Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar undersökningen ett positivt förhållningssätt hos majoriteten av pedagogerna gällande arbetet med flerspråkighet i förskolan. Stimulansen av flerspråkigheten anses som viktigt och denna inställning grundas främst i pedagogernas egna språkliga bakgrunder samt utbildning kring flerspråkighet. Observationer visar att pedagogerna engagerar sig i samtal med barnen i både den fria och den planerade verksamheten oavsett vilket språk det sker på samt frågar vad olika saker heter på deras modersmål för att lyfta fram barnens modersmål.

5.2 Vilka faktorer anser pedagogerna påverkar barns utvecklande

av flerspråkighet?

5.2.1 Enkäter

Enkäterna visar att hälften av pedagogerna anser att de viktigaste faktorerna (tabell 1) för att barn ska utveckla flerspråkighet är socialt samspel och tillgång till flera språk. Därefter följer faktorer som attityder i omgivningen, trygghet, behov och miljö. Faktorer som kamraters och vuxnas inflytande är mindre viktiga. Minst betydelse ansåg pedagogerna att ålder och intelligens har gällande utvecklande av flerspråkighet. Ingen av pedagogerna ansåg att intelligensen är den viktigaste faktorn för att barn ska utveckla flerspråkighet.

Tabell 1. Vad anser du är viktigt för att barn ska utveckla flerspråkighet? Flera svar kan anges samt gradering 1-3 där 1= viktigast, 2= mindre viktigt och 3= minst viktigt

1= viktigast 2= mindre viktigt 3= minst viktigt

Socialt samspel 10 4 1

Tillgång till flera språk 8 4 3

Attityder i omgivningen 7 4 1 Trygghet 6 4 1 Behov 6 3 1 Miljö 5 3 1 Kamraters inflytande 4 4 2 Vuxnas inflytande 3 4 3 Ålder 1 1 7 Intelligens 0 3 3

Vidare menar pedagogerna att barns inställning till sitt modersmål påverkas likt flerspråkigheten av omgivningens attityder och omgivningens nyfikenhet på barnens modersmål och kultur. Modersmålets status visar sig inneha lägst betydelse (tabell 2).

Tabell 2. Vad tycker du påverkar barnens inställning till sitt modersmål? Flera svar kan anges samt gradering 1-3 där 1= viktigast, 2= mindre viktigt och 3= minst viktigt

1= viktigast 2=mindre viktigt 3 = minst viktigt

Omgivningens attityder 10 9 0

Omgivningens nyfikenhet på barnets modersmål och kultur

7 5 7

Modersmålets status 4 5 9

De viktigaste faktorerna som påverkar inlärningen av ett nytt språk (tabell 3) menar hälften av pedagogerna är behovet av att kunna ett språk och barns tidigare kunskaper i sitt modersmål. Därefter följer faktorer som vårdnadshavarnas inställning till det nya språket, beröm och uppmuntran från omgivningen, glädje och självförtroende. Mindre viktigt anses det känslomässiga tillståndet och intelligens. Gällande faktorerna beröm och uppmuntran är pedagogernas åsikter delade. Undersökningen visar att lika många pedagoger anser att beröm och uppmuntran är de viktigaste faktorerna i inlärning av ett nytt språk samtidigt som lika många pedagoger anser att dessa faktorer är minst viktiga. Några pedagoger anser dock att barns kunskaper i modersmålet har lägst betydelse för inlärningen av ett nytt språk. Det är ingen av pedagogerna som bedömer glädje och självförtroende som minst viktiga. Dessutom anser ingen av pedagogerna att intelligensen har den viktigaste påverkan av inlärning av ett nytt språk.

Tabell 3. Vilka faktorer påverkar enligt dig inlärningen av ett nytt språk, till exempel svenska? Flera svar kan anges samt gradering 1-3 där 1= viktigast, 2= mindre viktigt och 3= minst viktigt

1= viktigast 2= mindre viktigt 3= minst viktigt

Behov att kunna språket 11 4 1

Barns kunskaper i modersmålet 10 2 4

Vårdnadshavarnas inställning till det nya språket

7 5 2

Beröm och uppmuntran 6 4 6

Glädje 5 3 0

Självförtroende 5 4 0

Känslomässigt tillstånd 3 5 3

Intelligens 0 5 3

5.2.2 Intervjuer

Ur intervjuerna framkommer det att pedagogerna menar att trygghet är det allra viktigaste i arbetet med barn. För att främja barns flerspråkighet arbetar pedagogerna med att skapa goda relationer och att ”inneha ett öppet förhållningssätt där respekt och intresse för likheter och olikheter är i fokus” som en av pedagogerna uttrycker det. Barnens språkliga nivå, ålder, lämplig litteratur och tydliga förklaringar är även några aspekter att ta hänsyn till i arbetet med flerspråkighet enligt de intervjuade pedagogerna. Pedagog A, som har ett annat modersmål än svenska, anser att det inte är många i dagens förskola som är medvetna om flerspråkighet och dess betydelse. Pedagogen menar att vissa unga pedagoger med svensk bakgrund tror att barnen är på förskolan

bara för att lära sig svenska. Det händer ofta att barnen enbart har tillgång till det svenska språket i förskolan och att deras modersmål inte är på samma nivå som svenskan men ett arbete med flerspråkiga barn för att fånga deras flerspråkighet är långsiktigt och betydelsefullt för barnens utveckling som individ. Det är därför viktigt att pedagoger med längre erfarenhet får ett inflytande på de pedagogerna som innehar mindre erfarenhet genom att få dem att reflektera mer kring hur de ska arbeta med flerspråkiga barn gällande material, arbetssätt och innehåll och att använda sig av modersmålet i förskolan som stöd för utvecklingen av svenska, anser pedagog A.

5.2.3 Analys

Litteraturen, bland annat Ladberg, 2001, betonar vikten av ett stabilt känslomässigt tillstånd för att ett utvecklande av flerspråkighet ska ske. Detta är dock någonting som några pedagoger i undersökningen anser ha minst betydelse förutom ålder och intelligens. Istället framhävs faktorer som till exempel socialt samspel, attityder i omgivningen, behov att kunna språket och tillgång till flera språk. Behov och tillgång är starka förutsättningar till att språk lärs in men man måste även ha positiva erfarenheter eller bemötande av ett språk för att vara villig att tillägna sig det (Ladberg, 1999). Erfarenheter som görs och attityder som upplevs påverkar nämligen ens känslomässiga tillstånd (Ladberg, 2001). Dessutom finns det en mängd andra faktorer som påverkar en individ hela tiden vilket kan göra det svårt att utpeka en specifik faktor som orsak till ett utvecklande av flerspråkighet.

Pedagogerna i undersökningen menar att det sociala samspelet och tillgång till flera språk påverkar utvecklingen av flerspråkighet. Detta kan anknytas till att det för många av barnen på de undersökta förskolorna sker en succesiv och additiv språkinlärning. Många av barnen börjar förskolan utan att kunna svenska. Efter en tid anammar de det svenska språket och utvecklar det, för att så småningom bli tvåspråkiga eller flerspråkiga. Det sker alltså ett succesivt språkutveckling och barnen blir succesivt tvåspråkiga (Arnberg, 2004). Man kan även vidare säga att det sker en additiv flerspråkighet under förutsättningen att det nya språket inte ersätter modersmålet (Börestam & Huss, 2001). Det finns även barn som redan från början är tvåspråkiga eftersom deras föräldrar kommer från olika länder. Dessa barn är ofta då simultant

tvåspråkiga det vill säga att de har lärt sig två språk från födseln (Arnberg, 2004).

5.2.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis menar pedagogerna i enkätundersökningen att det är det sociala samspelet, tillgång till språk och omgivningens attityder som är de viktigaste faktorerna vid utveckling av flerspråkighet. Omgivningens attityder påverkar förutom inlärning av ett nytt språk även barns inställning till sitt modersmål. För att ett nytt språk ska utvecklas har modersmålet en stor betydelse. Minst betydelse för utveckling av ett språk och därmed även en flerspråkighet har ålder och intelligens. Pedagogerna i intervjuerna anser att trygghet är den viktigaste faktorn för utveckling av flerspråkighet och att det därmed är viktigt att skapa goda relationer samt inneha ett öppet förhållningsätt.

5.3 Hur arbetar pedagogerna i förskolan för att stimulera