Sammanfattning samt tolkning av de kvalitativa resultaten

I alla undersökta böcker har män yrken och sysselsättningar som kan ses som stereotypt manliga och i de flesta har de även sådana som kan anses vara neutrala. I alla böckerna förekommer minst en man som är antingen militär eller polis, det vill säga yrken som i många fall innebär våld, fara, vapen och beskyddande av andra människor. Endast i en bok, Blueprint Vocational, finns det en man med ett yrke som kan anses vara stereotypt kvinnligt, nämligen sjukvårdspersonal. Kvinnor, däremot, förekommer med såväl stereotypt manliga och kvinnliga som neutrala yrken. De yrken som kan ses som manliga som kvinnor har är till exempel pilot och friidrottare. De har inga yrken som innebär tungt kroppsarbete eller innefattar våld. Därmed manifesteras Hirdmans teori om isärhållandets tabu i dessa bilder. Männen och kvinnorna skiljs åt genom de yrken de tillåts ha, men medan kvinnorna kan tillåtas att ha yrken som kan ses som stereotypt manliga, har männen sällan yrken som kan ses som stereotypt kvinnliga eftersom dessa värderas lägre. På så vis tillåts kvinnorna lite mer variation än männen vad gäller sysselsättningar.

Vad gäller aktiviteter, ser det ungefär likadant ut som när det gäller yrken. Såväl kvinnor som män utför aktiviteter som kan ses som neutrala samt för sitt kön stereotypa aktiviteter. I två av de kvantitativt mest jämställda böckerna, Read and React Update och Beeline for English, i en av de kvantitativt minst jämställda böckerna, Trailblazer, och i Straight Forward, utför många kvinnor dessutom aktiviteter som kan anses vara stereotypt manliga, medan männen inte utför några aktiviteter som kan uppfattas som stereotypt kvinnliga i någon bok alls. De aktiviteter som kan anses vara stereotypt manliga som kvinnor utför är främst olika sporter, vilket innebär att de ändå inte tillåts någon större variation. Därmed kan isärhållandets tabu tänkas gälla även här.

Både män och kvinnor är såväl aktiva som passiva i alla böckerna. Det syns dock en skillnad i hur aktiva alternativt poserande de olika könen tillåts vara, vilket är lätt att se om man jämför män respektive kvinnor med yrken. I alla böckerna förekommer män med yrken som aktiva,

45

medan kvinnor med yrken förekommer som aktiva i fem av de sju böckerna; i alla utom Read

and React Update och Trailblazer. Män med yrken som poserar förekommer i alla böcker utom

två; i Read and React Update och Beeline for English poserar de inte. Poserande kvinnor med yrken förekommer i alla böcker utom en, nämligen Toolbox. Read and React Update erbjuder därmed minst variation eftersom den bara innehåller män med yrken som aktiva och kvinnor med yrken som passiva. De enda böckerna som visar både män och kvinnor med yrken som såväl aktiva som passiva är Blueprint Vocational, Read and Catch Up Update och Straight

Forward. Dessa tre böcker verkar därmed relativt jämställda vad gäller detta.

Alla sju böcker som vi har undersökt innehåller fler bilder som kan uppfattas som könsstereotypa, på såväl kvinnor som män, än bilder som kan anses vara neutrala eller ickekönsstereotypa, vad gäller hur män och kvinnor poserar. Alla böcker utom Toolbox innehåller även bilder som kan anses vara neutrala av såväl män som kvinnor. I alla böcker utom

Read and React Update kan man finna bilder på män i poser som kan uppfattas som stereotypt

kvinnliga. I Trailblazer och Straight forward kan man även finna bilder på kvinnor i poser som kan ses som stereotypt manliga. Detta innebär att alla böcker har minst en bild där en man eller en kvinna poserar enligt det andra könets stereotyp. Det vanligaste exemplet är att en bild på en man inbjuder till ett voyeuristiskt betraktande, vilket vanligtvis är reserverat för kvinnor. Dock är det oftare män som syns i stereotypt kvinnliga poser än kvinnor som syns i stereotypt manliga poser. Här framkommer en motsats till hur det ser ut när det kommer till vilka aktiviteter och yrken män respektive kvinnor tillåts ha på bilderna i böckerna; kvinnor tillåts ha yrken som kan ses som stereotypt manliga medan män sällan har yrken som kan ses som stereotypt kvinnliga. Däremot är det alltså oftare män som poserar på ett sätt som kan ses som stereotypt kvinnligt jämfört med kvinnor som poserar på sätt som kan ses som stereotypt manliga. Detta gäller dock ett fåtal bilder om man jämför med det totala antalet bilder på kvinnor och män. Detta innebär också att det förekommer väldigt lite variation i hur män och kvinnor framställs. Särskilt i de böcker som har få bilder på kvinnor finns lite variation i hur kvinnorna porträtteras.

Vad gäller bilder som inbjuder till ett voyeuristiskt betraktande, är detta enligt teorin vanligare för bilder på kvinnor, men i vår undersökning förekommer sådana bilder på män i alla böcker utom en: Toolbox. Även kvinnor förekommer på flera sådana här bilder. Om man bortser från dessa bilder, objektifieras kvinnor mycket oftare än män. I fyra av böckerna förekommer det

46

objektifierande bilder på kvinnor, nämligen i Beeline for English, Blueprint Vocational,

Trailblazer och Straight Forward. Objektifierande bilder på män förekommer i Trailblazer och Straight Forward.

Därmed kan ingen av de analyserade läroböckerna klassas som kvalitativt jämställd, eftersom det då krävs att könen inte framställs stereotypt, inte objektifieras samt framställs nyanserat. Vi ser inte heller någon större kvalitativ skillnad mellan de läromedel som är kvantitativt mest jämställda och de som är kvantitativt minst jämställda. De har alla bättre och sämre sidor, men inget är som sagt ett jämställt läromedel utifrån de uppställda kriterierna.

47

3. Slutsats

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme män respektive kvinnor får på bilderna i läromedel för gymnasiets Engelska 5 samt hur kön framställs på ett urval av dessa bilder. Bilderna har granskats genom både en kvantitativ och en kvalitativ bildanalys. En kvantitativ bildanalys gjordes på alla aktuella böcker för Engelska 5 som presenteras på de fem läromedelsförlagens hemsidor. Utifrån dessa resultat valdes de tre mest jämställda och de tre minst jämställda läroböckerna ut för den kvalitativa bildanalysen. Dessutom valdes ytterligare en bok ut till den kvalitativa bildanalysen eftersom dess resultat i den kvantitativa bildanalysen skilde sig mycket från de övriga böckerna; antalet bilder på kvinnor i Straight Forward är större än antalet bilder på män.

Följande frågeställningar ställdes i inledningen till det här arbetet:

 Förekommer män och kvinnor lika ofta på bilderna i läroböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder på?

 Framställs män respektive kvinnor på ett stereotypt sätt?

 Är de läroböcker som är mest respektive minst jämställda enligt den kvantitativa

bildanalysen även mest respektive minst jämställda enligt den kvalitativa bildanalysen?

 Är framställningen av män och kvinnor förenlig med läroplanen för gymnasiet, Lgy 11? Resultatet av den kvantitativa bildanalysen visar att män förekommer oftare på bild än kvinnor i 24 av de 27 granskade böckerna; två böcker har exakt lika många bilder på män som kvinnor och en bok har fler bilder på kvinnor än på män. Män är således starkt överrepresenterade på bilderna i läroböckerna. Både män och kvinnor framställs på könsstereotypa sätt i alla böcker; detta sker genom bilder på personer med stereotypa yrken, personer som utför stereotypa aktiviteter och

48

personer som poserar stereotypt eller har stereotypa blickar. Dock bör tilläggas att även ett antal ickestereotypa bilder förekommer i alla böcker, i vissa mer än andra. De läroböcker som är mest jämställda kvantitativt är inte mest jämställda kvalitativt. De läroböcker som är minst jämställda kvantitativt är inte minst jämställda kvalitativt. Inget samband har således hittats mellan de kvantitativa resultaten och de kvalitativa resultaten; ingen av läroböckerna är kvalitativt jämställd och alla läroböcker som har granskats har både bra och dåliga sidor när det kommer till det kvalitativa. Vi anser att framställningen av män och kvinnor i de utvalda läroböckerna inte är förenlig med Lgy 11 eftersom vi inte anser att skolan kan främja jämställdhet eller ”aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter” med hjälp av läroböcker som är ojämställda både vad gäller kvantitet och kvalitet. Vi anser att stereotypa framställningar av kön i läroböcker kan befästa stereotypa idéer om vad som är manligt och kvinnligt och på så vis kan detta hindra elever från att finna sin unika egenart samt göra och bli vad de själva vill.

Vår slutsats är att de granskade läromedlen är ojämställda eftersom de inte följer alla kriterier för jämställda läromedel och att detta är ett problem eftersom de då inte följer läroplanen. Om de enda läroböckerna som finns på marknaden är ojämställda kan inte lärare välja bra och medvetna läromedel som är förenliga med läroplanen. Detta kommer att påverka oss när vi ska välja våra framtida elevers läroböcker eller när vi eventuellt måste använda läroböckerna som finns på en framtida arbetsplats. Kanske kommer vi att behöva komplettera läroböckerna med ett antal andra texter som visar andra perspektiv och andra typer av bilder. Vi anser att en stor förändring bör ske hos läromedelsförfattarna och läromedelsförlagen; läroplanen måste följas när det gäller jämställdhet och detta gäller såväl kvantitet som kvalitet. För tillfället kan det sägas att vissa läromedelsförlag marknadsför sina böcker felaktigt; när de skriver att läroböcker som brister när det kommer till jämställdhet följer Lgy 11 far de med osanning.

Vi saknade mycket forskning om läromedel och läromedelsgranskning när vi gjorde den här studien; vi läste den forskning vi kunde hitta och studerade även andra examensarbeten för att utöka vår kunskap om ämnet. Vi föreslår och uppmuntrar således fler studier om läromedel, särskilt läromedel i engelska, både vad gäller text och bilder. I framtiden kan det vara intressant att se om läroböckerna har blivit bättre och mer jämställda med tiden. En fortsättning på denna studie skulle kunna vara att även granska texten i läroböcker i engelska eftersom detta inte

49

rymdes här eller att göra en bildanalys om hur andra grupper framställs, till exempel olika etniciteter.

50

4. Referenser

4.1. Läromedel

Alderborn, Eva & Ågren, Lena (2004). Streams. 1, Mainbook. Solna: Ekelund.

Amnéus, Christer (2007). Professional. The Book. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning. Augutis, Cecilia (2006). Read & log on. Lund: Studentlitteratur.

Augutis, Cecilia, Byström, Peter & Whitlam, John (2007). Read & catch up update: [engelska

A/steg 5]. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Augutis, Cecilia, Byström, Peter & Whitlam, John (2007). Read & react update: [engelska

A/steg 5]. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Cutler, Anthony & Johansson, Christer (2002). Real time. 1, For students. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Gustafsson, Jörgen, Hjorth, Monica & Kinrade, Eric (2008). Core English. 1. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning.

Gustafsson, Jörgen & Peterson, Lennart (2001). Short cuts to English. 1, [Allt-i-ett-bok]. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning.

Gustafsson, Linda & Wivast, Uno (2011). Viewpoints. 1. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Gustafsson, Linda & Wivast, Uno (2011). Viewpoints: Vocational. [Elevbok]. Malmö: Gleerups. Harling, Birgit, Lidén, Anders & Thelander, Andrew (2006). Straight forward: engelska 5. 1.

uppl. Stockholm: Natur och kultur.

Hedencrona, Eva, Smed-Gerdin, Karin & Watcyn-Jones, Peter (2002[1995]). Progress:

[läromedel i engelska på gymnasienivå]. Topics. 9. [tr.] Lund: Studentlitteratur.

Hedencrona, Eva, Watcyn-Jones, Peter & Smed-Gerdin, Karin (2002[1997]). Give 'n' take.

51

Hedencrona, Eva, Smed-Gerdin, Karin & Watcyn-Jones, Peter (2007). Action in progress:

[engelska A (5)]. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hedencrona, Eva, Smed-Gerdin, Karin & Watcyn-Jones, Peter (2007). Progress gold: [engelska

A (5) studieförberedande]. A. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Christer, Tuthill, Kerstin & Hörmander, Ulf (2011). World Wide English. [1],

Naturvetenskapsprogrammet. Engelska 5. Stockholm: Bonnier Utbildning.

Johansson, Christer, Tuthill, Kerstin & Hörmander, Ulf (2011). World wide English. [1],

Samhällsvetenskapsprogrammet. Engelska 5. Stockholm: Bonnier utbildning.

Larsson, Gun-Marie & Norrby, Catrin (2003). Master plan: engelska A. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Ljungberg, Kjell, Wallberg, Helena & Ward, Matthew (2008). Quest. A : your inspiration for

learning more English. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur.

Lundberg, Karin, Möller, Monica & Jonas, Randall (2005). Trailblazer. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Lundfall, Christer, Möller, Monica & Sunhede Fulk, Ted (2011). Blueprint: engelska 5.

Vocational. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Lundfall, Christer, Nyström, Ralf & Clayton, Jeanette (2007). Blueprint. A. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Nilsson, Fred & Svedberg, Gunnar (2011). In real life. Student's book. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning.

Nilsson, Fred & Svedberg, Gunnar (2003). Solid ground: engelska kurs A (steg 5). 1, Student's

book. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning.

Skoglund, Svante & Cutler, Tony, Context. 1, 1. uppl., Gleerups, Malmö, 2011.

Tyllered, Malin & Johansson, Christer (2006). Beeline for English. 1. uppl. Malmö: Gleerup. Tyllered, Malin & Johansson, Christer (2009). Toolbox: [engelska A]. Main book. 2. uppl.

52

4.2. Litteratur

Berg, Bettina (2000). Genuspraktika för lärare. Stockholm: Lärarförbundet.

Berge, Britt-Marie & Widding, Göran. (2006). En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker - underlagsrapport till Skolverkets rapport i enlighet med skolans värdegrund. Skolverket. Pdf.

Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.) (2011). Kritisk läsning av pedagogiska texter:

Genus, etnicitet och andra kategoriseringar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2004). Möten med bilder: analys och tolkning av visuella

uttryck. Lund: Studentlitteratur.

Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl. Malmö: Liber. Hirdman, Yvonne (2004). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I

Carlsson Wetterberg & Jansdotter. (Red.) Genushistoria: En historiografisk exposé. (s. 113- 133). Lund: Studentlitteratur.

https://www.h5.scb.se/kommunfakta/yrken/index.asp, 2012-10-13.

Höglund, Anna Maria (2000). Män och kvinnor - vad vet en genusvetare?: intervjuer med

genusforskare. Stockholm: Cura.

Josefson, Helena (2005). Genus - hur påverkar det dig?. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur. Karlsson Sjögren, Åsa (2002). Historia, kvinnohistoria, genushistoria. I Thurén B. (Red.)

Genusvägar. (s. 115-137). Malmö: Liber.

Lika för lika: strategier för en jämställd skola. (1998). Stockholm: Lärarförbundet.

Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 i Lärarboken: 2011/2012 : [läroplaner, skollagen,

policydokument]. (2011). Stockholm: Lärarnas riksförbund (LR).

Läroplan för gymnasieskolan Lgy 11 i Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska

principer, FN:s barnkonvention. 9. uppl. (2011). Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/stereotyp/315197, 2012-10-23.

Norlund, Anita. (2011). Om kritisk läsning på gymnasiet. I Carlson M. & von Brömssen K. (Red.). Kritisk läsning av pedagogiska texter: Genus, etnicitet och andra kategoriseringar. 1.

53 uppl. (s. 155-178). Lund: Studentlitteratur.

Ohlander, Ann-Sofie (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en

granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze. SOU 2012:10. Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi.

Kulturdepartementet, Litteraturutredningen i samarbete med Nordicom. Redaktörer Ulla Carlsson och Jenny Johannisson. Offentliga Förlaget.

Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa (2012). Likabehandling i förskola & skola. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Yrkesregistret med yrkesstatistik: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____133977.aspx, 2012-10-13.

Wright, Moira von (1999). Genus och text: När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?. Stockholm: Statens skolverk.