I detta avsnitt sammanfattas de viktigaste slutsatserna i undersökningen, utifrån frågeställningarna.
Den första frågeställningen behandlade hur den fysiska miljön är utformad på de två utvalda förskolorna. Vi fann att de på Lönnen var mer inspirerade av den Verkstadspedagogiska diskursen medan Eken hade fler likheter med Hemdiskursen. Dock blev det för oss tydligt att det inte bara är den direkt fysiska delen av miljön som har betydelse för hur tilltalande miljön blir för barnen, utan andra aspekter spelar också in. Hur den aktuella miljön presenteras, och fortsätter presentras, för barnen visade sig ha stor betydelse. Vi kunde också se att regleringen av miljön - i form av regler, de material och rum som finns att tillgå samt placering av dessa - spelade roll för barnens användning av de miljöer förskolan har att erbjuda.
Vi kunde se likartade lekmönster hos många av de barn vi observerade oberoende av förskola och lekmiljö. Dock fann vi bland rollekarna att familjelek var populärare hos flickorna medan pojkarnas rollekar varierade mer och i större grad bestod av inspiration från massmedia. Flickorna tenderade också att i sin bygg- och konstruktionslek fortsätta att leka med de färdiga konstruktionerna, medan pojkarna mestadels verkade fokusera på själva byggandet. I de olika miljöerna på förskolan lekte barnen, kanske i större utsträckning än vad vi från början trodde, flickor och pojkar blandat. Dock var det vanligast att flickor lekte tillsammans med flickor och pojkar med pojkar, inom dessa miljöer, trots att de befann sig i rummet tillsammans. Vi fann tendenser till att flickorna vi observerade valde pyssel- och rithörnorna i större utsträckning än pojkarna och att pojkarna i sin tur valde bygg- och konstruktionsrummen i större utsträckning än flickorna. Dock var könsfördelningen relativt jämn i alla förskolornas rum och hörnor.
Dessa observationer knyter ihop vår fråga kring var, vad och med vem eller vilka barnen leker. Det visade sig att svaren på frågorna vad och med vem eller vilka ofta såg olika ut för flickor respektive pojkar medan svaret på frågan var, var i stora drag detsamma.
Vid sammanställningen av intervjuerna fick vi svar på vår tredje frågeställning, hur pedagogerna tänker kring genus och fysisk miljö. Det blev tydligt att pedagogerna gav uttryck för olika föreställningar kring flickor och pojkar och menade att det är skillnad på hur de är och beter sig. Pedagogerna uttryckte även att de inte diskuterar genus i någon större utsträckning i verksamheten och vi fick uppfattningen av att de personligen inte hade reflekterat över genusaspekten. Angående pedagogernas tankar kring den fysiska miljön fann vi att, trots att förskolorna Eken och Lönnen har olika profiler betonade de i princip samma centrala tankar kring den fysiska miljön. Särskilt betonade de att miljön ska vara föränderlig, att den ska utformas efter barnens behov och intressen samt att allt material ska finnas på barnens nivå.
Sammanfattningsvis vill vi trycka på vikten av den enskilda aspekt vi funnit spelar störst roll för att kunna arbeta mot de mål som finns kring genus i Läroplanen för förskolan (Lpfö98) - att som pedagog medvetandegöra de föreställningar kring genus som internaliserats av samhällets genuskontrakt och könssocialisation. Alla bär på föreställningar kring genus, men det är först när man medvetandegjort dessa för sig själv som genusarbetet kan starta.
7 Diskussion och kritisk reflektion
I detta kapitel kommer vi i helhet att kritiskt granska vårt arbete, vår arbetsinsats samt de metoder vi använt oss av.
Genom metoderna intervju och observation har vi fått ett brett empiriskt underlag. Dock var ingen av oss vana vid intervjuer, men blev säkrare efterhand som intervjuerna fortlöpte. I och med osäkerheten i början var vi så fokuserade på nästa fråga att vi ibland missade att ställa naturliga följdfrågor som kunde ha gett ett större djup i intervjun. Med tanke på detta var det bra att en av oss hade huvudansvaret för intervjun och en av oss hade en mer nedtonad roll – det var lättare för den mer passiva att ställa följdfrågor då denne kunde vara mer närvarande i samtalet utan att tänka på vad nästa fråga skulle bli. Observationerna fungerade enligt oss bra, delvis för att vi hade delat ansvar även här, då en av oss gjorde en mer djupgående observation medan den andre tittade på miljön och var barnen befann sig. Dock blev vi, precis som i intervjuerna, bättre och bättre på att fånga ögonblicken och de händelser vi observerade. När vi renskrev våra observationer lade vi märke till att de blev mer och mer detaljerade ju längre in i undersökningen vi kom. Likaså blev vi bättre på praktiska detaljer såsom klockslag, så att vi lättare kunde sammanväva och jämföra våra observationer. I efterhand funderar vi på om vi hade fått mer djup i vår undersökning genom att endast besöka en förskola, och göra fler och längre observationer på denna. Ett annat förslag hade varit att besöka två avdelningar på en och samma förskola för att på så sätt se hur de olika pedagogerna påverkar den fysiska miljöns utformning.
Vår egen arbetsprocess tycker vi har fungerat bra – vi känner varandra sedan utbildningens början och vet var vi har varandra, vi tänker på liknande sätt både när det gäller ämnet och skrivandet och vi har under arbetets gång känt att vi har varit på samma våglängd. Det har varit viktigt för oss att skriva all text tillsammans så att arbetet ska genomsyras av oss båda. Detta har lett till att textbearbetningen kan ha tagit lite längre tid men denna del har varit viktig för oss då vi vill känna att texten är vår. Vid påbörjandet av arbetet satte vi upp en grov tidsplan för vad vi skulle göra varje vecka fram till inlämningen. Utöver detta gjorde vi även en planering vecka för vecka. Det var inte alltid vi höll vår tidsplan, därför var det bra att vi även hade planerat in en
vecka till slutbearbetning av texten vilket gjorde att vi hade marginaler för oförutsedda händelser. I efterhand kan vi tycka att vi lade mycket tid i början på att hitta ”rätt” fakta, både i böcker och på internet. Resultatet av detta blev att vi hade väldigt mycket litteratur att gå igenom på en och samma gång. Det vi skulle ha gjort var istället att tidigare komma igång med inläsning och bearbetning av den litteratur vi funnit. Men å andra sidan ledde vårt överflöd av litteratur till att vi fann ”guldkorn” vi kanske inte hade hittat annars. Dock fick vi till slut stoppa oss själva i sökandet efter ny litteratur och istället koncentrera oss på den vi hade.
Under arbetets gång har nya intressanta synvinklar dykt upp. Bland annat, eftersom leken är så pass central i förskolan, har vi blivit intresserade av hur den kan påverkas av den fysiska miljön samt påverka barnens könsmönster. Likaså har vi funderat över materialets betydelse för barnens lek.
Referenslista
Barsotti, Anna (1997). D – som Robin Hoods pilbåge. Ett kommunikationsprojekt på daghemmet Diana i Reggio Emilia. Stockholm: HLS Förlag
Bjerrum Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica (1991). Historien om flickor och pojkar – könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö – en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Connell, Robert William (2002). Om genus. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Davidsson, Birgitta (2008). Skolans olika rum och platser sett ur ett barns perspektiv. Ur antologin Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi (6:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Harding, Sandra (1986). The science question in feminism. New York: Cornell University.
Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet – en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber AB.
Hirdman, Yvonne (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Stockholm: Liber AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen – undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1996). De små mästarna – om den fria lekens pedagogik. Stockholm: HLS förlag.
Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber AB.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Paulsson, Iréne & Öhman, Margareta (1999). Flicklek – pojklek – samlek? Ur antologin Olika på lika villkor – en antologi om jämställdhet i förskolan. Stockholm: Skolverket.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.
Rubinstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986). Observera mera! Lund: Studentlitteratur.
Servin, Anna (1999). Sex differences in children´s play behavior – a biological construction of gender? Uppsala: Uppsala Universitet.
Skantze, Ann (1998). Barns rum som möjlighetsrum. Ur antologin Barnens rum. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet.
Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer – Kvalitet i förskolan. Stockholm: Skolverket.
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi – utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa förlag.
SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete - Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Svaleryd, Kajsa (2002). Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB
Vetenskapsrådet (2009-10-26). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig 2009-10-28.
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogsikt arbete. Stockholm: Liber AB.