5.4.1 Enkäter
Majoriteten av pedagogerna i enkäterna menar att de arbetar med flerspråkighet i den planerade verksamheten. Anledningen till att de arbetar flerspråkigt som de gör är att barnen ska få tillgång till flera språk samt för att utveckla barnens självkänsla, identitet och alla deras språk. Pedagogerna menar att det får barnen att vara stolta över sitt ursprung och att de får förståelse för att det är viktigt att kunna flera språk och framför allt att vara stolt över sitt modersmål samtidigt som de växer i både sitt modersmål och svenskan. Det är även ”viktigt för en allsidig utveckling”, skriver en av pedagogerna i enkäterna. En pedagog uttrycker också sitt arbete med flerspråkighet som instinktivt och att det har ursprung i pedagogens egna erfarenheter. Egen erfarenhet, men även forskning, har inverkan på hur och varför pedagogerna arbetar som de gör. Det sätt som pedagogerna i undersökningen använder sig av anser de ger en bättre kontakt med barnen och ger barnen en trygghet och bygger upp en stolthet och identitet. De pedagoger som inte anser sig arbeta med flerspråkighet menar att detta är någonting som åligger modersmålstränaren.
5.4.2 Intervjuer
Intervjuerna visar att pedagogerna har gått kurser på högskolan kring barns flerspråkighet och menar att denna utbildning har bidragit till en större medvetenhet kring flerspråkighet samtidigt som pedagogerna har erhållit flera verktyg att använda i arbetet med den flerspråkiga barngruppen. Arbetet med flerspråkighet utgår även från pedagogernas egen medvetenhet kring flerspråkighetens betydelse.
5.4.3 Analys
Pedagogernas anledningar till att de arbetar som de gör är väl förknippat med att utveckla en god språkförmåga samt att en positiv identitet ska utvecklas hos barnen. En positiv utveckling av språkförmåga och identitetsutveckling kan kopplas till
interimsspråkshypotes som visar vikten av att barn hör språk samtidigt som det har goda förebilder för att de ska lära sig hur språk fungerar och känna stolthet över sitt ursprung (Ellneby, 1998). Ellneby (1998) skriver även att flerspråkighet gynnar individen eftersom det uppstår en flexibel attityd. Detta kan anknytas till pedagogens uttryck om att flerspråkigheten är gynnsam för en allsidig utveckling.
5.4.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar undersökningen att arbetet med stimulering av flerspråkighet sker för att utveckla barns självkänsla och identitet, vilket medför en utveckling av en stolthet över sitt ursprung samtidigt som både modersmålet och det svenska språket utvecklas.
6 Avslutande diskussion
I uppsatsen har olika utvecklings- och lärandeteorier beskrivits bland annat nativism, konstruktivism och det sociokulturella perspektivet. Andra teorier har också nämnts för att belysa hur tankarna kring språkutvecklingen bland modernare språkteoretiker, till exempel Ladberg och Skuttnabb-Kangas, ser ut. I min undersökning har jag visat på pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet, vilka faktorer de tycker har betydelse för utvecklande av flerspråkighet samt hur pedagogerna arbetar med flerspråkigheten i den vardagliga verksamheten. Teorierna som har beskrivits i denna uppsats ger en bredare kunskap om ämnet vilket bidrar till förståelse och förklaring av olika arbetssätt som används av pedagoger i undersökningen för att barnens språk ska stimuleras och utvecklas. Undersökningen visar att arbetet med den flerspråkiga verksamheten präglas av sociokulturella- och konstruktivistiska teorier samt tankar kring flerspråkighet förespråkade av till exempel Skuttnabb-Kangas och Ladberg. Vidare visar undersökningen att pedagogernas förhållningssätt och arbetsätt är starkt förknippad med deras utbildning och erfarenheter. Teoretisk kunskap tillsammans med erfarenheter ger betydelsefullt stöd i arbetet med barn med flera språk.
Syftet med undersökningen var att illustrera hur arbetet med språkutveckling i flerspråkiga miljöer kan se ut. Frågeställningarna som ställdes var vilket förhållningssätt har pedagogerna till flerspråkighet och till arbetet med flerspråkighet i förskolan, vilka faktorer anser pedagogerna påverkar barns utvecklande av flerspråkighet, hur arbetar pedagogerna i förskolan för att stimulera utvecklingen av barns flerspråkighet samt varför väljer pedagogerna att arbeta på ett visst sätt för att stimulera flerspråkighet i förskolan?
Slutsatsen av undersökningen är att de flesta pedagoger i undersökningen menar att flerspråkighet är viktigt och att de arbetar aktivt och medvetet med att stimulera flerspråkigheten i förskolan. Pedagogerna i undersökningen anser att det sociala samspelet, tillgång till språk och attityder i omgivningen är de viktigaste faktorerna för att barn ska bli flerspråkiga. Deras främsta arbetssätt för att främja flerspråkighet är att vara tillåtande och uppmuntra barnen till att använda sitt modersmål i både planerad verksamhet och fri lek. Detta kan ske till exempel genom upprepning samt samtal på
barnens modersmål då detta är möjligt eller att fråga barnen hur man säger olika ord på deras modersmål. Dessutom används litteratur för barn på både svenska och barnens modersmål. Anledningen till pedagogernas val av arbetssätt grundas i förskolans styrdokument, deras egna erfarenheter samt erhållen utbildning.
Undersökningen har bidragit med att ge en större kunskap kring pedagogers förhållningsätt till flerspråkighet i förskolan. Det har framkommit olika tankar kring förhållningssätt och arbetssätt för att stimulera flerspråkigheten. Förhoppningsvis har de deltagande respondenterna även fått reflektera mer kring vad flerspråkighet innebär och vikten av dess stimulans. Viktigast av allt kanske är att respondenterna har fått reflektera kring sitt dagliga arbete med flerspråkiga barn, det vill säga hur och varför pedagogerna arbetar som de gör. Eftersom jag endast har undersökt två förskolor kan jag inte generalisera pedagogers förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan utan jag kan endast ge ett exempel på hur arbetet med språkutveckling kan se ut i flerspråkiga miljöer.
Den genomförda studien ger exempel på hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolor vid valda tidpunkter i en mångkulturell stadsdel. Frågan som kan ställas är om detta arbetssätt och förhållningssätt som pedagogerna innehar är någonting specifik, med tanke på att undersökningen genomförts i en mångkulturell stadsdel som faktiskt arbetar aktivt med att främja språkutvecklingen i form av olika resurser samt innehar en naturlig flerspråkig miljö. Dessa pedagoger bör genom den ökade resurssatsningen och den naturliga miljön inneha en ökad medvetenhet kring arbetet med flerspråkiga barn. Hade kanske resultatet av studien varit annorlunda om den hade genomförts i en annan stadsdel? Detta är någonting som man skulle kunna genomföra en ytterligare studie om. En annan kritik till undersökningen och som skulle kunna vara värt att undersöka närmare vid ett annat tillfälle, är att det är främst kvinnornas förhållningssätt som framkommer. Vilka resultat som hade framkommit om det hade varit med fler män i undersökningen kan även funderas vidare kring.
Om jag hade fått möjligheten att göra om undersökningen hade jag även inkluderat modersmålstränarna för att ta reda på hur de arbetar flerspråkigt samt vilket inflytande de har på det flerspråkiga arbetet i den dagliga verksamheten. Inkluderande av
modersmåltränarna hade bidragit till att jag hade fått med deras tankar, åsikter och perspektiv på arbetet med flerspråkigheten samt hur de ser på samarbetet med pedagogerna i den ordinarie verksamheten.
6.1 Framtida forskning
Jag skulle gärna vilja se vidare forskning kring flerspråkighet i förskolan. Vidare forskning skulle kunna inriktas på hur man som pedagog ska arbeta konkret för att flerspråkiga barn ska utveckla det svenska språket samtidigt som modersmålet utvecklas. Dagens forskning visar tydligt på att modersmålet har en inverkan på utveckling av ett andra språk. Det vore också intressant att se forskning kring hur man kan arbeta med nyanlända barn i Sverige, hur de tar sig an det svenska språket och vilken inverkan deras modersmål har i det allra första stadiet av tillägnandet av ett nytt språk. Dessutom skulle man kunna bygga vidare på denna undersökning genom att undersöka mer hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkigheten i skolan. I skolan behövs nämligen också en hel del forskning kring flerspråkighet för att uppehålla elevernas alla språk och identitet.
6.2 Slutord
Från denna undersökning framkommer betydelsen av att främja barns flerspråkighet inte bara utifrån den aspekten att de får tillgång till flera språk utan även utifrån den djupare aspekten av vilken inverkan stimulering av flerspråkigheten får på barns identitetsutveckling och därmed framtida personlighet. Som pedagog har man här en betydande ansvarsfull roll som man bör förhålla sig öppen och tillåtande till för att skapa den trygghet och vägledning som barn behöver.
Litteraturförteckning
Andersson Paula. (1996). Ett barn i tvåspråkiga samtal. I Lena Huss (red.), Många
vägar till tvåspråkighet. (s 11- 40). Uppsala University: Centre for Multiethnic Research
Arnberg, Leonore. (2004). Så blir barn tvåspråkiga. Vägledning och råd under
förskolåldern. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Börestam, Ulla & Lena, Huss. (2001). Språkliga möten - Tvåspråkighet och
kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur
Chomsky, Noam. (1969). Människan och språket. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Cummins, Jim. (2001). Language, Power and pedagogy - Bilingual children in
crossfire. Great Britain: Cambrian Pinters Ltd
Cunnigham-Andersson, Una & Andersson, Staffan. (1999). Growing up with two
languages. London: Routledge
Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällvetenskaperna. Lund: Studentliteratur
Ellneby, Ylva. (1998). Språkresan- En väg till ett andra språk. Stockholm: Psykologiförlaget AB
Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag. (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Grosjean, Francois. (1982). Life with two languages - An introduction to bilingualism. Cambridge, Mass: Harvard University Press
Gullveig Alver, Bente & Öyen, Örjar. (1997). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur
Huss, Lena. (1996). Skolan och den mångkulturella utmaningen- bakgrund och projekt. I Lena Huss (red.), Många vägar till tvåspråkighet (s 41- 56). Uppsala University: Centre for Multiethnic Research
Hyltenstam, Kenneth (red). (1996). Tvåspråkighet med förhinder? - Invandrar och
minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur
Håkansson, Gisela. (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bo & Svedner, Per -Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. 4 uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Ladberg, Gunilla. (1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? - Liten
språklära för föräldrar. Stockholm: Gunilla Ladberg Pedagogik & Språk
Ladberg, Gunilla. (2000). Skolans språk och barnets - att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (2001). Vägar till ett nytt språk. Stockholm: Gunilla Ladberg Pedagogik & Språk
Ladberg, Gunilla. (2003). Barn med flera språk - tvåspråkighet och flerspråkighet i
familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber
Liberg, Caroline & Bjar, Louise. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Latomaa, Sirrku. (1996). Finnish as a second language - what, how, and why. I Lena Huss (red.), Många vägar till tvåspråkighet (s 111- 133). Uppsala University: Centre for Multiethnic Research
Nohrstedt, Lasse.(1997). Handockan skapar kontakt. I Lärarförbundet, Lasse Nohrstedt (red). Språk- metoder och goda idéer.(s 25- 35).Trelleborg: Lärarförbundets förlag
Piaget, Jean. (1973). Språk och tanke. Lund: Gleerups Förlag
Reistad, Helena. (2011). Flerspråkiga elever får bristande undervisning. Alfa - En
tidning för lärare om svenska, SO-ämnen och språk, nr 1, s 10
Skolverket. (2002). Flera språk - fler möjligheter- utveckling av modersmålstödet och
modersmålundervisningen. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98-Reviderad 2010. Stockhom: Skolverket
Skutnabb-Kangas, Tove. (1981). Tvåspråkighet. Lund: Liber
Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Svensson, Ann-Katrin. (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur
Takakuwa, Mitsunori. (2000). What´s wrong with the concept of cognitive development
in studies of bilingualism. Tillgängligt på Internet:
http://findarticles.com/p/articles/mi_hb3481/is_3_25/ai_n28816313/?tag=content;col1
(22.11.2011).
Trost, Jan. (2005). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Vygotsky, Lev. Semenovich. (1978). Mind in society- the development of higher
psychological processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press
Vygotsky. Lev. (1992). Thought and language. Cambridge, Massachusetts: The MIT Press
Wedin, Åsa. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1
Intervjufrågor
1) Berätta om dig själv och din bakgrund?
2) Vad tycker du är det viktigaste i arbetet med barn?
3) Hur tror du att din egen språkliga erfarenhet påverkar ditt arbete med flerspråkiga barn?
4) Hur arbetar du för att främja barns flerspråkighet?
5) Vad använder du för hjälpmedel eller material för att stimulera flerspråkighet? 6) Vilka aktiviteter använder du i din planerade verksamhet för att främja
flerspråkighet?
7) När arbetar du med flerspråkighet?
8) Har du någon teoretisk bakgrund eller utbildning i barns flerspråkighet? Hur påverkar detta ditt arbete?
9) Hur tar du reda på barns språkliga kunskap, det vill säga vilken nivå de befinner sig på?
10) Vilken inställning har du till flerspråkighet?
11) Hur tror du att din inställning till flerspråkighet påverkar ditt arbete med flerspråkighet?
12) Vilken inställning har vårdnadshavarna till flerspråkigt arbete i förskolan? 13) Finns det något samarbete med vårdnadshavarna kring flerspråkighet? 14) Hur påverkar barngruppens sammansättning ditt arbete med flerspråkighet?
Bilaga 2
Enkät
1) Kvinna:___ Man:___
2) Förskollärare:___ Barnskötare:___ Annan pedagogisk utbildning (vilken?):____________
3) Hur många år har du arbetet inom yrket?_____
4) Hur många år har du arbetat med flerspråkiga barn?___
5) Vilket är ditt modersmål?______________________________ 6) Vilka språk använder du i
yrket?________________________________________________ 7) Vad anser du är viktigt för att barn ska utveckla flerspråkighet? Flera
svarsalternativ kan anges. Var vänlig att dessutom gradera de tre viktigaste faktorerna enligt dig.
(1 = viktigast, 2 = mindre viktigt och 3 = minst viktigt)
Intelligens:___ Miljö:___ Ålder:___ Trygghet:___ Behov:___ Attityder i omgivningen:___ Tillgång till flera språk:___ Socialt samspel:___ Kamraters inflytande:___ Vuxnas inflytande:___
Annat (vad?):____________________
8) Vad tycker du påverkar barnens inställning till sitt modersmål? Flera svarsalternativ kan anges. Var dessutom vänlig att gradera påståendena. (1 = viktigast, 2 = mindre viktigt och 3 = minst viktigt)
Omgivningens attityder:___ Modersmålets status:___ Omgivningens nyfikenhet på modersmålet och dess kultur:___ Annat (vad?):_______________________________________
9) Vilka faktorer påverkar enligt dig inlärningen av ett nytt språk, till exempel svenska? Flera svarsalternativ kan anges. Var vänlig att dessutom gradera de tre viktigaste faktorerna enligt dig. (1 = viktigast, 2 = mindre viktigt och 3 = minst viktigt)
Barns kunskaper i modersmålet:___
Vårdnadshavarnas inställning till det nya språket:___
Behov av att kunna språket:___ Känslomässigt tillstånd:___ Intelligens:___ Beröm och uppmuntran:___ Glädje:___ Självförtroende:___
Annat (vad?):_________________________________________
10) Hur arbetar du för att främja barns flerspråkighet?
Beskriv:__________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ _________________________________________________
11) Varför arbetar du på detta viset?
Beskriv:__________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ _________________________________________________
12) Sker arbetet med flerspråkighet i planerad verksamhet? Ja:___ Nej:___ Varför:___________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________
13) Sker arbetet med flerspråkighet i oplanerad verksamhet? Ja:___ Nej:___
Varför:___________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________
14) Vilka faktorer tar du hänsyn till vid planering av en verksamhet med flerspråkiga barn? _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ 15) Hur ser din roll ut som pedagog i barns fria lek för att stimulering av
flerspråkighet ska ske?
________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ _____________________________________________________________
Bilaga 3
Observationsfrågor
Observationerna sker vid tre tillfällen förlagda på olika dagar vid olika vardagssituationer. Syftet är att observera hur pedagogerna tilltalar och samtalar med barnen vid påklädning, matsituationer, planerad verksamhet och fri lek.
Påklädning:
Är yttrandena spontana eller framtvingade?
Används fullständiga meningar. Av vem i så fall, barn eller pedagoger? Vem tar initiativ till samtal?
Är det samtal eller tillrättavisningar som dominerar?
I vilken utsträckning tilltalas invandrarbarn jämfört med svenska barn? Hur tilltalas invandrarbarn jämfört med svenskt barn?
Vilken skillnad finns i tilltalet mellan 2-3 åringar och 4-5 åringar? Finns det utrymme för att använda barns flerspråkighet? Hur? Matsituation:
Vem tar initiativ till samtalet? Barnen eller pedagogerna? Alla barn eller bara vissa?
Är det samtal mellan barnen eller samtal mellan barn och pedagoger? Vem leder samtalet?
Är det spontana yttranden?
Vem blir tilltalad respektive samtalar med vem? Är samtalet berättande eller svar på frågor?
Är det samtal eller tillrättavisningar som dominerar?
I vilken utsträckning tilltalas invandrarbarn jämfört med svenska barn? Hur tilltalas invandrarbarn jämfört med svenskt barn?
Används fullständiga meningar. Av vem i så fall, barn eller pedagoger? Vilken skillnad finns i tilltalet mellan 2-3 åringar och 4-5 åringar?
Planerad verksamhet:
Vem talar? Pedagogerna eller barnen? Finns det utrymme för diskussion? Monolog eller dialog?
Tas hänsyn till barns spontana yttranden och används dessa vidare i verksamheten?
Är samtalet berättande eller svar på frågor?
Är det samtal eller tillrättavisningar som dominerar?
I vilken utsträckning tilltalas invandrarbarn jämfört med svenska barn? Hur tilltalas invandrarbarn jämfört med svenskt barn?
Används fullständiga meningar. Av vem i så fall, barn eller pedagoger? Lyfter pedagogen fram barns flerspråkighet och på vilket sätt?
Vilken skillnad finns i tilltalet mellan 2-3 åringar och 4-5 åringar? Fri lek:
Hur ser den språkliga interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen i den fria leken?
Vem tar initiativ till samtal? Monolog eller dialog?
Finns det utrymme för diskussion?
Är det samtal eller tillrättavisningar som dominerar?
I vilken utsträckning tilltalas invandrarbarn jämfört med svenska barn? Hur tilltalas invandrarbarn jämfört med svenskt barn?
Bilaga 4
Observationsmall
(Mall inspirerad av Johansson & Svedner, 2006 s.64)
Bilaga 5
Brev till pedagoger
Hej,Mitt namn är Katarina och jag är magister/masterstuderande i pedagogik på Malmö högskola och ska nu skriva min examensuppsats på magisternivå. Jag ska skriva om hur pedagogerna i förskolan arbetar för att främja barns flerspråkighet. Jag undrar om Du skulle vilja hjälpa mig genom att besvara medföljande enkät samt/eller ställa upp på en intervju.
Syftet med enkäten är att ta reda på hur pedagogerna arbetar för att främja flerspråkighet och varför de gör på detta viset samt vilka faktorer de tror påverkar flerspråkighet.
Självklart garanteras Din anonymitet.
Med vänliga hälsningar
Bilaga 6
Brev till vårdnadshavare
Hej,Mitt namn är Katarina och jag är studerande i pedagogik på Malmö högskola och jag skriver min magisteruppsats. Min uppsats kommer att handla om hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan. Därför kommer jag under några tillfällen befinna mig på förskolan och observera hur pedagogerna arbetar med era barn. Aktiviteterna under observationerna kommer att filmas för att bättre fånga upp vad som sker i rummet mellan pedagogerna och barnen. Dock kommer inspelningarna endast att användas för uppsatsen syfte och raderas efteråt. Självklart garanteras era barns anonymitet.
Med vänliga hälsningar // Katarina
______________________________________________________________________
Jag godkänner att mitt barn deltager i observationen:___
Jag godkänner inte att mitt barn deltager i observationen:___
Vårdnadshavares namnteckning:_________________________________________ Barnets namn:_______________________________________________________