelar roll utan snarare vilken tidning han läser i vanliga fall. Hade dock en konkurrent till den valda tidningen haft en fräsch applikation som han hade fått nys om, så skulle han troligen valt att ladda ner båda två.
När vi frågar om interna och externa erbjudanden i nyhetsapplikationer så säger han sig generellt tycka att det är jobbigt med reklam. Det kan dock vara bra om reklamen är relevant, till exempel om man läser en artikel om aktier så kommer reklam om aktiesparande i en viss bank upp. Eftersom detta har hög relevans så är det inget som skulle störa mig, snarare tvärtom.
Vår respondent anser att just Aftonbladets applikation tillgodoser hans behov. Han säger även att eftersom den är gratis och inte tar så mycket plats så hade han behållit den även om de primära behoven inte till fullo hade uppfyllts. Dock tycker han att det är en förutsättning att de primära behoven uppfylls då applikationen ska fungera som tidsfördriv. Han tillägger även att det då är en förutsättning att den uppdateras frekvent.
Bankapplikationer
Vår respondent använder sig själv inte utav en bankapplikation, eftersom han har erfarit att det funnits mycket lite information om detta. Faktum är att han inte ens vet om hans bank (Handelsbanken) har en applikation (vilket de dock har). Detta har förvisso inte påverkat
hans syn på banken nämnvärt eftersom han har känslan att det snart kommer att komma, men om han hade haft bankens applikation så hade han tyckt att det varit smidigt, eftersom han då hade kunnat titta upp sitt saldo, föra över pengar och dylikt.
Utöver dessa funktioner förväntar han sig att en bankapplikation ska vara säker. Han tycker exempelvis inte att det ska vara möjligt att betala räkningar av just säkerhetsskäl. Han säger sig vara nöjd så länge han kan föra över pengar mellan sina egna konton. Han tillägger även att det kan vara bra med någon typ av aktietjänst om man vill köpa aktier snabbt och smidigt.
När vi frågar om interna och externa erbjudanden i denna typ av applikationer så säger vår respondent att han inte hade velat ha det och då främst inte från tredje part. Det tycker han skulle kännas irrelevant och oseriöst, samt att det skulle ge ett intryck av att banken har ekonomiska svårigheter. Skulle de göra reklam för sina egna tjänster så är det bara okej så länge det inte poppar upp över hela skärmen eller stör när han använder någon av applikationens tjänster.
Vid frågan om han skulle kunna tänka sig att betala för en bankapplikation, så påpekar han att han har klarat sig utan en hittills, men att risken att han hade blivit beroende av den om han börjat använda den finns. Detta hade då kunnat leda till att han blivit villig att betala för den.
Allmänna frågor
Vår respondent säger att han enbart har gratisapplikationer på sin smartphone. Detta menar han beror på att han fortfarande inte har hört om någon betalapplikation som man ”måste” ha.
Det har hänt att vänner till honom har tipsat om betalapplikationer, men som han vid en närmare titt inte har ansett vara tillräckligt nödvändiga för att köpa. Han har hittills inte känt behovet av att köpa en applikation.
Applikationer som han använder regelbundet är GuitarTuner, IMDB och Aftonbladets applikation. Hade dessa börjat ta betalt för sina applikationer så tror inte vår respondent att han hade kunnat tänka sig att behålla dem. Detta beror främst på att dessa eller liknande tjänster finns gratis på Internet, antingen via webbläsaren i mobilen eller via datorn. Den enda applikationen som han hade kunnat tänka sig att betala för är LiveScore som är en applikation där användaren kan se bland annat fotbollsresultat i flera olika divisioner. Han tycker dock att
På vårt scenario där respondenten ombedes tänka sig att han ska använda mobiltelefonen för att hitta någonstans att äta så svarar han att han först hade tänkt på vad han vill äta för att sedan ladda ner en lämplig applikation, till exempel McDonalds eller MAX Hamburgare. Just dessa applikationer har fördelen att de kan visa vart närmsta restaurang ligger. Om han inte hade känt för att äta något speciellt så hade han troligtvis tagit ner båda applikationerna för att sedan välja det som ligger närmast eller alternativt den som erbjuder den bästa vägbeskrivningen (vilket han även anser är en viktig funktion). När vi därefter frågar om han hade föredragit till exempel MAX om de hade ett erbjudande där 15 SEK rabatt erbjöds på valfri meny så svarar han att han ändå hade valt McDonalds om det låg närmre. Sen spelar ju självklart erbjudandet en stor roll, fortsätter han, eftersom ett tillräckligt bra erbjudande hade kunnat få mig att välja en restaurang som ligger lite längre bort.
Applikationer i allmänheten gör att vår respondent får ett positivt intryck av företaget och tar MAX Hamburgare som exempel då han säger att han skulle äta mer på deras restauranger tack vare deras applikation. Ett plus i kanten med just ”matapplikationer” skulle kunna vara möjligheten att titta upp innehåll i maten, samt mängden kilokalorier och dylikt.
När vi tillfrågar honom om han har haft någon applikation som han har blivit negativt överraskad av så svarar han att det har funnits spel som inte har levt upp till hans förväntningar eftersom de helt enkelt inte var tillräckligt underhållande. En applikation som han däremot har blivit positivt överraskad av är den tidigare nämnda LiveScore-applikationen eftersom den överträffade hans förväntningar. Den omfattar mycket mer information och bredare bevakning än vad han från början trodde. Även IMDBs applikation har överraskat honom positivt då applikationen tillåter användaren att göra i princip allt som går att göra via deras hemsida. Vår respondent tror även att smärtgränsen för reklam i applikationer som påverkat honom positivt är högre. LiveScore-applikationen har till exempel lite reklam, men det är inget som stör honom nämnvärt. Han skulle även kunna tänka sig att betala för de applikationer som överraskat honom positivt, men det ska i så fall vara en överkomlig engångskostnad. Han påpekar även lite förbättringsförslag till LiveScore-applikationen såsom relevanta nyhetsartiklar om just fotbollshändelser samt att de borde jobba lite med uppdateringar i applikationen.
Avslutningsvis frågar vi vår respondent om det finns några parametrar som han anser bidrar till ökad tillfredsställelse i applikationer i allmänhet. Han lägger då lite extra vikt på att applikationen ska vara tilltalande och ha en snygg design. Det, tillsammans med användarvänlighet, anser han är det viktigaste. Han tillägger även att applikationen ska vara väl anpassad till mobiltelefonen (visuellt).
Respondent 3, kvinna, 24 år
Nyhetsapplikationer
Denna respondent svarar att hon använder sig av olika nyhetsapplikationer för att läsa nyheter – främst Aftonbladets och Borås lokaltidnings (eftersom hon är därifrån). Vi frågar henne om hur hon ser på så kallade push-notiser (meddelanden som kommer upp på skärmen när någonting händer). Hon säger här att hon rent generellt brukar avaktivera dessa i applikationerna, med undantag för applikationer som Facebook och Twitter. Det är enligt henne också viktigt att de applikationer som använder sig av push-notiser även erbjuder användaren möjlighet att stänga av dem.
När det kommer till reklam i nyhetsapplikationer så är detta inget som vår respondent bryr sig särskilt mycket om. Hon brukar oftast ignorera reklamen och skiljer inte speciellt mycket på intern och extern reklam. ”Reklam som reklam” säger hon. Däremot anser hon inte att det har funnits så mycket reklam i de nyhetsapplikationer som hon använder sig utav.
När vi frågar henne hur hon skulle definiera en bra nyhetsapplikation så lägger hon mycket vikt på kategoriseringen, det vill säga att nyheterna ska vara indelade som i en vanlig tidning med nöje, sport, inrikes, etcetera. Hon tillägger även att det är bra om designen är snygg.
Därefter frågar vi henne om hon tycker det skulle vara bra eller dåligt om nyhetsapplikationerna fick tillgång till hennes köpmönster, vart hon befinner sig och dylikt.
Då främst i syftet att kunna få personifierade budskap från företagen. Detta tror hon hade kunnat vara bra, förutsatt att de frågar först, eftersom både hon som kund och företaget skulle tjäna på det.
Slutligen frågar vi henne vad hon anser är extra viktigt med just en nyhetsapplikation. Hon säger då att det viktigaste är att den hela tiden måste vara uppdaterad.
Bankapplikationer
Vår respondent informerar oss om att hon inte har någon bankapplikation. Anledningen till detta är att hon inte visste om att hennes bank (Nordéa) erbjöd detta. Istället har hon använt sig utav webbläsaren för att utföra diverse bankärenden. Ärenden som hon har utfört är bland annat saldoupplysning, överföring av pengar mellan egna konton och dylikt. Hon säger även att hon anser att webbläsaren känns som en säkrare väg att gå än vad en mobilapplikation hade varit.
Detta med säkerheten är något som hon lägger ännu mer vikt på när vi frågar om hur hennes förväntningar på en bankapplikation skiljer sig gentemot andra typer av applikationer. Hon säger då att hon förutsätter att dessa applikationer är säkra, med tanke på vad det är för
Detta med säkerheten är något som hon lägger ännu mer vikt på när vi frågar om hur hennes förväntningar på en bankapplikation skiljer sig gentemot andra typer av applikationer. Hon säger då att hon förutsätter att dessa applikationer är säkra, med tanke på vad det är för