Frågor som tolkas in under denna kategori handlar om hur lärarna själva känner och vad som påverkar deras känslor. Under denna kategori kan även mycket av det som presenteras i kategorin över tolkas in då det har mycket påverkan på lärarnas känslor som kan knytas till teknikämnet.
5.4.1 Upplevd självförmåga intervjustudien
Alla lärare i undersökningen är utbildade lärare och allesammans är behöriga i teknikämnet även om man haft olika mycket undervisning under sin proffe-sionstid. Alla lärare är samstämmiga i att det är tillräckligt med teknikunder-visning som erbjuds i skolan men att det nästan aldrig genomförs de lek-tionsminuter som står på schemat per vecka utan att man oftast kör det i perioder. Alla lärare ger intrycket av att det är så teknikundervisningen genomförs i skolorna. Lärare 2 nämner att när de har sina teknikperioder kan
0 10 20 30 40 50 1 2 3 4 5
29
det bli ända upp till tredubblat med teknikundervisningstid per vecka men annars ligger den schemalagda undervisningstiden på cirka 20-40 minuter per vecka i de intervjuades skolor. Lärare 5 säger att hon hade säkert undervisat mer om hon haft intresset och kunskapen. Det man kan tolka av resultatet på denna fråga är att lärare tycker det är oviktigt när man har teknikundervisning bara man har det så eleverna får de lektionsminuter de har rätt till och får den kunskap som de behöver för att klara kunskapskraven som finns. Man kan också tänka sig att det är bra att undervisa i block då eleverna har föregående lektion mer i färskt minne än om det går lång tid emellan lektionerna. Man kan också tänka sig att eleverna uppskattar undervisningsblock mer om det till exempel är byggnation av något så vill de gärna bli färdiga och se resulta-tet snabbt än att behöva vänta en lång tid för man inte hinner så mycket på en halvtimme i veckan.
På frågan om de har gemensam teknikplanering på skolan svarade lärare 1, 2 och 5 nej men att det hade varit önskvärt. Lärare 1 och 2 berättar att de har diskussioner kollegialt i personalrum men inte någon direkt planering. Lärare 3 och 4 har gemensam planering i arbetslag och ämneslag. Återigen kan man tänka sig att resultatet blir sådant för att det är lättare att prioritera bort ämnen som man själv inte tycker är de viktigaste och att man inte tar sig tid att planera teknikämnet på samma sätt som man gör med andra ämnen. Svaret på denna fråga visar dock inte om de har gemensam planering överhuvudtaget på skolorna så det kanske inte alls är utstickande att man inte har gemensam teknikplanering.
Vad gäller fortbildning inom teknikämnet är det ingen som erbjuds det på skolornas initiativ men arbetsgivarna kan tänka sig bekosta det om lärarna själva letar upp fortbildningar de vill ta del av. Lärare 2 berättar om att de just nu har en satsning i kommunen med ämnesträffar där tanken är att man ska stolpa upp vad kommunens skolor gör i de olika ämnena under de olika stadierna. Detta görs för att man ska ha en överblick vad eleverna får med sig från olika skolor när de sedan börjar på kommunens enda högstadium. Hon påpekar också att detta är bra när elever byter skola inom kommunen, man kommer då inte behöva vara osäker på om eleven har den kunskap som de andra eleverna har. Hon fortsätter att det är bra för skolornas undervisnings-likvärdighet, det blir snarlik undervisning oavsett vilken skola i kommunen man gått på. Däremot uttrycker hon en oro över att man kan bli låst i sitt eget tänk och inte utveckla sin undervisning, risk finns att man blir tråkig helt enkelt. Hon avslutar med att detta är ett arbete man inte har sett några effekter av än och att hon tyvärr inte ingår i teknikämnesgruppen.
30
Det här resultatet är väldigt samstämmigt och man skulle kunna tro att fortbildning kan hjälpa teknikämnet att få ett uppsving genom att lärarna lär sig mer saker och kanske får ett intresse för teknik som gör att de tycker det blir ett viktigare ämne än tidigare. Däremot får inte ansvaret ligga på lärarna att hitta fortbildning eftersom det oftast redan är ett lågprioriterat ämne och därmed kanske inte lärarna lägger ner så mycket tid på att hitta lämplig fortbildning. Skolledningen borde hitta utbildningsmaterialet och det borde vara obligatoriskt att delta för tekniklärare. Dock behöver det inte vara någon ”fin” utbildning där man åker iväg och går på kurs utan det skulle kunna vara ett material man arbetar med på skolan, under tiden man gör det stärker man förhoppningsvis gruppkänslan bland personalen och de som är mer intresse-rade kan man hoppas drar med sig mindre intresseintresse-rade lärare. Man lär sig av och tillsammans med varandra precis som lärare 2 anser att hon och eleverna gör.
Lärarna fick även frågan om de tycker de bedriver en bra teknikundervisning, lärare 1 är nöjd med sin undervisning och tycker att elevernas respons speglar att den känslan är rätt. Han känner att både han och eleverna är engagerade och vågar ta för sig, prova nya saker och vågar göra fel. Lärare 2 svarar bara ja och säger att hon gör i alla fall så gott hon kan. Lärare 3 tycker att hennes undervisning bara blir bättre och bättre. Eleverna tycker lektionerna blir roligare för varje gång de har teknik. Hon tror att det beror på att hon blandar in mycket praktiskt arbete även om de teoretiska bitarna måste finnas men i hennes teknikundervisning väger de praktiska lektionstillfällena över. Lärare 4 tror att hon inspirerar eleverna och själv gillar hon sin undervisning ”så sammantaget ja, jag bedriver en bra undervisning”. Lärare 5 däremot är tydlig i sin åsikt, ”nej, jag är ingen duktig tekniklärare. Jag har alldeles för dåliga kunskaper och avsaknaden av intresse gör inte lektionerna bättre”. Resultatet i den här frågan pekar återigen på att kunskap har mycket med undervis-ningskvaliteten att göra och att kunskapen ökar ju mer man undervisar inom ämnet. Även intresset är en parameter att ta hänsyn till när det kommer till åsikten om de bedriver en bra teknikundervisning.
5.4.2 Upplevd självförmåga enkätstudien
95 % av de deltagande lärarna i enkätstudien var utbildade och 83 % var behöriga i teknikämnet. 43 % av lärarna uppgav att de undervisade i teknik mellan 31 till 60 minuter per vecka. 1 % mindre svarade att de hade mindre än en halvtimme teknikundervisning i veckan. Denna fråga om ningstid är ställd så att de deltagande lärarna svarar på hur mycket undervis-ningstid man har inom teknikämnet per vecka men man kan inte veta om lärarna har svarat hur mycket tid det står på schemat eller faktisk
undervis-31
ningstid. Eftersom det är en väldigt stor del som har svarat att de har mindre än en halvtimme teknik per vecka kan man tänka sig att det antingen är lärare som är sanningsenliga eller ointresserade som har svarat. Det kan också vara så att de har svarat hur mycket ”ren” teknikundervisning de har men arbetar ämnesövergripande så teknikundervisningen egentligen är högre än vad de angett (se figur 5).
Figur 5. Deltagande lärares uppskattade undervisningstid.
På frågan om lärarna tycker att de har tillräckligt med tid för att planera teknikämnets undervisning svarade mer än hälften att det gavs tillräckligt med tid men mer än hälften hade inte någon gemensam teknikplanering inom arbetslaget. 53 % svarade att de inte erbjuds någon fortbildning inom teknik på sin arbetsplats. På fortbildningsfrågan i enkäten vet man inte om de inte erbjuds någon fortbildning överhuvudtaget eller om det är så att skolan inte erbjuder någon men om du hittar en lämplig utbildning själv bekostar skolan den (se figur 6).
Den sista frågan från enkätundersökningen som kan tolkas in under upplevd självförmåga är om lärarna anser att de bedriver någon bra teknikundervis-ning. Här svarade 79 % ja. Här har man inte kunnat få någon kunskap om vad de tycker är bra, det hade man kunnat få med en öppen följdfråga där de hade kunnat skriva in sitt svar. Man kan också fundera på varför svarsfrekvensen är så hög när tidigare fråga om undervisningstid hade nästan hälften av svaren på att de hade mindre än en halvtimmes undervisning per vecka. Man skulle kunna tro att svaret på denna fråga är så högt för att det är flest väldigt intresserade lärare som har svarat på enkäten och då skulle svaret kunna vara lite missvisande mot verkligheten (se figur 6).
0 10 20 30 40 50 Undervisningstid >30 min 31-60 min < 60 min
32
Figur 6. Deltagande lärares svar angående deras utbildning, behörighet, planeringstid, gemensam planeringstid, fortbildningserbjudande och undervisningskvalitet.
5.4.3 Sammanfattning upplevd självförmåga
De båda undersökningarna visar att man lägger mellan 31 till 60 minuter per vecka på teknikundervisningen vilket är så mycket som skolans timplan förevisar. Vidare vill lärarna i undersökningarna gärna få tillgång till fort-bildning, något de överlag inte erbjuds av skolan men om de själva tar fram lämplig kurs eller liknande så finansieras den av skolan och även tid avsätts för utbildningen. Vad gäller planering har majoriteten av de deltagande lärarna inte gemensam teknikplanering men känner att de har tillräckligt med tid till förfogande för att hinna planera upp teknikämnet. De flesta anser att de erbjuder sina elever en bra teknikundervisning
5.5 Kontextberoende
Här har de frågor som berör sådant som påverkar lärarnas undervisningsför-utsättningar kategoriserats in under kontextberoende. Det är till exempel planeringssituation, materialtillgång och tidsaspekt. Även under den här kategorin finns det frågor som också kategoriseras in i de övre. De tre olika kategorierna väver in sig i varandra för att sammanstråla i en överblick av lärares attityder, känslor och förutsättningar gentemot teknikämnet.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 JA NEJ
33
5.5.1 Kontextberoende intervjustudien
På frågan om de deltagande lärarna tycker att skolan bedriver bra teknikun-dervisning säger lärare 1 att han har lite dålig insyn i övriga lärares undervis-ning men att känslan är att den är helt okej. ”Man märker inget i personal-rummet i alla fall, jag menar frustration eller lärare som luftar att det skulle vara något problem med undervisningen”, säger han. Lärare 2 tycker att skolan har försökt att ha ett gott samarbete på de olika stadierna, de försöker ha en röd tråd mellan de olika årskurserna. Det man gör i ettan gör man inte i tvåan men man kanske spinner vidare på det och så vidare. Lärare 3 svarar direkt ja på frågan. Hon utvecklar sitt svar med att det är en skola med de rätta förutsättningarna. Det är fysiskt möjligt att genomföra bra teknikunder-visning, tekniksal, intresserade lärare och en nybyggd digitaliserad skola med en bra rektor som brinner för det hen gör och hela skolan. Lärare 4 är inte helt nöjd med skolans undervisning, hon tror den skulle vara bättre om man hade mer tillsammans, både som enhet och även som arbetslag. Man hinner inte med teknikämnet vilket är dåligt även om hon tror att ämnet hinns med bättre på lågstadiet. Lärare 5 är inne på samma spår som lärare 4 men är mer inne på ett rakt nej, det är inte bra undervisning som bedrivs på skolan. Hon tror i motsatts till lärare 4 att det är på mellanstadiet som den något bättre teknik-undervisningen genomförs även om den fortfarande inte är bra.
Här spretar resultatet väldigt och det skulle kunna bero på att man inte riktigt vet hur andra har det på skolan med sin teknikundervisning på grund av att man inte har något gemensamt inom teknikämnet, lärare som kämpar med ämnet kanske inte vill visa sina problem för andra för att man tror att det är ingen annan som känner så här. Man kan även tolka resultatet till att man anser att man måste ha det väl förspänt för att kunna bedriva en hög under-visningskvalitet med rätt utrustning och tilländamålsenliga lokaler och att lärarnas intresse är en bidragande faktor till hur undervisningen blir.
Vidare fick de frågan om de anser att det finns bra teknikmaterial att tillgå på deras skola och om undervisningen påverkas av tillgången. Lärare 1 tycker att de har bra material. De använder sig av en lärobok och har även andra paket att tillgå. Han tror att undervisningen absolut påverkas av tillgången men att det inte krävs så mycket olika material om man har ett bra grundma-terial. Lärare 2 berättar att hon i sin undervisning har en grundbok i ämnet men det har aldrig eleverna utan hon använder den boken som inspiration och plockar uppgifter och idéer därifrån som hon sen omvandlar till sina egna så de passar elevgruppen och henne. Hon anpassar uppgifterna efter elevgrup-pen helt enkelt. Annars finns det inte så mycket material till teknikundervis-ningen på skolan, inga färdiga lådor eller så utan man får använda fantasin.
34
Hon tror att tillgången påverkar undervisningskvaliteten men att det inte måste vara färdigt, dyrt material utan att det även funkar att göra som de gör på skolan. Lärare 3 berättar att det finns förutsättningar för material på skolan i och med att det är en teknikinriktad skola men att det ännu inte har priorite-ras. Man använder fortfarande mest läroböckerna men försöker göra mycket praktiska övningar. Hon tror att undervisningen påverkas men inte så jätte-mycket utan att det som påverkar mest är läraren. ”Är läraren tråkig och ointresserad, kanske har för lite teknikkunskap, så blir undervisningen också tråkig och eleverna gillar inte tråkiga lektioner”. Lärare 4 berättar att det inte finns något ”teknikskåp” med material utan varje lärare har samlat på sig material under årens lopp. De lånar material av varandra. Även hon tror att undervisningen påverkas men inte av att det är dyra fina material, huvudsa-ken är att det finns någonting. Lärare 5 skrattar när hon får frågan om materi-altillgången inom teknikämnet på skolan. Hon berättar att det finns två lärarhandledningar som täcker både låg- och mellanstadiet varav den ena är över trettio år gammal. Det finns också ½ klassuppsättning med böcker till eleverna. Sen har man väl samlat på sig lite material som man kan använda men det är inte mycket. Hon fortsätter, ”det är klart att undervisningen påverkas av tillgången men man får göra det bästa av situationen. Alla på skolan är nog inte lika frustrerade som jag eftersom jag varken har intresse för eller kunskap om teknik, jag känner mig ganska beroende av ett färdigt material”. Resultatet på denna fråga är väldigt samstämmigt, det skulle kunna finnas mer material och påverkan på undervisningen är stor. Här kan man tolka resultatet till att skolan inte tar teknikämnet på lika stort allvar som andra ämnen genom att inte tillhandahålla material. Det skulle också kunna vara så att skolan inte är medveten om de brister i materialfrågan som lärarna upplever. Skolan kanske hade bra material för flera år sedan och efter det inte hängt med i utvecklingen men inte gjorts uppmärksamma på att materialet inte håller tillräckligt hög klass.
Till de övre frågorna kan man även knyta frågan som behandlar om man har gemensam planering på skolan, frågan togs upp och tolkades i föregående kategori men kommer tas upp här också om än inte lika grundligt då jag känner att det blir lite tårta på tårta. Lärare 1, 2 och 5 svarade nej men att det hade varit önskvärt. Lärare 1 och 2 berättar att de har diskussioner kollegialt i personalrum men inte någon direkt planering. Lärare 3 och 4 har gemensam planering i arbetslag och ämneslag.
Vidare fick de även frågan hur mycket tid som läggs på planering och om de tycker det är tillräckligt. Lärare 1 svarade att det är en ständig utmaning att hinna med att planera teknikämnet så bra som det krävs för att undervisning-en ska bli bra mundervisning-en att tidundervisning-en ändå räcker till. Hur mycket som läggs på just
35
teknikämnet är svårt att svara på, men det är inte det ämnet som är högst prioriterat under planeringarna. Lärare 2 anser att det läggs tillräckligt med planeringstid men att det är svårt att uppskatta exakt hur mycket som läggs, särskilt eftersom teknikämnet körs i perioder. Ibland behöver man inte planera för någon tekniklektion på jättelång tid. Lärare 3 tycker att man ska hinna med även teknikämnet på den planeringstid som finns men att man behöver fokusera mer på att planera även teknikämnet, prioritera upp det. Även hon tycker det är svårt att uppskatta hur mycket tid det läggs men tror att mellan tummen och pekfingret är det tio minuter i veckan under den period som man har teknik. Lärare 4 säger, ”litet ämne resulterar i lite plane-ring. Däremot lägger man nog mer tid på teknikämnet än vad man tror, i alla fall jag eftersom jag brukar arbeta ämnesövergripande, i stora block liksom. Vi gör ju ofta ett tema som vi arbetar inom och planeringen inför det tar mycket tid. Jag känner att vi hinner med på den tid som erbjuds”. Lärare 5 är ärlig och säger att teknikplaneringen kommer i sista hand för henne. Hon gissar att hon lägger ungefär sextio minuter per termin på teknikämnets planering, något mer i trean. Hon känner att egentligen tiden borde räcka till men om man fick mer planeringstid så skulle det vara lättare att lägga mer tid på tekniken. ”När man inte har intresset och inte tycker att det är så roligt vill man inte ta tid från det som är kul och man prioriterar mer. Dum inställning faktiskt… Det handlar helt klart om prioritering”. Här kan man tänka sig att det är lärarens intresse och även ämneskunskap som styr hur mycket tid det läggs på teknikplanering. Man kan tolka svaren som att alla deltagande lärare är villiga att kapa på den tid som läggs på teknikämnet för att ge andra ämnen mer tid men inte kapa på andra ämnens tid för att ge till teknikämnet.
Den sista frågan som kan tolkas in här är om de deltagande lärarna tror att det är någon skillnad på kvinnlig och manlig tekniklärare. Lärare 1 tycker det är en svår fråga att svara på, han tänker att det är mest kvinnor som jobbar inom skolan i de lägre årskurserna och att många känner nog att teknikämnet är svårt, det är ju väldigt komplext. Men när kvinnorna har skaffat sig kunska-pen som krävs så tror han inte att det är någon skillnad. Lärare 3 är inne på samma linje och tror att det i så fall är en mer åldersmässig skillnad. En lärare av det gamla gardet har kanske inte lika lätt att ta till sig teknikkunskap som lärare av den yngre generationen. Även lärare 4 anser att det inte är någon skillnad på kvinnlig och manlig lärare, inte på låg och mellanstadiet i alla fall. På högstadiet och uppåt är det mer manliga lärare som arbetar och de kanske är mer intresserade och kunniga än kvinnor även om det är en gammal och kanske föråldrad genusattityd. Lärare 2 och 5 håller med om att det inte är någon större skillnad före de högre årskurserna men att manliga lärare kanske tycker att det är roligare men att kvinnliga lärare inhämtar nödvändig
36
kunskap så att det i slutändan för eleverna inte har någon betydelse om de fått kvinnlig eller manlig undervisning. Återigen kan man tänka sig att det är intresset som mycket styr undervisningskvaliteten och att det inte har någon-ting med genus att göra. Är man intresserad av någonnågon-ting skaffar man sig kunskap inom det området och man vill att andra ska tycka att det är lika roligt som en själv gör.
5.5.2 Kontextberoende enkätstudien
75 % av de deltagande lärarna anser att de har skolans lednings stöd och majoriteten känner att de får tillräckligt med tid för teknikplanering. Som redogjordes för i den övre kategorin hade 60 % av deltagarna inte någon gemensam arbetslagsplanering för teknikämnet (se figur 5).
65 % var inte nöjda med den materialtillgång som finns på deras skola och övervägande del anser att materialtillgången påverkar undervisningen. Här kan man fundera på om det är lärarna som inte har gjort skolledningen