Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivåKvinnliga, manliga och stereo- typer
En kvantitativ och kvalitativ bildanalys med ett genusperspektiv av
läroböcker för Engelska 5
Male, Female and Stereo- Types
A Quantitative and Qualitative Analysis of Images in English 5 Course Books
with a Gender Perspective
Cecilia Nicander
Hannah Driveklepp
Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare
Lärarutbildning 90hp 2012-11-09
Examinator: Elisabeth Söderquist Handledare: Haukur Viggósson Lärande och samhälle
Sammanfattning
Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme män respektive kvinnor får på bilderna i samtliga aktuella läromedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framställs på dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frågeställningar: Förekommer män och kvinnor lika ofta på bilderna i läroböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder på? Framställs män respektive kvinnor på ett stereotypt sätt? Är de läroböcker som är mest respektive minst jämställda enligt den kvantitativa bildanalysen även mest respektive minst jämställda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framställningen av män och kvinnor förenlig med läroplanen för gymnasiet, Lgy 11? Såväl en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara på dessa frågeställningar. I den kvantitativa bildanalysen räknades antalet bilder som män respektive kvinnor förekommer på i varje läromedel. Utifrån dessa resultat gjordes därefter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv på de tre mest respektive minst kvantitativt jämställda läromedlen samt på ett läromedel med ett i förhållande till de andra läromedlen avvikande resultat. I den kvalitativa bildanalysen undersöktes huruvida de olika könen porträtteras på ett stereotypt sätt på bilderna. Uppsatsen utgår från Bettina Bergs idéer om ett jämställt läromedel och från Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet av undersökningen visar att det finns några kvantitativt jämställda läromedel för Engelska 5 men desto fler kvantitativt ojämställda läromedel och att inget av läromedlen är kvalitativt jämställt enligt de uppställda kriterierna. Ingen större kvalitativ skillnad kunde påträffas mellan de läromedel som var kvantitativt mest jämställda och de som var kvantitativt minst jämställda. Slutsatsen är att de granskade läromedlen är ojämställda och att detta är ett problem eftersom de då inte följer läroplanen.
Innehåll
1. INLEDNING 1
1.1.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 2
1.2.FORSKNINGSÖVERSIKT 3
1.3.TEORI 5
1.3.1. GENUSTEORI 5
1.3.2. GENUSSYSTEM 6
1.3.3. STEREOTYP MANLIGHET RESPEKTIVE KVINNLIGHET 7 1.3.4. GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET – STEREOTYPERNAS NEGATIVA INVERKAN 10
1.4.MATERIAL OCH URVAL 11
1.5.METOD 13
1.5.1. BILDANALYS MED ETT GENUSPERSPEKTIV 13
1.5.2. KRITERIER FÖR ETT JÄMSTÄLLT LÄROMEDEL 16
1.5.3. KVANTITATIV BILDANALYS 17
1.5.4. KVALITATIV BILDANALYS 19
2. UNDERSÖKNING OCH ANALYS 20
2.1.DEN KVANTITATIVA BILDANALYSEN 20
2.2.DEN KVALITATIVA BILDANALYSEN 24
2.2.1. DE KVANTITATIVT MEST JÄMSTÄLLDA LÄROBÖCKERNA 24
2.2.1.1. Read and React Update 24
2.2.1.2. Beeline for English 28
2.2.1.3. Blueprint Vocational 31
2.2.2. DE KVANTITATIVT MINST JÄMSTÄLLDA LÄROBÖCKERNA 34
2.2.2.1. Read and Catch Up Update 34
2.2.2.2. Toolbox 36
2.2.2.3. Trailblazer 37
2.2.3. STRAIGHT FORWARD 39
2.2.4. SAMMANFATTNING SAMT TOLKNING AV DE KVALITATIVA RESULTATEN 44
3. SLUTSATS 47
4. REFERENSER 50
4.1.LÄROMEDEL 50
1
1. Inledning
Bilder är en stor del av allas våra liv. Varje dag ser vi bilder på människor och självklart påverkas vi av detta på ett eller annat sätt, vare sig vi är medvetna om det eller ej. Ser man någonting tillräckligt ofta sker en normalisering och man vänjer sig vid det; det blir en del av ens världsbild. Ser man däremot någonting för första gången, kan man lätt bli förundrad eller förvånad, kanske tycker man till och med att det är konstigt eller ”fel”. Detta kan göra att bilder påverkar vårt sätt att se på andra människor, och även vårt sätt att se på oss själva. Eventuellt kan bilder hjälpa oss att skapa vår självbild och även vår identitet (Eriksson & Göthlund 2004, s. 42, 101).
Samtidigt som vi översköljs av bilder som påverkar oss är det få av oss som får lära sig att kritiskt granska dessa bilder. Vad är det egentligen vi ser? Är det bilder direkt ur verkligheten som presenteras för oss eller är det bilder som är komponerade eller utvalda för ett visst syfte? Visar bilderna på variation eller är det bara en viss typ av människor och aktiviteter som får synas?
Läromedel har traditionellt visat män och kvinnor enligt vad som kan anses vara stereotypt manligt respektive kvinnligt. (Vad vi menar när vi skriver stereotypt manligt respektive kvinnligt kommer vi att gå igenom i teoridelen.) De har även visat män betydligt oftare, såväl på bild som i text (Lika för lika: strategier för en jämställd skola 1998, s. 31). Vad ger detta för intryck till de elever som använder böckerna? Enligt läroplanen för gymnasiet, Lgy 11, ska skolan förmedla grundläggande värden till eleverna, vari ingår ”jämställdhet mellan kvinnor och män” samt att ”varje enskild elev [ska låtas] finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (Lgy 11, s. 61). Skolan ska även ”främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” samt ”aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Elever ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om
2
vad som är kvinnligt och manligt” (Lgy 11, s. 61, 63). Detsamma går att läsa i den förra läroplanen, Lpf 94 (s. 31-33). Skolan ska alltså främja jämställdhet, uppmuntra eleverna att göra och bli vad de vill samt hjälpa eleverna att vara öppna mot andra så att de kan göra och bli vad
de vill. Frågan är om detta verkligen är vad skolan gör om läromedlen förmedlar stereotyp
manlig- och kvinnlighet samt låter männen synas mest.
Vi studerar båda till lärare i engelska i gymnasieskolan och tycker därför att det är viktigt att ha en inblick i hur läromedlen i just engelska för gymnasieskolan ser ut. Framför allt är vi intresserade av hur män och kvinnor framställs i de här läromedlen och om läromedlen kan sägas vara jämställda. I de undersökningar vi har hittat om hur kön framställs i läromedel har engelska för gymnasieskolan inte tagits upp vilket har lett till att vi har valt att undersöka detta i vår uppsats genom att genomföra en bildanalys av dessa läromedels bilder. Vår förhoppning är att de läromedel vi ska undersöka kommer att visa sig vara mer jämställda och mindre stereotypa än andra läromedel som har undersökts. De böcker vi kommer att undersöka är dessutom alla från 2000-talet så de bör följa någon av de två senaste läroplanerna. För att sätta in vår undersökning i ett större sammanhang kommer vi att använda oss av ett genusperspektiv.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur stort utrymme män respektive kvinnor får på bilderna i läromedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framställs på ett urval av dessa bilder.
Våra frågeställningar för det här arbetet är följande:
Förekommer män och kvinnor lika ofta på bilderna i läroböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder på?
Framställs män respektive kvinnor på ett stereotypt sätt?
Är de läroböcker som är mest respektive minst jämställda enligt den kvantitativa
bildanalysen även mest respektive minst jämställda enligt den kvalitativa bildanalysen?
3
1.2. Forskningsöversikt
I förordet till antologin Kritisk läsning av pedagogiska texter: Genus, etnicitet och andra
kategoriseringar (2011) skriver redaktörerna Marie Carlson och Kerstin von Brömssen att det
inte längre finns någon instans som granskar läromedel i Sverige. Tidigare hade vi något som kallades för Statens läroboksnämnd som 1983 blev en del av Statens Institut för Läromedelsinformation. 1991 slutade man helt att granska läromedel centralt i Sverige. Dagens granskning av läromedel sker istället av de som använder böckerna och av Skolverket. Skolverket kan nämligen granska olika läromedel efter att de har publicerats men detta har bara skett en gång på 18 år (Carlson & von Brömssen 2011, s. 20-21). Således blir det upp till lärarna att se till att läroböckerna de använder är bra och verkligen följer läro- och kursplanerna, vilket bokförlagen ofta skriver att deras läromedel gör, även om detta kan debatteras. I flera av de studier vi tar upp i detta avsnitt granskas just detta, till exempel om läroböckerna följer läroplanen när det kommer till jämställdhet och jämlikhet. Även våra egna undersökningar har delvis gjorts för att granska detta.
Carlson & von Brömssen (2011, s. 21-22) påpekar att det finns få studier som behandlar ämnet läromedel. Därför är deras antologi ett viktigt bidrag till denna typ av forskning. Även vi tycker att det saknas forskning i ämnet, särskilt om läromedel i engelska för gymnasiet, vilket är en av anledningarna till att vi har valt detta ämne. Förhoppningsvis kan bokförlagen som ger ut läroböcker ta till sig den eventuella kritiken i studier om deras böcker och på så sätt förbättra dem. Ju fler studier som görs desto mer genomslagskraft bör de få.
I artikeln ”Om kritisk läsning på gymnasiet” skriver Anita Norlund (2011) om hur gymnasieelever kan lära sig att läsa olika texter med ett kritiskt förhållningssätt. Hon menar att läromedelsförfattarna har stor makt och att innehållet i deras böcker speglar deras egna värderingar: ”Hur man som läromedelsförfattare väljer att skriva visar på den särskilda föreställning man har om vad som är bra för eleverna. Valen får vissa konsekvenser och sättet man uttrycker sig på är inte värderingsfritt” (Norlund 2011, s. 155). Med andra ord kan inte en lärobok vara helt neutral eftersom det är människor med subjektiva värderingar och åsikter som skriver dem. Detta måste läromedelsförfattare vara medvetna om och fundera på när de
4
producerar läromedel så att dessa blir så neutrala som möjligt och så att de följer läro- och kursplaner.
Forskningsläget för läromedelsgranskning innehåller som tidigare nämnt ett relativt litet antal studier. De rapporter och böcker vi har hittat och läst som rör läromedelsgranskning ur ett genusperspektiv har visat på mycket dystra resultat. I allmänhet förekommer män mycket oftare än kvinnor i läroböcker och både kvinnor och män blir stereotypiserade. Manliga perspektiv får ofta företräde framför kvinnliga. Överhuvudtaget fungerar mannen som norm i texter och på bilder. I ”En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker” (Berge & Widding 2006) granskas till exempel läroböcker i biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap som en underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”. I de ämnesövergripande generella resultaten kom granskarna fram till följande: i böckerna osynliggörs transpersoner; i böckerna finns en överrepresentation av män och i böckerna finns det ”öar av könsmedveten text” (Berge & Widding 2006, s. 29). Eftersom män är överrepresenterade i läroböckerna är det också mannen som fungerar som norm i dem. De så kallade öarna beskriver kön i relation till makt och dylikt men är alltför små i förhållande till resten av texterna i böckerna eftersom de är just öar. Dessa könsmedvetna inskott inkluderar ofta tvetydiga eller motsägelsefulla sanningar eller värderingar. De olika avsnitten om resultaten av granskningen har ofta rubriker som är formade som frågor i läroböckerna. Dessa frågor visar på vilka negativa upptäckter som har gjorts under granskningen av läromedlen. Några exempel på dessa rubrikfrågor är: ”Var finns de inflytelserika kvinnorna under framväxten av vetenskapsgrenen biologi?”; ”Är kloka kvinnor farliga häxor?”; ”Vad betyder obetalt arbete på heltid eller deltid för samhällsekonomin?”; ”Är arbetslösheten kvinnornas fel?” (Berge & Widding 2006, s. 28-31).
I rapporten Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia undersöker Ann-Sofie
Ohlander (2010) fyra läroböcker samt en lärarhandledning i historia ur ett
jämställdhetsperspektiv. Två av dessa böcker tillsammans med lärarhandledningen är riktade mot gymnasieskolan, medan de andra två läroböckerna riktar sig mot grundskolan. Ohlanders rapport visar att läro- och kursplaner inte följs när det kommer till jämställdhet:
Huvudresultatet är att kvinnor ägnas minimal uppmärksamhet och utrymme i läroböckerna. Kvinnor tas upp i särskilda avsnitt, som gör intryck av att vara sent
5
infogade i texten. Manliga perspektiv och synsätt dominerar, ofta också när texten handlar om kvinnor. I tre av böckerna finns skrivsätt och kommentarer som måste ses som sexistiska. […] Bristerna i läroböckerna ur ett jämställdhetsperspektiv framstår som anmärkningsvärda mot bakgrund av läroplanernas och kursplanernas mål, mot bakgrund av de intentioner författarna uppger sig ha och mot bakgrund av att det, särskilt för svensk del, finns god och lättillgänglig historisk forskning och översikter på området. (Ohlander 2010, s. 7)
Författaren menar att dessa icke jämställda läromedel kan ha negativa effekter på flickor och pojkar. Hon problematiserar dessutom att kvinnor hela tiden glöms bort och osynliggörs samt att beskrivningarna av män visar på ”ett snävt mansideal” (Ohlander 2010, s. 73).
När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? Denna fråga är utgångspunkten i rapporten Genus och text: När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? som handlar om huruvida läromedel i fysik stöder jämställdhet. Resultatet av analysen visar att ”läromedlen i fysik otvivelaktigt värderar det som traditionellt tillskrivs manligt genus högre än kvinnligt genus” (von Wright 1999, s. 62). Författaren efterlyser en ”genusmedveten” och ”genuskänslig” fysik. I rapporten föreslås det att man istället för att fråga hur flickor ska bli mer intresserade av naturvetenskap bör ställa frågan om hur fysiken ska börja intressera sig för kvinnliga perspektiv (von Wright 1999, s. 7, 65).
1.3. Teori
1.3.1. Genusteori
När man talar om genus menar man det socialt eller kulturellt konstruerade könet. Medan vissa hävdar att män och kvinnor föds med biologiska skillnader som gör att de blir ”manliga” respektive ”kvinnliga”, menar genusforskare att de biologiska skillnaderna inte är det främsta skälet till att män och kvinnor i många fall är olika. Genusforskare menar istället att de skillnader som finns mellan kvinnor och män är något som konstrueras av oss människor genom att vi har olika förväntningar på personer av olika kön och att vi därmed behandlar dessa personer olika,
6
vilket gör att de utvecklas annorlunda. Vi tilldelar respektive kön olika egenskaper och kallar dessa typiskt ”manliga” eller typiskt ”kvinnliga” egenskaper. Jämför man dock ”manligt” och ”kvinnligt” över tid och rum så märker man att det finns stora skillnader. Manlighet innebär idag inte exakt samma sak som det gjorde för tvåhundra år sedan och vad som anses manligt i Sverige idag är inte exakt detsamma som anses manligt i andra delar av världen. Genusforskare menar att detta är tecken på att så kallade manliga och kvinnliga egenskaper inte är medfödda, utan beror på samhället (Höglund 2000, s. 28-29; Josefson 2005, s. 6-7, 9, 83, 87).
Anna Maria Höglund (2000, s. 27) påpekar i Män och kvinnor – vad vet en genusvetare? att det ett samhälle anser vara manligt respektive kvinnligt lätt blir ”självuppfyllande profetior.” Detta betyder att ifall man hela tiden och på olika sätt signalerar att det viktigaste för kvinnor är att vara vackra blir det lätt så att flickor och kvinnor fokuserar mycket på utseende. Detsamma gäller för män som kanske får höra att de måste vara starka och ”manliga” under hela sin uppväxt. Då blir det naturligt för dem att gilla sport och våld eftersom det är det de har blivit uppfostrade till att göra. Dessa idéer blir på så sätt så starka och normativa att män och kvinnor som uppskattar det som normalt anses höra till det andra könets intressen kan ses som onormala och konstiga (Höglund 2000, s. 27).
1.3.2. Genussystem
Yvonne Hirdman (2004, s. 116) definierar begreppet ”genussysstem” som ”en ordningsstruktur av kön.” Genussystemet har två bärande principer eller logiker: dikotomin och hierarkin. Dikotomin är det så kallade isärhållandets tabu: att män och kvinnor, manligt och kvinnligt, ska hållas isär. Att hålla isär män och kvinnor sker exempelvis inom arbetsmarknaden; vissa yrken ses som manliga medan andra ses som kvinnliga. Själva arbetet och synen på det förändras om en man börjar jobba inom ett traditionellt kvinnligt yrke medan kvinnor måste förändra sig själva om de vill jobba inom traditionellt manliga yrken. Det kvinnliga får ge vika för det manliga. Isärhållandet har att göra med det förakt som finns mot det traditionellt kvinnliga medan det traditionellt manliga alltid värderas högre. Hierarkin innebär att det finns en hierarki mellan män och kvinnor och att det är mannen som står högst i denna hierarki. Mannen ses som norm. Män
7
är således (neutrala) människor medan kvinnor är kvinnor (Hirdman 2004, s. 116-117; Hirdman 2001, s. 66-67). Att det är mannen som är norm märks på många sätt: ”Denna norm handlar om en djupt kulturellt nedärvd självklarhet. Den spökar överallt, som i den vardagliga betydelsen att brandmän är män – och en kvinna som brandman blir en anomalitet” (Hirdman 2001, s. 60).
Åsa Karlsson Sjögren (2002, s. 128) nämner att Hirdmans så kallade genussystem har fått mycket kritik från andra forskare: ”Teorin har ansetts vara på en för hög abstraktionsnivå och har anklagats för att vara svår att använda för historiker, eftersom den inte förklarar förändring.” Gro Hagemann och Klas Åmark är starka motståndare till genussystemets definition; de vill lägga till en tredje logik till Hirdmans två logiker, nämligen ”rangordningens logik” som i princip behandlar det faktum att kvinnor och män rangordnas inom sina respektive (köns)grupper. Därför, menar de, finns det kvinnor som inte vill vara med och förändra de rådande normerna där mannen värderas högre än kvinnan: ”Om man kan vinna rangordning inom sitt eget kön via det andra könet, är man inte intresserad av att utmana rådande hierarkier mellan könen” (Karlsson Sjögren, 2002, s. 129).
Även om kritiken mot Hirdman kan anses befogad, anser vi inte att den nödvändigtvis behöver påverka vår undersökning. Vi kommer att komplettera teorin om genussystemet med att behandla manliga och kvinnliga stereotyper samt att anlägga ett genusperspektiv på vår bildanalys. Vårt syfte är inte heller att förklara förändring, utan att analysera ett tillstånd, det vill säga hur de utvalda läroböckerna ser ut just nu. Hagemanns och Åmarks idé om en tredje logik, ”rangordningens logik”, anser vi inte att vi har någon användning för i vår undersökning.
1.3.3. Stereotyp manlighet respektive kvinnlighet
I den här uppsatsen kommer vi att tala en del om stereotyper. En stereotyp är enligt Nationalencyklopedin:
[en] förenklad, ofta allmänt omfattad föreställning om utmärkande egenskaper hos alla som tillhör en viss grupp, t.ex. nation, ras, religion eller kön, också en där man själv ingår. Stereotypen påverkar ofta den bild man skapar sig av en individ ur en viss grupp utan att man närmare prövar om den är korrekt. En stereotyp är vanligen
8
uppbyggd av viss faktisk kunskap och förenklar hanteringen av intryck från omvärlden, men den kan påverka inte bara uppfattningen om hurdana vissa andra "är" utan också om hurdana de "bör" vara. Stereotyper bidrar ofta till att
vidmakthålla fördomar och negativa attityder. (stereotyp.
http://www.ne.se/lang/stereotyp/315197, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-23.)
En stereotyp handlar alltså om de föreställningar vi har om en viss grupp av människor, till exempel de av ett visst kön, även om denna bild inte nödvändigtvis behöver vara sann. I vilket fall torde det vara få föreställningar som kan vara sanna om exakt alla individer som ingår i en så stor grupp som ett kön. En stereotyp är dock inte till för att innefatta alla, utan för att förenkla synen på en viss grupp så att vi kan kategorisera och hantera intryck.
Som nämnts ovan finns det vissa föreställningar om vad som är ”manligt” respektive ”kvinnligt”, vilket hör till de stereotypa bilder vi har av män respektive kvinnor. De stereotyper vi tar upp här är de som på ett ungefär gäller för västvärlden idag. Stereotyper är som tidigare nämnts ofta i förändring och är inte desamma överallt, även om vissa föreställningar lever vidare länge. Många av dessa föreställningar stammar från myter om könen. Till exempel har man ofta talat om könen som motsatser i en dikotomi där vissa egenskaper förknippas med mannen och motsatta egenskaper med kvinnan. Exempel på sådana motsatspar, där det som förknippas med mannen nämns först, är: stark - svag, kultur - natur, förnuft - känsla, fostran - omsorg, aktiv - passiv, djärv - försiktig, säker - osäker (Berg 2000, s. 9-10; Hirdman 2004, s. 130).
Eftersom stereotyper ständigt förändras är det svårt att beskriva dem exakt. Helena Josefson (2005, s. 8, 22, 25-26) försöker ge en bild av den manliga respektive kvinnliga stereotypen som gäller i dagens västvärld genom att räkna upp olika egenskaper och aktiviteter som av många anses stereotypa för respektive kön. Hon tar bland annat upp att den manliga stereotypen ofta anses vara: logisk, teknisk, principfast, auktoritär, tuff, aggressiv, självsäker, praktisk, självständig, påhittig, rationell, modig, tapper och rakryggad. Han tar för sig, tar initiativ, bestämmer, tävlar, gillar spänning, vill ha makt och status, hävdar sin rätt, är en hjälte, slåss, boxas, kör snabbt, betalar på en dejt, vill alltid ha sex och har sex med många, bygger muskler, bär kniv, rapar, spottar, bygger saker, har bra lokalsinne, har hög lön och är intresserad av teknik och sport. Dessutom gråter han inte, visar inte svaghet eller osäkerhet, klarar sig själv och ber inte om hjälp, offrar sig för laget och landet, försörjer sig själv och tar hand om sin familj.
9
Josefson (2005, s. 8, 31), liksom boken Lika för lika: strategier för en jämställd skola (1998, s. 25), tar även upp egenskaper och aktiviteter som av många anses tillhöra den kvinnliga stereotypen, bland annat att vara osäker, inkännande, mjuk, varm, rar, söt, barnkär, omtänksam, socialt kompetent, smidig, anpassningsbar, intuitiv, vårdande, omhändertagande, känslosam, empatisk, sentimental samt vacker, snygg och sexig. Hon gråter, kramar sina kompisar, har kjol och klänning, lagar mat, gillar blommor, fnittrar, behöver tas om hand, sminkar sig, dukar vackert, läser gärna, skriver mycket, bantar, tvivlar på sig själv, visar omsorg, har en bästis, pratar problem, plutar med läpparna, ler mycket och känner krav på att vara snygg.
Historiskt sett har män oftare identifierats med benämningar relaterade till något de gör, medan kvinnor oftare har identifierats för vad de är eller vem de har en relation till. Exempelvis har män kallats arbetare, prost eller befäl medan kvinnor har kallats sådant som mor, hustru, fru Svensson (fru till herr Svensson) eller prostinna (vars make är prosten). Stereotypen är också att män är mer aktiva och gör saker, till exempel sportar, medan kvinnor bryr sig mer om hur de ska bete sig i sina roller, exempelvis som mor eller vacker, duktig fru. Detta är till exempel ofta de budskap man kan se i tidningar riktade till män respektive kvinnor, eller i media överhuvudtaget (Svaleryd & Hjertson 2012, s. 82).
Yrken som kan anses vara stereotypt manliga är yrken som domineras av män eller som traditionellt har utförts av män. Exempel på detta är yrken inom byggnadsverksamhet, jordbruk, industri, bilhandel, partihandel samt yrken inom lager, produktion och transport såsom gjutare, svetsare, plåtslagare, maskiningenjör, -tekniker, -mekaniker, -montör och -reparatör, lastbils- och långtradarförare, buss- och spårvagnsförare, lagerarbetare och godshanterare. Exempel på andra stereotypt manliga yrken är företagssäljare, systemerare, programmerare, datatekniker, fastighetsskötare, motorfordonsmekaniker och –reparatör, installationselektriker, militär, verkställande direktör, civilingenjör, arkitekt, polis, säkerhetspersonal och chef. Män dominerar yrken med hög lön och har generellt sett lättare än kvinnor att göra karriär och att höja sin lön (Josefson 2005, s. 11; Lika för lika 1998, s. 19-20; Yrkesregistret med yrkesstatistik:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____133977.aspx 2012-10-13;
https://www.h5.scb.se/kommunfakta/yrken/index.asp 2012-10-13).
Yrken som kan anses vara stereotypt kvinnliga är yrken som domineras av kvinnor eller som har varit traditionellt kvinnliga. Exempel på detta är vårdande yrken samt yrken inom
10
barnomsorg, äldreomsorg och social omsorg såsom sjuksköterska, barnmorska, vårdbiträde, skötare, personlig assistent, fritidspedagog, förskollärare, barnskötare, kurator, socialsekretare och psykolog. Stereotypt kvinnliga yrken är även exempelvis sekreterare, receptionist, administrativ assistent, kundinformatör, kassapersonal, köks- och restaurangbiträde, hotell- och kontorsstädare, försäljare inom detaljhandel och övrig kontorspersonal. Kvinnor dominerar yrken med låg lön och har generellt sett svårare än män att göra karriär och att höja sin lön (Josefson 2005, s. 11; Lika för lika: strategier för en jämställd skola 1998, s. 19-20; Yrkesregistret med
yrkesstatistik: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____133975.aspx, 2012-10-13;
https://www.h5.scb.se/kommunfakta/yrken/index.asp 2012-10-13).
1.3.4. Genus och jämställdhet – Stereotypernas negativa inverkan
Genus kan vara ett sätt att förklara varför vårt samhälle inte är jämställt. Ett av problemen med att upprätthålla föreställningarna om manligt och kvinnligt är att egenskaper och sysslor som förknippas med män generellt värderas högre än egenskaper och sysslor som förknippas med kvinnor. Mansdominerade yrken värderas ofta högre än kvinnodominerade diton och kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än män. Män har mer makt; de har mer tillgångar och innehar fler höga positioner i samhället. Så länge det ”manliga” värderas högre än det ”kvinnliga”, eller så länge vi tänker i termer av ”manligt” och ”kvinnligt”, kan det vara svårt att få ett jämställt samhälle. Detta har direkt koppling till Hirdmans genussystem och tankarna om isärhållandets tabu och mannen som norm (Hirdman 2004, s. 116-117; Hirdman 2001, s. 66-67; Josefson 2005, s. 9, 11, 44-45, 53; Lika för lika 1998, s. 14; Svaleryd & Hjertson 2012, s. 81).
Ett annat problem med att ha förväntningar på hur någon är eller ska vara utefter kön är att man inte ser individen och att människor då pressas in i roller som de inte nödvändigtvis är bekväma i. Många kvinnor och män känner att de begränsas av förväntningarna på dem. Det finns även många generella negativa aspekter förknippade med dessa förväntningar. Exempelvis tillåts inte män visa känslor på samma sätt som kvinnor; de har generellt färre nära relationer, bland annat till sina barn; män döms för fler brott än kvinnor; män dör ofta tidigare; de utsätts oftare för hot och våld och de dör oftare än kvinnor på grund av olyckshändelser. Kvinnor
11
däremot har ofta högre krav på sig gällande utseende; fler kvinnor än män lider av ätstörningar; kvinnor måste prestera bättre än män för att göra karriär; kvinnor tar mer ansvar gällande hem och barn; deras sexualitet är mer kontrollerad och de har mindre makt i samhället. Mycket av detta beror på att manligt och kvinnligt ska hållas isär och att det manliga värderas högre än det kvinnliga, allt enligt Hirdmans genussystem (Berg 2000, s. 10; Hirdman 2004, s. 116-117; Hirdman 2001, s. 66-67; Josefson 2005, s. 10-11, 44-50).
1.4. Material och urval
Som blivande lärare i engelska i gymnasieskolan anser vi det vara både bra och intressant att ha en inblick i vilka läromedel som finns att tillgå på marknaden eftersom vi troligtvis kommer att behöva använda ett eller flera av dem inom en snar framtid. I den här uppsatsen kommer vi att koncentrera oss på textböcker och allt-i-ett-böcker för Engelska 5 eftersom det är den engelskkurs som läses av alla elever på gymnasiet. För att begränsa undersökningen kommer vi inte att undersöka kompletterande övningsböcker och dylikt utan endast utgå från huvudboken inom varje läromedel. Troligen är det den som läses mest och enligt vår erfarenhet även den som innehåller flest bilder.
I Sverige finns det idag fem förlag som ger ut läromedel för Engelska 5: Liber, Studentlitteratur, Natur & Kultur, Gleerups Utbildning samt Sanoma Utbildning (SOU 2012:10, s. 296-297). För materialet till vår undersökning har vi utgått från respektive förlags hemsida och de läromedel de presenterar där, då det är dessa böcker de har i sitt sortiment som är aktuella just nu. Vissa förlag skriver tydligt ut att deras läromedel är anpassade för Lgy 11 medan andra inte gör det. Detta har vi inte tagit någon hänsyn till då förlagen ändå presenterar dem på sina hemsidor och då de finns till salu och alltså bör leva upp till kraven i läroplanen. Eftersom vi vill få en inblick i de läromedel som finns har vi inte valt bort några av den här orsaken. Säkerligen förekommer flera av dessa läromedel också ute på skolorna och det är troligt att vi kommer att stöta på ett eller flera av dem. Dessutom är det inget som har ändrats från Lpf 94 till Lgy 11 vad gäller jämställdhet och eftersom alla läromedel vi kommer att undersöka är från 2000-talet bör de
12
följa en av dessa läroplaner. Nedan följer en lista över läromedlen från respektive förlag och med utgivningsår och inriktning. Alla böcker är den senaste utgåvan.
hög = högskoleförberedande program yrk = yrkesprogram
- = inte angivet
Läromedel Utgivningsår Inriktning
Liber
Blueprint A 2007 hög
Blueprint Vocational 2011 yrk
Master Plan 2003 yrk
Trailblazer 2005 yrk
Studentlitteratur
Action in Progress 2007 -
Give 'n' Take 2002 yrk
Progress Gold A 2007 hög
Progress Topics 2002 -
Read & Catch Up Update 2007 yrk
Read & Log on 2006 hög
Read & React Update 2007 yrk
Natur & Kultur
Quest A 2008 hög
Straight Forward 2006 yrk
Gleerups Utbildning
Beeline for English 2006 yrk
Context 2011 -
Real Time 1 2002 -
Streams 1 2004 -
Toolbox 2009 yrk
Viewpoints 1 2011 hög
Viewpoints Vocational 2011 yrk
Sanoma Utbildning
Core English 1 2008 hög
In Real Life 2011 yrk
Professional 2007 yrk
Short Cuts to English 1 2001 hög
Solid Ground 1 2003 -
World Wide English 2011 hög
Naturvetenskapsprogrammet 1
World Wide English 2011 hög
Samhällsvetenskapsprogrammet 1
Vi kommer att inleda vår undersökning med att göra en kvantitativ bildanalys av alla läromedel för Engelska 5 som presenteras på förlagens hemsidor. Därefter kommer vi att välja ut sex stycken av dessa för en kvalitativ bildanalys: de tre som är kvantitativt mest jämställda samt de tre som är kvantitativt minst jämställda. Detta för att se om resultaten av den kvalitativa analysen överensstämmer med resultaten av den kvantitativa analysen. Den kvantitativa respektive den kvalitativa analysen kommer att beskrivas närmare i metoddelen som kommer härnäst.
13
1.5. Metod
1.5.1. Bildanalys med ett genusperspektiv
I Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text tar Yvonne Eriksson (2009) upp olika bildanalysmetoder. I vårt arbete har vi valt att fokusera på den metod som Eriksson kallar för den ikonografiska/ikonologiska bildanalysmetoden eftersom man i den här metoden utgår ifrån att alla bilder är ”bärare av ett budskap, ett innehåll” (Eriksson 2009, s. 67), vilket vi också utgår ifrån. Denna metod innefattar tre moment och går till på följande sätt: till att börja med ges en beskrivning av bilden, därefter analyseras den för att till sist bli tolkad. Vidare skriver Eriksson att ”man i de första två stegen enbart håller sig till det som finns i bilden, för att i ett tredje steg sätta in den i ett större sammanhang” (Eriksson 2009, s. 67-68). I vår resultatdel kommer vi att beskriva och analysera bilderna parallellt under respektive läromedel för att sedan avsluta den kvalitativa analysen med en tolkning.
Yvonne Eriksson och Anette Göthlund (2004, s. 21-22) skriver i Möten med bilder att bilder kan tolkas på många olika sätt eftersom de är ”mångtydiga” och ”öppna.” De tar vidare upp att ”[v]ad man ser beror på hur man tittar på bilden, utifrån vilket (ideologiskt, teoretiskt) perspektiv man betraktar den och vilka frågor man ställer till den” (Eriksson & Göthlund 2004, s. 14). Med andra ord kan en person hitta flera olika budskap i en bild medan någon annan tolkar den helt annorlunda. Vad vi ser på bilderna i vår analys är på så sätt beroende dels av vårt perspektiv, dels av vilka frågor vi ställer till bilderna. Dessutom är det oundvikligt att inte påverkas av de erfarenheter, uppfattningar och föreställningar vi bär med oss.
Det är skillnad på att betrakta och att betraktas när det gäller bilder. Betraktaren, eller mottagaren av bilden, har olika positioner i olika bilder, vilka beror på hur bilderna är uppbyggda och hur de talar till betraktaren. Det är viktigt vems perspektiv bilden visar och vilket perspektiv betraktaren får på grund av det som sker i bilden. Ibland kan betraktaren ha en position där
14
aktörerna på bilden tittar på betraktaren och på så vis inkluderar denne. Ibland kan betraktaren se bilden ovan- eller underifrån. Om betraktaren kan ”se ner” på en aktör i en bild får betraktaren makt över den avbildade personen. Om en avbildad person istället kan se ner på den som betraktar uppstår motsatt effekt; den avbildade personen utstrålar då makt. Det finns helt enkelt flera olika betraktarpositioner som alltid bestäms av bilderna ifråga (Eriksson & Göthlund 2004, s. 56-61).
Olika aktörers blickar på bilder kan visa huruvida de har makt eller inte och huruvida de är ett subjekt eller inte. En person som tittar direkt på mottagaren med en lite ”uppfordrande” blick ses som aktiv och mäktig. Med andra ord tolkas denna person ofta som ett subjekt. Objekt blir däremot ofta de avbildade personer som inte tittar direkt på mottagaren eller som blundar. Dessa personer kan tolkas som att de inbjuder till ett ”voyeuristiskt betraktande” eftersom de inte tittar direkt på betraktaren. På så sätt kan mottagaren av bilden betrakta den avbildade personen utan att behöva möta dennes blick. Dessutom kan dessa bilder upplevas som att man som betraktare tjuvkikar på någon, är en så kallad voyeur, att man helt enkelt tittar på någon som inte vet om att de blir betraktade: ”Den voyeuristiska blicken är därmed en blick där den tittande har visuell makt över den som betraktas. Att iscensätta bilder för en sådan blick är ofta menat att skapa en kittlande, lite förbjuden ”Peeping Tom”-känsla.” Ett annat sätt att objektifiera personer på bilder, särskilt kvinnor, är att endast visa delar av deras kroppar (Eriksson & Göthlund 2004, s. 58-60).
Det finns andra typer av aktiva blickar och den av Annette Kuhn myntade ”the come on look” är ett exempel, vilken ofta förekommer inom pornografin. En person med ”the come on look” tittar direkt på betraktaren och har en inbjudande blick. På så sätt kan betraktaren ”etablera någon sorts relation till den avbildade” (Eriksson & Göthlund 2004, s. 60). I denna typ av inviterande bilder är det oftast kvinnor som är avbildade och därför verkar deras utseende och blick vara särskilt riktade mot en fiktiv (heterosexuell) manlig betraktare (Eriksson & Göthlund 2004, s. 60, 83). Om den avbildade personen poserar på ett visst sätt kan ”the come on look” förtydligas och ge ett ännu starkare intryck:
Att lägga huvudet på sned eller hålla huvudet något böjt signalerar underkastelse. Att inta en sådan pose så att sexuellt laddade kroppsdelar poängteras (särade ben, putande rumpa, framskjuten byst eller bringa) blir en sexuellt laddad invitation. Att dra blicken till den avbildade kroppen exempelvis genom smeksam självberöring förekommer nästan uteslutande i bilder av kvinnor. […] Den manliga
15
självberöringen är annorlunda utformad och innehåller ofta mer påtaglig aktivitet. På så vis undviks tecken för en introvert, passiv och feminiserad manlighet. (Eriksson & Göthlund 2004, s. 61)
Trots att män ibland objektifieras på bild är det alltså inte på samma premisser som för kvinnor; männen ska trots det faktum att de blir objektifierade vara aktiva för att inte blandas ihop med det passiva könet, alltså kvinnan.
Det är stereotypt manligt att ha ”sammanbitna käkar och allvarlig min” på bild. Poser är vanligtvis passiva men när det kommer till manliga poser kan dessa vara aktiva till exempel genom att den avbildade mannen spänner sina muskler eller dylikt. Således verkar posen först vara passiv men efter en stunds betraktande kan man urskilja att den egentligen är aktiv (Eriksson & Göthlund 2004, s. 78, 80).
Hur avbildade personer står och poserar är viktigt för att kunna avgöra huruvida de framställs som stereotypt manliga eller kvinnliga. Något annat som kan studeras är hur avbildade personer håller eller greppar i saker. Man kan skilja på en så kallad ”feminine touch” och ett manligt grepp. En ”feminine touch” är när personer, främst kvinnor, ”mer vidrör än håller fast föremål eller personer och ger dessa status av att vara något värdefullt.” Män visas oftare där de tar ett starkt grepp om något, vilket visar deras (manliga) styrka, till skillnad från kvinnans svaghet (Eriksson & Göthlund 2004, s. 61).
Det kan vara svårt att inte objektifiera kvinnor på bild och istället se dem som funktionella aktiva subjekt. En stor anledning är att ”kvinnokroppen i så hög utsträckning är lika med ett estetiskt värdeobjekt i vår bildkultur” (Eriksson & Göthlund 2004, s. 91). I flera hundra år har kvinnokroppen agerat objekt på bild. Således är denna syn på kvinnokroppen gammal och närmast inpräntad i oss. I västvärlden har kvinnokroppen helt enkelt ”blivit en ikon” (Eriksson & Göthlund 2004, s. 117). Den har symboliserat det ”’låga’, naturliga och köttsligt erotiska” medan manskroppen har fått symbolisera ”kultur, civilisation och ordning” (Eriksson & Göthlund 2004, s. 117, 77). När man ramar in en kvinna gör man henne till ett objekt, något att titta på. Att vara kvinna är alltså samma sak som ”att bli tittad på” (Eriksson & Göthlund 2004, s. 164). Flickor lär sig tidigt att de betraktas från alla olika vinklar. Därtill lär de sig snart att det är något positivt att betraktas och att det är något man ska sträva efter (Eriksson & Göthlund 2004, s. 164-165).
16
Hittills har olika blickar från de avbildade personerna beskrivits men även betraktaren och mottagaren av bilder inbjuds att betrakta bilder på olika sätt. Eriksson & Göthlund (2004, s. 62) använder sig av distinktionerna the gaze och the glance: ”The gaze är den objektifierande blicken som bygger på makt. The glance är den inkännande eller medkännande blicken.” Med andra ord kan betraktaren antingen objektifiera den avbildade personen eller identifiera sig med den. Med tanke på att begreppet ”the male gaze” ideligen används är det uppenbart att the gaze oftast är en blickposition för män även om detta inte måste vara fallet. Olika avbildade personer på en och samma bild kan inbjuda till olika blickpositioner för betraktaren och beroende på vem betraktaren är kan olika blickpositioner erbjudas (Eriksson & Göthlund 2004, s. 62).
1.5.2. Kriterier för ett jämställt läromedel
Bettina Berg (2000, s. 28) tar i Genuspraktika för lärare upp vad ett jämställt läromedel är. Hon menar att det ska ”karaktäriseras av en kvantitativ jämvikt mellan kön samt en kvalitativ jämvikt där könen inte framställs stereotypt, mytiskt eller görs till objekt”. Hon anser även att ”[l]äromedel som främjar jämställdhet bör ge utrymme för både kvinnors och mäns perspektiv”, att ”[d]e bilder som används bör visa såväl flickor som pojkar i olika situationer och skilda sociala och kulturella positioner” samt att ”bägge könen [bör förekomma] i ungefär lika stor utsträckning, [vara] ungefär lika aktiva och sysselsätt[a] sig med olika saker efter intresse och egna förutsättningar. Ett jämställt läromedel fastnar inte i schabloner utan tillåter bägge könen att bete sig olika och utgår från att individer är och beter sig olika.”
För att kunna applicera Bergs åsikter om ett jämställt undervisningsmaterial på vår undersökning har vi formulerat ett antal frågor utifrån hennes text. Dessa kommer vi att presentera nedan under punkt 1.5.4. Kvalitativ bildanalys. För att kunna undersöka eventuell kvantitativ såväl som kvalitativ jämvikt mellan könen har vi valt att dela upp vår undersökning i två delar: en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ dito. Nedan följer mer ingående beskrivningar av våra metoder och de frågor vi kommer att använda oss av när vi analyserar läromedlen.
17
1.5.3. Kvantitativ bildanalys
I den kvantitativa bildanalysen vill vi ta reda på om de olika läromedlen innehåller kvantitativ jämställdhet, alltså om män och kvinnor förekommer lika ofta på bilder i böckerna. För detta kommer vi att jämföra antalet bilder på enbart män med antalet bilder på enbart kvinnor. Vi tycker även att det är intressant att undersöka hur många män respektive kvinnor som förekommer totalt i böckerna. Frågorna vi kommer att ställa i den kvantitativa analysen är således:
Finns det lika många bilder på enbart män respektive enbart kvinnor i böckerna?
Finns det lika många män som kvinnor på bilderna i böckerna?
För undersökningen kommer vi att räkna antal bilder i boken med enbart män, antal bilder med enbart kvinnor, antal bilder med både män och kvinnor, antal bilder med enbart personer av oklart kön (där det inte går att avgöra vilket kön personerna tillhör) samt antal bilder med annat det vill säga bilder som inte faller i någon av de föregående kategorierna. Vi kommer dessutom att räkna antalet män och kvinnor som förekommer på varje bild. Vi kommer att räkna alla bilder i alla böcker, förutom eventuella bilder på författarna. Om en och samma bild förekommer mer än en gång, räknar vi bara bilden den första gången. Vi kommer inte heller att räkna seriestrippar då dessa ofta innehåller flera bilder på samma person/er på väldigt liten plats och detta kan ge ett missvisande resultat för hela boken.
Vi kommer först och främst att titta efter människor på varje bild och placera in bilden i någon av de första tre kategorierna, det vill säga kategorierna med enbart män, enbart kvinnor eller både män och kvinnor. Om det på en och samma bild finns både personer man kan avgöra könet på och personer man inte kan avgöra könet på, räknas bara de förstnämnda och bilden hamnar i kategorin enbart män, enbart kvinnor eller både och. En bild kan bara hamna i kategorin med personer av oklart kön om det inte finns några människor på bilden som man kan avgöra könet på, till exempel på grund av suddighet, kameravinkel eller androgynitet. Till
18
människor räknar vi också ickelevande eller avbildade människor, till exempel dockor, robotar, människor på mynt, målningar och så vidare. Vi räknar även ickemänskliga men människoliknande varelser såsom vampyrer och älvor, medan varelser som djur och utomjordingar räknas till kategorin annat. Bilder där man bara kan se delar av människor kommer att placeras i kategorin med personer av oklart kön om man inte tydligt kan se att personen har manliga eller kvinnliga attribut eller manligt eller kvinnligt kodade sådana, till exempel bröst eller långa målade naglar på slanka händer. Vi kommer dock inte att ta hänsyn till saker de håller i eller deras omgivning vid tolkningen.
Feltolkningar kan ske vare sig man ser en hel person eller bara delar av den, och vi utgår då från vad vi tycker oss se, utifrån våra erfarenheter och uppfattningar. Bildtolkningen blir på så sätt subjektiv, men det går aldrig att komma ifrån eftersom alla alltid tolkar bilder utifrån sig själva (Eriksson & Göthlund 2004, s. 108). Man kan dock tänka sig att om vi tycker oss se en kvinna, är det meningen att vi ska se en kvinna eftersom böckerna är skrivna och utgivna i vår tid och i vår kultur. Det intressanta är egentligen vad vi ser, inte vad som verkligen finns på bilden. Eftersom alla tolkar utifrån sina egna erfarenheter kan det naturligtvis vara svårt för oss att placera in bilder med personer från andra kulturer eller tider i rätt kategori, men vi kommer att utgå från det vi tycker oss se.
Vi kommer hela tiden att räkna de människor som syns mest, de man lägger märke till först eller de som är i fokus i bilden och inte de som befinner sig i bakgrunden eller är suddiga. Detta eftersom man inte lägger märke till dessa människor lika mycket och eftersom man ibland inte ens kan se vilka de är eller vad de gör. Det kan dessutom bli missvisande om man räknar med personer som egentligen inte har någon roll i bilden och som man inte lägger märke till direkt. Vid enstaka tillfällen, då man kan se flera människor på en bild men utan att någon är i fokus, till exempel en bild på ett folkhav eller en publik, kommer vi att placera bilden i rätt kategori utefter människorna på den, men utan att räkna människorna på bilden. I de fall där en bild väldigt tydligt är menad att visa något annat än människor men där det ändå finns människor som är väldigt små eller väldigt otydliga, kommer vi att placera bilden i kategorin annat.
Kategorierna för den kvantitativa bildanalysen är:
19 + Antal män på dessa bilder
Bilder med enbart kvinnor
+ Antal kvinnor på dessa bilder
Bilder med både män och kvinnor
+ Antal män respektive kvinnor på dessa bilder
Bilder med enbart personer av oklart kön
Bilder med annat
Det mest intressanta här är skillnaden mellan antalet bilder på enbart män och antalet bilder på enbart kvinnor samt skillnaden mellan hur många män respektive kvinnor det finns i böckerna totalt.
1.5.4. Kvalitativ bildanalys
För att kunna ta reda på om det råder kvalitativ jämvikt mellan könen i läromedlen har vi valt att koncentrera oss på att undersöka om de olika könen framställs könsstereotypt, om de objektifieras och om de tillåts variation. Detta kommer vi att göra genom att titta på vilka yrken eller sysselsättningar personer av olika kön har på bilderna, vilka aktiviteter de utför samt hur de framställs vad gäller poser och blickar. De frågor vi har tagit till hjälp i vår kvalitativa undersökning är:
Vilka yrken/sysselsättningar har män respektive kvinnor på bilderna?
Vilka aktiviteter utför män respektive kvinnor på bilderna?
Är män respektive kvinnor aktiva eller passiva/poserande på bilderna?
Hur framställs män respektive kvinnor vad gäller poser och blickar på bilderna?
Finns det variation bland bilderna på män respektive kvinnor?
För kvalitativ jämställdhet krävs det att könen inte framställs stereotypt, inte objektifieras och att de framställs nyanserat.
20
2. Undersökning och analys
2.1. Den kvantitativa bildanalysen
Målet med den kvantitativa bildanalysen är att ta reda på om det råder kvantitativ jämställdhet i läroböckerna, det vill säga om män och kvinnor förekommer i samma utsträckning på bilder i böckerna. Inför analysen undrade vi hur många bilder det finns i böckerna med enbart män, med enbart kvinnor, med både män och kvinnor, med enbart personer av oklart kön och med annat. Nedan följer resultaten av bildräkningen.
Tabell 1. Antal och andel bilder i varje kategori utifrån det totala antalet bilder
Läromedel Antal och andel bilder med enbart män Antal och andel bilder med enbart kvinnor Antal och andel bilder med både män och kvinnor Antal och andel bilder med enbart personer av oklart kön Antal och andel bilder med annat Totalt antal bilder Liber Blueprint A 24 27 % 21 24 % 17 19 % 10 11 % 16 18 % 88 100 % Blueprint Vocational 20 21 % 19 20 % 10 11 % 8 9 % 37 39 % 94 100 % Master Plan 22 24 % 12 13 % 15 16 % 6 7 % 37 40 % 92 100 % Trailblazer 18 23 % 6 8 % 7 9 % 11 14 % 36 46 % 78 100 % Studentlitteratur Action in Progress 52 38 % 18 13 % 16 12 % 11 8 % 40 29 % 137 100 % Give 'n' Take 44 37 % 19 16 % 21 18 % 4 3 % 32 27 % 120 100 % Progress Gold A 21 26 % 10 12 % 8 10 % 4 5 % 38 47 % 81 100 % Progress Topics 23 32 % 14 20 % 11 15 % 4 6 % 19 27 % 71 100 %
Read & Catch Up Update 28 46 % 5 8 % 15 25 % 0 0 % 13 21 % 61 100 %
Read & Log on 22 23 % 10 11 % 16 17 % 6 6 % 41 43 % 95 100 %
Read & React Update 17 30 % 17 30 % 13 23 % 0 0 % 10 18 % 57 100 %
Natur & Kultur
21
Straight Forward 12 18 % 19 29 % 16 24 % 6 9 % 13 20 % 66 100 %
Gleerups Utbildning
Beeline for English 8 14 % 8 14 % 10 17 % 5 8 % 28 47 % 59 100 %
Context 14 27 % 9 18 % 3 6 % 5 10 % 20 39 % 51 100 % Real Time 1 26 33 % 11 14 % 9 12 % 9 12 % 23 29 % 78 100 % Streams 1 33 23 % 26 18 % 17 12 % 9 6 % 60 41 % 145 100 % Toolbox 12 11 % 4 4 % 3 3 % 2 2 % 89 81 % 110 100 % Viewpoints 1 12 29 % 10 24 % 8 20 % 0 0 % 11 27 % 41 100 % Viewpoints Vocational 8 21 % 6 16 % 3 8 % 4 11 % 17 45 % 38 100 % Sanoma Utbildning Core English 1 26 21 % 21 17 % 17 14 % 9 7 % 48 40 % 121 100 % In Real Life 57 28 % 40 19 % 10 5 % 18 9 % 82 40 % 207 100 % Professional 27 25 % 18 16 % 15 14 % 9 8 % 41 37 % 110 100 %
Short Cuts to English 1 26 26 % 16 16 % 15 15 % 0 0 % 42 42 % 99 100 %
Solid Ground 1 26 26 % 15 15 % 14 14 % 9 9 % 37 37 % 101 100 %
World Wide English
Naturvetenskaps- programmet 1 31 31 % 12 12 % 12 12 % 6 6 % 40 40 % 101 100 %
World Wide English
Samhällsvetenskaps- programmet
1 27 28 % 19 19 % 21 21 % 5 5 % 26 27 % 98 100 %
Då det mest intressanta med den här analysen är hur många bilder det finns på enbart män respektive enbart kvinnor i varje bok och hur många män respektive kvinnor det finns totalt i varje bok, följer nedan särskilda tabeller för detta. Genom att jämföra procentsatserna i tabellerna kan man lätt se hur kvantitativt jämställda läroböckerna är. Först kommer tabellen över det totala antalet män respektive kvinnor i varje bok. Här har vi räknat med dels de män och kvinnor som förekommer på bilderna med enbart män och enbart kvinnor, dels de män och kvinnor som förekommer på bilderna med både män och kvinnor. Efter det kommer tabellen över antal och andel bilder med enbart män eller enbart kvinnor. Det är från denna tabell vi sedan kommer att välja ut de sex läroböcker som vi kommer att analysera närmare med hjälp av en kvalitativ bildanalys.
22
Tabell 2. Totalt antal män respektive kvinnor samt andel av det totala antalet män och kvinnor Läromedel Totalt antal män Andel av totala antalet män och kvinnor Totalt antal kvinnor Andel av totala antalet män och kvinnor
Beeline for English 31 46 % 37 54 %
Viewpoints 1 27 52 % 25 48 %
Blueprint Vocational 38 54 % 33 46 %
World Wide English
Samhällsvetenskapsprogrammet 1 66 54 % 57 46 %
In Real Life 81 55 % 67 45 %
Read & React Update 51 55 % 42 45 %
Blueprint A 58 55 % 47 45 % Straight Forward 57 56 % 45 44 % Context 18 58 % 13 42 % Core English 1 84 58 % 60 42 % Professional 65 59 % 45 41 % Viewpoints Vocational 15 60 % 10 40 % Give 'n' Take 101 60 % 67 40 % Progress Gold A 38 60 % 25 40 % Quest A 107 61 % 69 39 %
Short Cuts to English 1 81 62 % 49 38 %
Solid Ground 1 59 63 % 34 37 %
Progress Topics 61 64 % 35 36 %
Action in Progress 94 64 % 53 36 %
Streams 1 96 64 % 53 36 %
Master Plan 77 65 % 41 35 %
World Wide English
Naturvetenskapsprogrammet 1 58 67 % 29 33 %
Read & Log on 83 69 % 37 31 %
Trailblazer 41 72 % 16 28 %
Real Time 1 67 72 % 26 28 %
Read & Catch Up Update 74 73 % 27 27 %
Toolbox 28 80 % 7 20 %
Som man kan se här förekommer det fler män än kvinnor i alla böcker utom en, nämligen
Beeline for English. I den och i flera andra av böckerna ligger andelen kvinnor respektive män
mellan 40 % och 60 %, vilket hade kunnat tänkas vara okej om det inte hade varit för det faktum att det ser likadant ut i alla böcker utom en, det vill säga att det hela tiden är männen som är i majoritet. Detta visar att det är mannen som är normen, eftersom han får synas mest. Enligt Hirdman är mannen norm och kvinnan kommer därför efter honom i könshierarkin. I nästan hälften av böckerna är dock mer än 60 % av antalet män och kvinnor män, vilket betyder att det i
23
dessa skiljer över tjugo procentenheter mellan andelen kvinnor och andelen män. I en bok är så många som 80 % män!
Tabell 3. Antal bilder med enbart män respektive enbart kvinnor samt andel av det totala antalet bilder med enbart män eller enbart kvinnor
Läromedel Antal bilder med enbart män Andel av totala antalet bilder med enbart män eller enbart kvinnor Antal bilder med enbart kvinnor Andel av totala antalet bilder med enbart män eller enbart kvinnor Straight Forward 12 39 % 19 61 %
Read & React Update 17 50 % 17 50 %
Beeline for English 8 50 % 8 50 %
Blueprint Vocational 20 51 % 19 49 % Blueprint A 24 53 % 21 47 % Viewpoints 1 12 55 % 10 45 % Core English 1 26 55 % 21 45 % Streams 1 33 56 % 26 44 % Viewpoints Vocational 8 57 % 6 43 % Quest A 48 59 % 34 41 %
World Wide English
Samhällsvetenskapsprogrammet 1 27 59 % 19 41 %
In Real Life 57 59 % 40 41 %
Professional 27 60 % 18 40 %
Context 14 61 % 9 39 %
Short Cuts to English 1 26 62 % 16 38 %
Progress Topics 23 62 % 14 38 %
Solid Ground 1 26 63 % 15 37 %
Master Plan 22 65 % 12 35 %
Progress Gold A 21 68 % 10 32 %
Read & Log on 22 69 % 10 31 %
Give 'n' Take 44 70 % 19 30 %
Real Time 1 26 70 % 11 30 %
World Wide English
Naturvetenskapsprogrammet 1 31 72 % 12 28 %
Action in Progress 52 74 % 18 26 %
Trailblazer 18 75 % 6 25 %
Toolbox 12 75 % 4 25 %
Read & Catch Up Update 28 85 % 5 15 %
Även den här tabellen visar att männen är i majoritet i de flesta böckerna, men här gäller det andelen av antal bilder på enbart män jämfört med andelen av antal bilder på enbart kvinnor räknat från det totala antalet bilder på enbart män och antalet bilder på enbart kvinnor. Två
24
böcker, Read and React Update och Beeline for English, innehåller lika många bilder på enbart män som på enbart kvinnor, medan Blueprint Vocational ligger på 51 % bilder på enbart män jämfört med 49 % bilder på enbart kvinnor. Dessa tre böcker är därmed kvantitativt mest jämställda av alla böckerna i undersökningen utifrån de premisser vi har angett. De tre böcker som är kvantitativt minst jämställda är Read and Catch Up Update, Toolbox och Trailblazer. Gemensamt för dessa tre böcker är att minst tre fjärdedelar av alla bilder på enbart kvinnor eller enbart män är på enbart män. Detta visar på en stor kvantitativ ojämställdhet.
De sex böcker som nämndes i stycket ovan är de som vi kommer att göra en kvalitativ bildanalys på. Vi har valt att även inkludera Straight Forward då det är den enda boken i vilken det finns fler bilder på enbart kvinnor än på enbart män. Det är den enda boken som är ojämställd ”åt andra hållet” och det kan därför vara intressant att undersöka den närmare. Intressant att notera är även att de första sex utvalda böckerna hamnar högt respektive lågt på såväl listan över antal och andel bilder av enbart män respektive enbart kvinnor som listan över totala antalet män respektive kvinnor. I Straight Forward förekommer det däremot fler män trots att det finns fler bilder på enbart kvinnor. I nästa del vill vi undersöka om resultaten av den kvalitativa analysen överensstämmer med de resultat som har redovisats ovan gällande jämställdhet.
2.2. Den kvalitativa bildanalysen
2.2.1. De kvantitativt mest jämställda läroböckerna
2.2.1.1. Read and React Update
Män har i den här boken yrkena/sysselsättningarna pilot, säkerhetspersonal, brandman och militär. Kvinnorna har yrket pilot. Med andra ord är det inte så stor variation på yrken, särskilt inte för kvinnorna. Männens yrken kan anses vara stereotypt manliga, vilket även gäller för kvinnorna. Flera av de manliga yrkena är dessutom förknippade med fara och att man ska ta
25
hand om eller rädda någon annan, vilket även det är stereotypt manligt. Männen utövar därtill de flesta yrkena aktivt; det enda undantaget är att det finns några tecknade bilder på en man i militäruniform som tittar rakt fram, med neutral min utan att göra något. Bilderna är skurna vid midjan och tecknade med en by eller en ö som bakgrund alternativt porträttbilder (s. 47). Det finns dock även en bild med militärer där de är aktiva och vadar över en flod i full krigsmundering (s. 46).
De kvinnliga piloter som finns med på bild poserar allihop. På en bild står en kvinna rak i ryggen, lite vänd åt sidan, iklädd uniform och tittar rakt in i kameran med ett leende. Bilden är skuren vid midjan och kvinnan håller ihop händerna och vilar ena armen på något (s. 6). Hon ger ett självsäkert och professionellt intryck. På en annan bild sitter samma kvinna i vad som ser ut att vara cockpiten i ett flygplan. Man ser övre delen av kvinnans överkropp och hennes huvud. Hon ser ut att ha armarna rakt nedåt och rör inte styrkontrollerna. Bilden är tagen snett bakifrån men kvinnan vänder sig mot kameran, tittar in i den och ler (s. 9). Det finns även två tecknade kvinnliga piloter; den ena står framför ett flygplan och ler smått och den andra är på väg uppför trappan, in i flygplanet, men vänder sig om och vinkar mot betraktaren med ett leende (s. 7). De kvinnliga piloterna är med andra ord iklädda uniform och troligen på sin arbetsplats, men de porträtteras på alla bilder poserande och med ett leende på läpparna. Ingen av männen porträtteras på samma sätt, utan de utövar främst sina yrken.
Aktiviteter som män utför i den här boken är att gå, hota en annan man med pistol, stjäla en plånbok, prata i telefon, köpa en tidning, vifta med en flagga, sitta på en häst, röka pipa, kriga och köra bil. Aktiviteter som utförs av kvinnor är att titta i en kikare, gå och prata med en annan kvinna, prata i telefon, be, gå in i en kyrka, tända ljus i en kyrka, läsa brev, samtala med annan kvinna, göra handarbete, trycka på en fjärrkontroll, spela en lagsport, rida och hålla om en annan kvinna. Det är relativt stor spridning bland aktiviteterna som utförs i den här boken; det utförs såväl lugna som mer våldsamma eller fartfyllda aktiviteter. Många av aktiviteterna kan ses som neutrala, till exempel att gå, prata i telefon, köpa en tidning, vifta med en flagga, titta i en kikare, be, gå in i en kyrka, tända ljus i kyrkan och trycka på en fjärrkontroll. Neutrala aktiviteter utförs av såväl män som kvinnor. De våldsamma eller brottsliga aktiviteter som förekommer utförs av män, vilket kan ses som stereotypt manligt eftersom män döms för fler brott än kvinnor och förknippas oftare med våld. Att röka pipa är sällan något man ser kvinnor göra och bilar är ett
26
intresse man normalt förknippar med män, även om bilkörande i sig bör anses relativt neutralt idag. Den enda aktivitet en man utför i boken som kan betraktas som kvinnlig är att sitta på en häst; i Sverige förknippas ridning främst med flickor idag. Mannen som sitter till häst är dock en amerikansk urinvånare vilket gör att man inte associerar aktiviteten till kvinnlighet i det här fallet.
De aktiviteter som kvinnor utför i boken, som inte är direkt neutrala, kan till stor del anses vara stereotypt kvinnliga. Kvinnor läser till exempel brev, gör handarbete, samtalar med andra kvinnor och rider. Alla dessa aktiviteter är lugna utom den sistnämnda, som visar en aktiv, sportig kvinna. Det finns också en bild där två unga kvinnor är iklädda sportkläder. De håller om varandra och ser ut att skrika och den ena kvinnan håller ena armen uppsträckt i luften med knuten näve. De ser ut att fira ett mål eller dylikt men eftersom bilden är skuren strax under deras midjor kan man inte se vilken sport de utövar. De har likadana tröjor, vilket gör att det ser ut som att de spelar i samma lag (s. 82). En annan bild visar samma unga kvinnor. De står bredvid varandra och lite böjda snett framåt och åt sidan. Den ena kvinnan har armen runt den andras hals och ser ut att hålla fast alternativt hålla om henne så att hon hamnar snett framför. Båda kvinnorna skrattar och tittar in i kameran. Den ena kvinnan har sportiga kläder på sig och man kan se båda kvinnornas armmuskler när de spänner sig (s. 87). Sättet kvinnan håller om den andra kvinnan på påminner om hur män kan skoja med varandra. Att man dessutom ser deras muskler gör att bilden inte upplevs som stereotypt kvinnlig. Å andra sidan kan bilden även få en att tänka på kvinnor som är väldigt nära vänner och som kramas. Att det finns två bilder på samma unga kvinnor där de håller om varandra är intressant då de verkar vara sportiga och spela i samma idrottslag. Det ger lite intrycket att det sociala är det viktigaste och inte aktiviteten i sig, vilket är stereotypt kvinnligt. Bilderna visar även den stereotypa intima kvinnliga vänskapen.
På övriga bilder i boken, där personer inte har något synligt yrke eller gör något aktivt, finns det några neutrala bilder. På en bild finns det en ung man och en ung kvinna som står en liten bit ifrån varandra, med kropparna vända mot varandra och huvudena och blickarna riktade åt sidan, åt samma håll, mot något som betraktaren av bilden inte kan se (s. 85). Det finns även bilder på kvinnor som står och tittar upp mot himlen och en bild på en kvinna som sitter fast med armen i en maskin som man kan köpa läsk från (s. 37, 55).
27
En del bilder är i gränslandet mellan att uppfattas som neutrala eller stereotypa. På en bild ligger en kvinna medvetslös på golvet, vilket inte är stereotypt kvinnligt, men med på bilden finns även två små barn, och det är stereotypt kvinnligt att vara den som tar hand om barnen (s. 37). På en annan bild sitter en man skadad medan en kvinna står bredvid, lite böjd mot honom, och verkar undra hur det är med honom (s. 37). Detta kan sägas vara stereotypt då män generellt råkar ut för mer våld än kvinnor och kvinnor ses stereotypt som mer vårdande och omhändertagande än män. Det finns även en porträttbild av en man där mannen ifråga tittar in i kameran med en neutral min (s. 29). Han anstränger inte sig för att behaga på bilden, vilket gör att bilden kan uppfattas som mer stereotypt manlig än kvinnlig. På ytterligare en bild sitter en kvinna bredvid en man som röker pipa (s. 55). Själv gör hon ingenting, vilket kan ses som stereotypt kvinnligt passivt.
En del bilder är också på gränsen mellan att uppfattas som neutrala och ickestereotypa. På framsidan av boken står en man och en kvinna vid varsin kikare. Kvinnan tittar in i sin kikare medan mannen lutar sig mot kvinnan som för att titta vad hon gör. Hon är alltså den som aktivt använder kikaren medan han tittar på. På en annan bild håller en pojke upp en tidning (som han har köpt på föregående bilder) framför sig och ler (s. 43). Att hålla upp en sak och le kan uppfattas som mer kvinnligt än manligt, men på just den här bilden ser det mer ut som ett barn som är stolt över att ha köpt en tidning. På en annan bild går en man mot två kvinnor och ser ut att be om något. På följande bild kan man se en av kvinnorna ta upp pengar ur sin plånbok, troligtvis för att ge till mannen (s. 17). Eventuellt kan man här hävda att mannen inte är stereotypt manlig eftersom han då ska klara sig själv utan att be om hjälp.
På en tecknad bild står en man, vänd lite åt sidan och tittar åt samma håll som han är vänd. En bit bakom honom står tre kvinnor som tittar på honom. Ingen av kvinnorna står rakt, utan de skjuter ut höften alternativt drar fram axeln, vilket gör att deras poser ser en aning onaturliga ut och som att de gör sig till (s. 55). Medan mannen här kan sägas ha en pose som inbjuder till voyeuristiskt betraktande, vilket normalt förknippas med kvinnor, kan kvinnorna också anses ha stereotypt kvinnliga poser. En annan bild där en kvinna framställs på ett sätt som kan uppfattas som stereotypt kvinnligt är den där en kvinna sitter med handen i håret samtidigt som hon ser ut att prata med en kvinna som sitter bredvid och gör handarbete (s. 55). Ett sista exempel är en bild där en ung kvinna sitter på golvet med armarna på sängen och tittar upp på en poster som sitter i
