Det man med hjälp av de två undersökningarna har kunnat se är att det finns olika attityder inför teknikämnet hos lärare och att dessa bygger mycket på hur kunniga och intresserade lärarna känner sig. Vidare har man kunnat se att
0 20 40 60 80 100 Könsskillnad Bättre kön JA NEJ Man Kvinna
38
de flesta deltagande lärarna inte tror att det är någon skillnad på kvinnlig och manlig tekniklärare utan att det är kunskap, möjligheter och intresse som avgör hur bra teknikundervisningen blir.
För att försöka svara på frågeställningarna kan man säga att attityderna lärare har till teknikämnet är att deras intresse styr känslorna inför ämnet och ju kunnigare de känner sig desto bättre känsla får de inför teknikämnet och därmed en bättre attityd. Lärarnas upplevda känslor inför ämnet påverkar till stor del undervisningen och tiden som läggs på ämnet vad gäller planerings-tid och undervisningsplanerings-tid.
39
6 DISKUSSION
Först i diskussionskapitlet återfinns en resultatdiskussion där undersökning-arnas resultat diskuteras i relation till forskningen som lyfts tidigare i arbetet och mina frågeställningar. Därefter följer en metoddiskussion som behandlar hur väl metoderna passade studiernas syfte varpå kapitlet avslutas med rekommendationer för hur man kan gå till väga för att höja teknikundervis-ningen i skolan.
6.1 Resultatdiskussion
Svaren i enkätundersökningen pekar på att lärare som deltagit i undersök-ningen tycker att teknik är ett roligt ämne men att det inte läggs så mycket tid på det vad gäller fortbildning och undervisning.
Svaren som framkommit i de olika intervjuerna pekar även de på att det är ett ämne som får lite plats i skolan och att det till stor del beror på bristande eget intresse, dålig kunskap och negativ attityd inför teknikämnet. Resultaten visar att teknik är ett ämne med låg status och att det mycket beror på lärares attityder vilket också är en bidragande faktor till varför det bedrivs så lite teknikundervisning i svensk skola.
Den här studien påvisar samma resultat som framkommit i tidigare forskning, attityden till ämnet från lärarens sida påverkar elevernas lärandemiljö och resultat.
Studien pekar på att lärares attityder inom teknikundervisningen kan visa sig genom och bero på en känsla av otillräckligt kunnande och sviktande intresse vilket genererar i att ämnet får lite undervisningstid, planeringstid, fortbild-ning och utvecklas därmed inte.
6.1.1 Upplevd relevans och självförmåga
De frågor som handlar om hur väl lärarna skattar sitt eget kunnande, sin säkerhet i undervisningen och hur roligt de tycker ämnet är kan tyckas vara särskilt intressanta men man kan även ställa sig lite frågande till resultatet då reliabiliteten och validiteten kan ifrågasättas i dessa frågor vad gäller enkät-undersökningen. Frågorna fick majoriteten av svaren på den högre
svarsska-40
lan och detta är ju ett väldigt glädjande resultat eftersom forskning visar att teknikämnet är ett lågprioriterat ämne men frågan är om man kan lita på resultatet. Här måste man ta med i beräkningarna vilka det är som har svarat på enkäten. Enkäten gick ut till lärare på skolor i Västra Götaland men störst del svarande blev det på de enkäter som gick ut i olika skolrelaterade forum på internet där huvuddelen var inriktade på NO-ämnena och teknik så risken finns att den största delen av de som har svarat tycker att just de ämnena är lite extra roliga och därför väljer på den högre delen av skalan. Något annat som också pekar på att det främst är lärare som tycker att teknikämnet är viktigt som har svarat är den höga andel utbildade och behöriga lärare som medverkat. Om så är fallet blir inte reliabiliteten lika hög på dessa frågor på enkätundersökningen som på intervjuundersökningen.
Resultatet i intervjuundersökningen på dessa frågor var att de flesta lärare skattade sig lägre än de på enkäten och även kände sig osäkra i sin undervis-ning.
Något annat som även är missvisande till dessa frågors resultat kan man tycka är den fråga som handlar om hur mycket tid som läggs på teknikunder-visning. I enkätundersökningen blev resultatet att 43 % av de deltagande lärarna lägger 31 till 60 minuter på teknikämnet per vecka vilket är ungefär den tid som föreskrivs från skolverket. Det som är häpnadsväckande här är att det är nästan lika många, 42 % som lägger mindre än 30 minuter på teknikämnet per vecka. Man kan tänka sig att om lärare tycker att det är så roligt med teknik som enkätsvaren ger sken av så borde fler ha svarat att de lägger mer tid på ämnet. Resultatet på dessa frågor spretar lite mycket för att man ska vara helt nöjd med reliabiliteten och validiteten. Skolinspektionens rapport ”Teknik – Gör det osynliga synligt – Om kvaliteten i grundskolans
teknikundervisning” (2014) pekar på svårigheter att redovisa hur mycket
undervisningstid som läggs på teknikämnet (Skolverket, 2014). Svaren går också isär från tidigare forskning. En studie gjord av Mulholland och Wallace (2001) visar att lärare som inte känner sig säkra i sin teknikundervisning lägger inte lika mycket tid på ämnet (Mulholland & Wallace, 2001.). Enligt den här studiens resultat i förhållande till tidigare forskning borde tiden lärare lägger på teknikämnet vara betydligt högre. Ytterligare en aspekt man måste ta med i beräkningarna vad gäller dessa frågor är om det lärarna har svarat på frågan om hur mycket teknikundervisningstid de gör i veckan är så mycket de skulle lägga på teknikämnet om de själva styrde över sin tid eller om det är så mycket som skolan har bestämt att det ska undervisas i ämnet. Resultatet visar inte heller säkert om det är så mycket faktisk tid som i slutändan verkli-gen undervisas. För att undersöka detta så hade det behövts fler frågor inom detta område. Frågan om undervisningstid hör egentligen inte ihop med
41
lärarnas attityd inför ämnet men tiden som läggs kan man tänka sig är en förlängning till attitydaspekten genom att har man inte någon bra känsla och attityd inför teknikämnet är det lätt att nedprioritera ämnet och därmed inte ge ämnet mycket undervisningstid. Vad gäller svaret på samma fråga i intervjuundersökningen kan man tro att de resultaten är mer rättvisande om hur det är i landet och det passar mer ihop med svaret på självuppskattnings-frågorna. Till skillnad mot enkätundersökningen visar just frågorna som handlar om hur mycket tid det läggs på teknikundervisning i svenska skolor gjorda i intervjuundersökningen på en samstämmighet med tidigare gjord forskning där man kan dra paralleller mellan tid, kunskap och glädje inför ämnet. Har läraren en positiv syn på teknikämnet och en god ämnesdidaktisk kunskap som gör att läraren känner sig säker i sin undervisning så läggs det per automatik mer tid på ämnet (Mattsson, 2005; 2002; Skolverket, 2004). Eftersom lärares ämnesdidaktiska kunskap är en stor faktor i hur mycket tid som läggs på ämnet blir fortbildning även en parameter man måste tänka på i tidsaspekten. Får lärarna kontinuerlig fortbildning, både kollegialt och via olika kurser med mera känner de sig förhoppningsvis säkrare i sin undervis-ning och lägger därmed mera tid på ämnet. Kunskapen påverkar lärarens attityd inför ämnet och detta i sin tur påverkar elevernas inställning till teknik. Lärare måste ha bra ämneskompetens för att kunna ge eleverna en bra och tydlig målbild med undervisningen (Jensen & Zetterström, 1983). De båda undersökningarna vars resultat diskuteras här visar att till stor del i Sverige erbjuds inte lärare någon fortbildning som kan beskrivas som obliga-torisk utan det är upp till varje lärare att finna lämpliga kurser att delta i. Många av deltagarna vill gärna fortbilda sig för att höja upp teknikämnet men det finns inte mycket fortbildning att tillgå som skolorna erbjuder utan det är upp till var och en att hitta lämpliga fortbildningar. Utbildade lärare är givetvis att föredra för att försöka säkerställa att läraren har de kunskaper som krävs i undervisningen men attityden inför ämnet är även det en stor faktor som spelar in på undervisningskvaliteten.
European Commission (2007) skriver i sin rapport att lärare, både outbildade och utbildade, behöver stöd i att ge eleverna en intresseväckande och bra undervisning i teknik. Detta stöd kan man bland annat finna i lärarnas egen utbildning inom ämnet (European Comission, 2007). Studien pekar på att lärares attityder inom teknikundervisningen kan visa sig genom och bero på en känsla av otillräckligt kunnande och sviktande intresse vilket genererar i att ämnet får lite undervisningstid, planeringstid, fortbildning och utvecklas därmed inte.
42
Eftersom den största delen av de deltagande lärarna har teknikbehörighet är det svårt att jämföra dem med varandra, om det skiljer sig mellan utbildade och outbildade. Även om det i enkätundersökningen finns lärare som inte är behöriga så kan det inte utläsas vad den enskilde läraren svarat. Man vet alltså inte om en obehörig har svarat att teknikämnet är jättekul eller jättetrå-kigt. Bjurulf (2008) menar i sin rapport att lärarens utbildning har betydelse för vad läraren väljer att undervisa om, hur undervisningen organiseras och därmed gestaltningen av teknikämnet (Bjurulf m.fl., 2008). Detta kan till viss del speglas i de båda undersökningarna men eftersom man inte ser enskilda svar är det svårt att dra några slutsatser mellan utbildning och undervisning. Studien har visat att även utbildade lärare kan brista i undervisningen även om det inte finns något specifikt resultat att tillgå i just denna fråga i detta arbete utan att det mer är lärarnas personliga åsikt och känsla.
Vidare är det svårt att veta om det är de outbildade lärarna som ”drar ner” tiden som man lägger på teknikämnet men man kan se att de flesta är över-rens om att utbildning inom ämnet är viktigt och att mer utbildning skulle resultera i mer och bättre undervisningstid. För att eleverna ska få en me-ningsskapande teknikundervisning så krävs det förutom en varierande under-visning bra ämneskunniga och didaktiskt kompetenta tekniklärare (Skolver-ket 2006; 2014).
83 % av de deltagande lärarna i enkätundersökningen och 100 % i intervju-undersökningen är behöriga i teknik och har således ämneskunskap, ändå kan ingen med säkerhet säga hur mycket tid de lägger på teknikundervisningen per vecka, detta faktum gör det svårt att se något samband mellan fortbild-ning och tid man lägger på ämnet. Dock ser man att merparten ligger i nederkant av vad som ska erbjudas i skolan. Min personliga åsikt är att styrdokumenten till viss del ligger som grund i denna problematik då det är ganska vida beskrivningar om vad som ska ingå i undervisningen. Det är mycket som är tolkningsbart. Dock kan det inte dras några slutsatser från resultatet om detta då det i så fall hade behövt ställa frågor som berörde detta område mer. Tidigare forskning visar att styrdokumenten kan vara en faktor till att teknikämnet inte får så mycket undervisningstid i skolan och att en av orsakerna kan vara att det är svårt att exakt veta vad undervisningen ska innehålla (Axell, 2017). En annan orsak till lite undervisningstid kan enligt Teknikföretagen och Cetis (2012) vara att teknikämnet är sammankopplat med de övriga NO-ämnena som har en klarare bild av vad som krävs i kun-skap och utförande än teknik och att teknikämnet därför hamnar lite i skug-gan av de andra ämnena (Teknikföretagen & CETIS, 2012).
43
Gustavsson et al. (2018) menar att det finns behov av mer kunskap om undervisningen i teknik främst i de lägre årskurserna, denna kunskap menar de skulle främja lärarnas säkerhet (Gustafsson m.fl., 2018). Benson (2012) poängterar hur viktigt det är att elever tidigt i sin utbildning får bra teknikun-dervisning, får de inte det så blir det till nackdel för utvecklingen i deras lärande (Benson, 2012). Med detta i ryggen kan man tänka sig att det blir en stor fördel för elever som har fått en bra teknikundervisning på lågstadiet när det är dags för dem att flytta upp till mellanstadiet där lärarna förväntar sig att eleverna har fått en bra teknikämnesgrund att stå på.
Som svar på första frågeställningen vilka attityder lärare har inför teknikäm-net kan man i detta avsnitt koppla lärarnas känslor vad gäller hur roligt de tycker ämnet är och hur kunniga och säkra de känner sig. En stor bidragande faktor till hur lärarna upplever teknikämnet och vilken attityd de har inför det är deras eget intresse, är de intresserade tycker de att ämnet blir roligare och de vill göra ett bra jobb och inspirera andra. Som svar på andra frågeställ-ningen, vilken påverkan attityden har på teknikämnet, är den största delen tid, hur mycket tid som läggs på ämnet både vad gäller planering och genomfö-rande. De aspekter som togs upp till den tidigare frågan är vad som påverkar ämnets tid, finns inget eget intresse finns det inget intresse av att göra ämnet roligt och man lägger ingen tid på ämnet. Alltså hör de båda frågorna ihop på ett väldigt tätt sätt.
6.1.2 Kontextberoende
Jag har valt att diskutera mycket kring tidsaspekten, hur mycket tid det undervisas i teknikämnet, för att jag anser att tiden är en påföljd av vilken attityd läraren har genom att har man inga bra känslor inför ämnet så priorite-rar man det inte och därmed får ämnet inte så mycket undervisningstid. Många frågor har tidigare i kapitlet tagits upp och diskuterats så därför kommer de inte tas upp här igen även om de kan räknas in i denna rubrik också. I intervjuundersökningen kunde det i motsats till enkätundersökningen undersökas på ett annat sätt hur mycket tid som faktiskt läggs ner på teknik-undervisning eftersom det ställdes följdfrågor. Här blev resultatet att meddel-tiden som schemaläggs på de deltagande lärarnas skolor är 35 minuter. Många av lärarna arbetade med teknik i block och integrerat i andra ämnen så det var inte alltid det jobbades per vecka med teknik men de uppskattade att undervisningstiden utslagen på ett läsår blev ungefär 20 till 40 minuter per vecka. Dock visar detta resultatet endast hur det är i en liten del av Sverige. För att få ett resultat som är mer generellt över hela Sverige måste man göra undersökningar som täcker större delen av landet. Det är ändå lite anmärk-ningsvärt att det skiljer så pass mycket i den uppskattade tiden eftersom flera
44
forskningsrapporter har visat vikten av att elever, främst i de yngre åldrarna, får en bra grund i teknikämnet då det främjar deras kunskap och deras förmå-ga att förstå tekniken (Benson, 2012.; Stables, 1997). Detta kan tänkas bero på lärarnas eget teknikintresse men även teknikkunskap och hur säkra de känner sig i sin undervisning. Gustafsson et al. (2018) och Stables (1997) anser att teknikundervisningen skulle utvecklas av tydligare styrdokument och ledning vilket skulle göra det hela lättare att prioritera upp teknikämnet (Gustafsson m.fl., 2018; Stables, 1997).
Vidare anser Gustafsson et al. att fortbildning inom ämnet och då främst om hur man kan undervisa i ämnet hjälper lärarna till bättre tekniksjälvförtroende vilket i sin tur hjälper ämnet att få högre prioritet i undervisningsstegen (Gustafsson m.fl., 2018). Det faktum att många lärare inte ser teknikämnet som lika viktigt som andra ämnen och därmed prioriterar bort både plane-ringstid och undervisningstid kan enligt Nordlöf (2018) leda till en skola som inte är likvärdig. Vidare beskrivs hur lärares attityder beror på den enskilde lärarens självförmåga och kan ta sig olika uttryck. Attityderna kan vara till exempel oro eller glädje och personlig inställning, det de alla har gemensamt är att de påverkar undervisningen antingen till det bättre eller till det sämre och därmed har stor påverkan på eleverna och dess inlärning (Nordlöf, 2018). Undersökningarna har visat och då främst intervjuundersökningen att just personlig inställning har stor inverkan på hur mycket tid man lägger på undervisningen. Lärare som uttryckte en negativitet över teknik som ämne hade heller inte mycket undervisning. Dessa lärare kände sig inte heller särskilt kunniga eller intresserade av teknik vilket också var en bidragande faktor till mindre undervisningstid. 60 % av de deltagande lärarna i enkätun-dersökningen anser att de har tillräckligt med tid till planering av teknikun-dervisningen men däremot vet man varken hur mycket tid de lägger på planeringen eller hur mycket de anser att det behöver läggas för att kunna bedriva en bra undervisning. I intervjuundersökningen får man inte heller några direkta svar om hur mycket tid som läggs på planering men majoriteten är överrens om att man bör hinna med på den planeringstid som erbjuds bara man tar sig tid att planera även teknikämnet. Flertalet av de intervjuade lärarna är samstämmig med tidigare forskning att det är viktigt att verkligen tänka igenom sin undervisningsplanering så att man tar hänsyn till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter (Lundgren m.fl., 2014).
En annan parameter som har stor påverkan på undervisningen är materialtill-gången och hur väl anpassade lokaler för just teknik man har. Gustafsson et al. (2018) beskriver behovet av färdigt teknikmaterial efter att ha genomfört forskningscirklar med lärare, de områden som från deltagarnas sida
efterfrå-45
gades är ökad didaktikkunskap och teoretisk kunskap om teknik, kunskap om vilket material som bäst främjar undervisningen och eleverna samt hur man kan bedöma ämnet (Gustafsson m.fl., 2018). I de två undersökningarna har resultatet visat att i enkätundersökningen är hela 65 % missnöjda med det materialet som finns att tillgå på skolan och 84 % tror att det påverkar under-visningskvaliteten. Inte heller här är det så lätt att dra några slutsatser om huruvida materialtillgången påverkar hur mycket tid teknikämnet får i svensk skola eftersom då hade det behövts ställas fler frågor om detta. Däremot går det att dra slutsatsen att undervisningskvaliteten blir lidande av att det inte finns material att tillgå.
I intervjuundersökningen var det inte någon av de deltagande lärarna som var nöjd med materialtillgången och här kunde man få mer fakta om vad det var de inte var nöjda med samt vad det gjorde för hela ämnet. Svaren bekräftar den rapport som Skolverket gjorde 2004 att teknikämnet i svensk skola påverkas av dålig materialtillgång, lite undervisningstid samt av ändamålsen-liga lokaler (Skolverket, 2004). Dock behöver man ha i åtanke att lärarna har ett stort ansvar att göra ledningen uppmärksam på behov man har för att bedriva god undervisning och att lärarna därmed behöver leda utvecklingsar-betet själva och vara aktiva i dessa frågor.