7.1 Tillbaka till frågeställningarna
Det är då dags att knyta tillbaka till och besvara frågeställningarna från kapitel 1.
• Hur uppfattar och implementerar lärare i grundskolans tidigare åldrar läroplanens krav på att undervisningen ska anknyta till och utgå från elevers erfarenheter?
Mina resultat visar att lärarna i min studie uppfattar den pedagogiska principen att an- knyta till elevers erfarenhet som viktig och relevant. De motiverar detta i första hand med att det är ett sätt att synliggöra elever i klassrummet, att ta reda på elevers förkun- skaper inför olika arbetsområden samt ett sätt att skapa intresse. Mina observationer gav också vid handen att lärarna vid många tillfällen synliggör och visar intresse för elever- nas erfarenheter i klassrummet. Lärarna tycks i första hand använda sig av erfarenheter som illustration och medel för att synliggöra eleverna, och mindre fokus tycks ligga på att låta erfarenheterna även utgöra innehållet i skolarbetet samt att bearbeta dem vidare. Undantaget är i förberedelseklassen där elevernas erfarenhet till stor del utgör även in- nehållet i skolarbetet. Om vi definierar ”att anknyta” i enlighet med Dewey och Arktoft innebär det att anknytandet måste innehålla en dynamisk komponent, i bemärkelsen att elevernas erfarenhet verkligen aktualiseras, bearbetas och förändras i lärandet. Med denna snävare definition tycks det som att lärarna inte i lika hög grad anknyter till elev- ernas erfarenheter.
• Vilka särskilda villkor, om några, medför ett mångkulturellt klassrum för anknytandet till elevers erfarenheter?
Lärarna uttrycker att ett mångkulturellt klassrum innebär vissa skillnader när det gäller att anknyta till elevers erfarenhet. Det innebär en tillgång eftersom elevernas erfaren- heter är mer skilda och att de därför kan lära av varandra, men kan också skapa svårig- heter då läraren och eleven har helt olika erfarenheter. Några lärare lyfter också fram
den brist på erfarenheter som de uppfattar att elevernas liv i en segregerad stadsdel medför. Vidare hittade jag tendenser till att lärarna såg det som elevernas eget ansvar att föra fram kunskaper om sin ursprungskultur, medan jag med stöd i teorin vill hävda att även läraren har ett ansvar att skaffa sig den kunskap som krävs för att kunna bedöma i vilken utsträckning alla elevers erfarenheter speglas och aktualiseras. Både i teorin och det empiriska materialet ser jag slutligen att avvägningarna mellan att synliggöra och bekräfta elevers olikhet samt att återskapa generaliserade förväntningar innebär en känslig balansgång.
7.2 Slutsatser
Min slutsats är att den pedagogiska principen om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna i bemärkelsen att de lägger stor vikt vid och lämnar utrymme i undervisningen för att synliggöra elevernas erfarenheter. Elevernas erfarenheter tycks dock oftare fungera som en bakgrund eller som medel för att uppnå andra didaktiska syften, än verkligen sättas i spel och utgöra innehållet i undervisningen. Att använda elevers erfarenhet för att synliggöra individer i klassrummet, väcka och behålla elever- nas uppmärksamhet och intresse eller träna deras verbala förmåga är det naturligtvis inget fel i. Detta är också viktiga inslag i skoldagen. Men då avsikten är att verkligen anknyta till elevers erfarenhet i syfte att åstadkomma ett djupare och mer meningsfullt lärande tror jag att ett ökat fokus på erfarenhetens dynamiska komponent är nödvändigt. Detta är också ett nödvändigt steg på vägen mot ett interkulturellt klassrum där elever- nas olika erfarenheter synliggörs, delas, möts och förändras. I mina intervjuer och observationer har fått några exempel på hur detta kan gå till.
Sammanfattningsvis anser jag att mina resultat visar att den pedagogiska princi- pen om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, men att ytter- ligare fokus på erfarenhetens dynamiska aspekt skulle möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna. Det skulle särskilt gagna de elever i ett mång- kulturellt klassrum, vars erfarenheter inte i samma utsträckning automatiskt synliggörs och speglas, t ex i läromedel och personalsammansättning, som etniskt svenska elever.
Referenser
Almius, Tore, 2006. ”Fältstudier - ett sätt att lära genom möten, upplevelser och erfarenheter”, ss 125-152 i Almius, Tore mfl (red.), 2006. Erfarande och
synvändor. En artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik.
Göteborg : Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red.). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups. Biesta, Gert, 2004. ”Kunskapande som ett sätt att handla. John Deweys transaktionella
teori om kunskapande”, ss 41-64 i Utbildning & demokrati 2004:1.
Björnsson, Mats, 2005. Kön och skolframgång. Tolkningar och perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Bryman, Alan, 2001. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Burman, Anders, 2007. ”Erfarenhet som uppfostran, konst som erfarenhet”, ss 95-108 i
Utbildning & demokrati 2007: 1.
Dewey, John, 1997 [1938]. Experience and education. New York: Simon & Schuster. Dimenäs, Jörgen (red.), 2007. Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Fast, Carina, 2007. Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Gunnarsson, Bernt, 2002. Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk
kunskap. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Hesslefors Arktoft, Elisabeth, 1996. I ord och handling. Innebörder av ”att anknyta till
elevers erfarenheter”, uttryckta av lärare. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Hesslefors-Arktoft, Elisabeth, 2006. ”Att utgå från erfarenheter, utmana och skapa nya erfarenheter”, ss 7-17 i Almius, Tore mfl (red.), 2006. Erfarande och synvändor. En
artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik. Göteborg :
Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, 2006. Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Lahdenperä, Pirjo (red.), 2004. Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan, 1982. Studier i lärares omvärldsuppfattning: ett försök till integration. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
Liljestrand, Johan, 2007. ”Elevcentrerade undervisningsfilosofier som pedagogisk paradox”, ss 37-52 i Utbildning & demokrati 2007:3.
Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.), 2006. Interkulturella perspektiv. Pedagogik i
mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.
Lpo94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket.
Runfors, Ann, 2007. ”Lära sig sin plats”, s 76-84 i Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red.).
Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups.
Spowe, Bengt, 2007. Kultur som verktyg. Om interkulturellt förhållningssätt i skolan. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Sæther, Eva, 2006. ”Hybriditet och gränsöverskridande musiklärare”, ss 71-85 i Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i
mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.
von Brömssen, Kerstin, 2006. ”Identiteter i spel”, ss 41 – 69 i Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella
lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.
Wahlström, Ninni, 2004. ”Ryms erfarenhetens och handlingens kontinuitet i skolan?”, ss 87-109 i Utbildning & demokrati 2004:1.
Primärmaterial Gruppintervju 2009-09-22 L1, intervju 2009-09-28 L2, intervju 2009-09-28 L3, intervju 2009-10-05 L4, intervju 2009-10-05 L5, intervju 2009-10-14 Observation 1, 2009-10-13, kl 8.20-9.50, L1 Observation 2, 2009-10-14, kl 8.20-9.40, L3 Observation 3, 2009-10-14, kl 12.30-13.30, L5 Observation 4:1, 2009-10-15, kl 8.20-9.00, L2 Observation 4:2, 2009-10-15, kl 9.00- 9.30, L2 Observation 4:3, 2009-10-15, kl 10.00-10.30, L2
Bilaga 1, Intervjuguide
Intervjuguide
- Syfte & utformning av studien
- Info om konfidentialitet samt hur materialet och det färdiga arbetet kommer att användas
- Intervjuns upplägg - Bakgrund
Vad heter du? Hur gammal är du?
Hur länge har du arbetat här och vad gjorde du innan? Vad har du för utbildning?
Hur ser din arbetssituation ut? (skolår, ämnen, kolleger, uppdrag)
Hur ser din undervisningsgrupp ut? (storlek, elevernas bakgrund och modersmål, annat)
Hur skulle du (kort) beskriva din pedagogik (särskild pedagogik, intresse osv)?
- Begreppet erfarenhet
Vad innebär det att anknyta till elevers erfarenhet? Att utgå från elevers erfarenhet?
Tycker du att det är viktigt? Varför?
Gör du det? På vilket sätt i så fall? Exempel från undervisningen. Finns det svårigheter eller problem?
- Erfarenhet och mångfald
Problem och möjligheter i ett mångkulturellt klassrum Kan elevernas olika erfarenheter utnyttjas i undervisningen? Hur? Kan det finnas problem?
Exempel från undervisningen.
- Vad är erfarenheter? - Sammanfattning