Informanterna var av åsikten att dagens ungdomar finner sin sexuella uppfattning via kanaler som snarare avspeglar en sexuellt vriden fantasi, än den verklighet som återspeglar sig i samhället. Ungdomarnas sexualitet kan ses som en social konstruktion och att konstruktionen av sex kan tänkas utgå från den erfarenhet ungdomen har och grundas på konsumerad pornografi (Payne, 2015). Utifrån våra resultat upplevs informanterna ha som målsättning att fler vuxna ska våga prata med elever om pornografi, vilket kan öppna upp för nya perspektiv och reflektioner. Diskursen kring ämnet kan tänkas ge möjlighet att förändra normskapande ideal och motarbeta en kravfylld sexualitet, som stärker den traditionella könsmaktsordningen.
Resultaten från intervjuerna tyder på att personalens mer kritiska hållning skiljer sig från den mer liberal attityd som ungdomar upplevs ha till pornografi. Informanterna beskrev att det finns en viss skillnad inom personalgruppen i skolorna gällande attityder till pornografi och lyfte att det är svårt att få pedagogerna att ha en gemensam grundsyn kring ämnet. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv kan det tyda på att pedagogerna ser sin omgivning på skilda sätt utifrån olika erfarenheter, bakgrund och kultur, vilket kan bidra till att individer inom en grupp och olika grupper har olika uppfattningar och attityder till pornografi och sexuella beteendemönster (Häggström-Nordin & Magnusson, 2016).
36 Trots att sociala regler kan ses som rörliga, tycks vissa normer vara mer svårföränderliga än andra, till exempel skillnaden mellan kvinnor och män (Berg, 2016). Informanterna upplevs ha som ambition att arbeta för att motverka de normativa förväntningarna på hur en kvinna eller man ska vara, vilket utifrån ett genusperspektiv kan vara ett sätt för att bryta genusordningen byggd på hierarki och separation (Christiansson, 2016). Våra resultat tyder på att det finns en viss osäkerhet gällande samtalen om den rådande mansnorm, som informanterna beskrev dominerar i det pornografiska materialet. I intervjuerna beskrev informanterna svårigheten med att hitta en balans i samtalen med ungdomar. Denna svårighet tycks vara balansen mellan att lyfta pornografins upplevda negativa konsekvenser och budskap, men inte skuld- och skambelägga ungdomarna i samtalen. Detta upplevs vara svårt för informanterna då det ofta påtalas en negativitet rörande mansnormen som de inte vill överföra på de unga männen. Sett utifrån ett genusperspektiv påtalar Piuva och Karlsson (2012) att det inte räcker att enbart uppmärksamma de bristande förhållandena när det kommer till jämställdhet mellan könen.
Genom att se på den rådande könsordningen samt vilka processer som påverkar den kan det lättare förstås hur kvinnor och män påverkas av interaktion och relationer med varandra (Piuva
& Karlsson, 2012).
7.3 Pornografins budskap och konsekvenser
Utifrån resultatet av intervjuerna, tycks det finnas en stor oro hos personal inom elevhälsan kring pornografins negativa inverkan på ungdomar. Informanterna beskrev att denna oro handlar om att pornografi kan ”lura” ungdomar till att tro att verkligheten ser ut som i porrfilmerna. Utifrån en socialkonstruktionistisk ansats kan människors sexuella beteende förstås som något inlärt och socialt konstruerat, snarare än medfött. Genom detta synsätt kan ungdomars sexuella vanor betraktas som inlärda utifrån hur sex framställs i pornografi och att denna konstruktion av sex, betraktas som “normal” (Häggström-Nordin & Magnusson, 2016).
Våra informanter beskrev ett mer våldsamt och råare klimat i skolan och att detta skulle kunna kopplas till det aggressiva innehållet som upplevs finnas i pornografi, vilket kan tolkas som att en normförändring skett i de undersökta skolorna. Informanterna lyfte även under intervjuerna en oro för pornografins indirekta påverkan på ungdomar som inte konsumerar pornografi själva men att de påverkas av partners och vänners förväntningar på hur man ska vara, se ut och agera sexuellt. Detta kan tänkas grundas på en oro för att det pornografiska materialet ska influera ungdomars vanor och sociala riktlinjer rörande sexualitet, utseende och relationer.
37 Av resultatet går det att utläsa att informanterna upplever att huruvida pornografin har en negativ påverkan på ungdomar eller inte, kan bero på fler bakomliggande faktorer såsom psykisk hälsa, stöd hemifrån samt utifrån kulturell bakgrund. Häggström-Nordin, Magnusson och Berg (2016) lyfter att barn och ungdomars sexualitet skiljer sig mellan kulturer och skapas genom den sociala interaktionen med andra människor samt påvisar samhällets roll i detta.
Utifrån denna socialkonstruktionistiska idé kan det ses som att ungdomar får olika förutsättningar och uppfattningar skapade av omgivningen, vilket kan tänkas göra dem mer eller mindre mottagliga för det negativa budskap som pornografin påstås sända ut (Häggström-Nordin, Magnusson & Berg, 2016).
Informanterna beskrev upplevelsen av att pornografin kan bidra till en förnedrande kvinnosyn och att porrfilmer innefattar sexuella övergrepp. Utifrån genusperspektivet kan detta ses som att pornografi kan bidra till att bibehålla den traditionella könsmaktsordningen, där kvinnor ses som underordnade männen (Christiansson, 2016). I resultatet lyfte informanterna att de upplevde att tjejer döms hårdare av samhälletän killar för sitt sexuella beteende. Om så är fallet, kan detta tänkas bero på och påverkas av att det finns olika normativa förväntningar på vad som betraktas som kvinnligt och manligt (Christiansson, 2016). De normativa förväntningar som kan tänkas finnas kan utifrån genusperspektivet grunda sig i att flickor och pojkar uppfostras olika redan från tidig ålder, där pojkar uppmuntrats till självständighet och stolthet medan flickor uppmuntrats till passivitet och stillhet (Angelöw & Jonsson, 2000). Dessa sociala konstruktioner om kvinnligt och manligt beskriver även Bergström (2006) ger uttryck i det sexuella handlingsutrymmet, där tjejernas handlingsutrymme kan ses som mer begränsat än killarnas. Detta kan kopplas samman med resultatet, då informanterna beskrev att det upplevs som mer accepterat att killarna kan “ligga runt” utan att dömas medan tjejerna istället blir kallade för slampor. Vidare beskrev informanterna att det upplevs vara mest killar som konsumerar pornografi och att de befarar att unga män därmed kan få en syn av kvinnor som underlägsna, utifrån vad som ses som en mansdominerad porrindustri där kvinnan framstår som ett offer och killen som tuff och hård. Utifrån ett genusperspektiv kan detta ses som en möjlig anledning till ett tuffare klimat bland ungdomarna och en machokultur bland de unga männen.
Informanterna beskrev att fler kvinnliga regissörer tillkommit i porrindustrin, vilka fokuserar mer på kvinnans lust och njutning. Utifrån resultatet kan det ses som att informanterna kan se något positivt med att pornografin lyfter den sexuella njutningen utifrån flera perspektiv än enbart den heterosexuella mannens. Detta uppleves överensstämma med det som Johansson och
38 Hammarén (2006) beskriver som en ny utveckling i samhället, där fler unga kvinnor tar initiativ och att manligt förtryck blir mindre accepterat (Johansson & Hammarén, 2006). Ur ett genusperspektiv kan detta ses som att kvinnlighet respektive manlighet skapas och kan omkonstrueras, genom människors frihet att agera på sätt som bryter mot normen om hur en riktig man eller kvinna ska vara (Christiansson, 2016).
39
8. Diskussion
Följande kapitel inleds med en resultatsammanfattning av resultatets viktigaste delar. Vidare följer en diskussion kring hur den tidigare forskningen kunde kopplas till resultatet samt studiens teoretiska ramverk. Därefter presenteras en metoddiskussion utifrån dess styrkor och svagheter. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning inom området.
8.1 Resultatsammanfattning
Studien syftade till att undersöka hur personal inom elevhälsan förhåller sig till ungdomars tankar och frågor om ämnen relaterade till pornografi. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes åtta kvalitativa intervjuer med personal som arbetar inom elevhälsan i Stockholmsområdet. I studien framkom att personalen inom elevhälsan upplever att pornografi är ett ämne som inte lyfts och samtalas om i den utsträckning de önskar och ser behov av.
Informanterna beskrev att de vill implementera pornografirelaterade frågor i fler skolämnen och att pedagoger på skolan ska våga prata om pornografi med eleverna. Under intervjuerna framkom att arbetet med frågor relaterade till pornografi skiljde sig åt mellan skolorna och informanterna beskrev att ämnet lätt prioriteras bort på grund av resursbrist. Däremot framkom av informanterna att elevhälsan har påbörjat ett arbete rörande sexualitet, jämställdhet och pornografi genom att fånga upp ungdomars frågor och funderingar i både klassrummen och korridorerna. Utifrån resultatet framkom även att det förebyggande och främjande arbetet med elever i de yngre årskurser var något som informanterna såg som viktigt, då pornografikonsumtion är något som upplevs krypa ner i åldrarna. Av resultatet framkom att elevhälsan upplevde att porrindustrin förmedlar en skev syn på sexualitet till ungdomar, vilket de menar förstärker de stereotypa könsnormer som råder i samhället. Informanterna beskrev att mycket av det som visas i porrfilmerna är grova övergrepp på kvinnor vilket bidrar till en förnedrande kvinnosyn. Den indirekta påverkan uppmärksammas också utifrån elevhälsans utsagor då informanterna beskrev att även ungdomar som inte själva konsumerar pornografi kan påverkas av sin partners eller vänners förväntningar. Samtidigt så påtalade en informant att pornografins påverkan på ungdomar behöver förstås i relation till andra faktorer än enbart konsumtion, såsom psykiska hälsa, hemförhållanden och erfarenheter av sexuell utsatthet.
40
8.2 Resultatdiskussion
Utifrån våra resultat kan vi förstå att elevhälsan ser det förebyggande arbetet i skolan som oerhört viktigt och att informanterna förutsätter att ungdomar är nyfikna på pornografi och att de exponeras för det. Detta är något som Spišák (2016) bekräftar genom att beskriva vikten av att erkänna ungdomars sexualitet för att ge dem stöd och trygghet i sin sexuella utveckling och hälsa. Genom att erkänna att pornografi existerar i ungdomars vardag är det lättare att lyfta och arbeta förebyggande rörande ämnet (Spišák, 2016). Pornografin existens i ungdomar liv är också något som Mattebo (2014) bekräftar i sin avhandlingsstudie, som visar på att de flesta killar samt merparten av tjejer har konsumerat pornografi någon gång under tonåren (Mattebo, 2014). Larsson (2016) betonar skolans viktiga roll för att förmedla kunskap och information om sexualitet till ungdomar, vilket är i linje med informanternas beskrivning av skolans ansvar att ge ungdomar utrymme och tid för att samtala om sexualitet och pornografi. Larsson (2016) menar också på att sex- och samlevnadsundervisningen har en försvagad ställning och saknar tydlig plats i undervisningen. Utifrån resultatet i vår studie förstärks denna bild, då arbetet med pornografi i de undersökta skolorna beskrivs som komplext och att skolan inte har ett tydligt ramverk för behandling av frågor som rör ungdomars sexualitet. Våra informanter uttryckte att detta försvårar möjligheterna att nå ut till ungdomar och samtala om pornografirelaterade ämnen. Likt våra informanter efterfrågar personalen i Mattebo (2014) utbildningsmaterial för att få bättre kvalitet på undervisningen och samtal med ungdomar om ämnet.
I Fisher och Cummings studie (2016) talar man om att det är viktigt att förstå hur personal arbetar på skolan för att sedan kunna se hur detta arbete kan utvecklas. Utifrån resultatet upplevs att informanterna har en del verktyg för att jobba förebyggande med ungdomar och samarbeta med lärare. Men finns det tillräckligt med resurser och stöd för att sätta in rätt insatser vid rätt tid och plats, för att kunna identifiera och åtgärda problemen vid roten? Utifrån våra intervjuer framgår att skolorna har tillgång till utbildad personal via UMO, men att man detta till trots enbart besöker UMO vid ett tillfälle under sin högstadietid. En fråga som väcks är om UMO kan spela en större roll i att stötta pedagogerna och eleverna på skolan i det förebyggande arbetet vad gäller sexualundervisningen? Detta är i linje med Mattebo (2014) som lyfter vikten av samverkan mellan olika yrkesgrupper som besitter olika expertkunskaper, för att ungdomar på så vis ska få ta del av olika perspektiv. Mattebo beskriver också att vissa ungdomar tycker att tankar och funderingar kring sexualitet är känsligt och därför kan samtal med utomstående vuxna som inte regelbundet finns i deras liv, medföra en öppenhet från ungdomarnas sida.
41 Våra resultat tyder på att elever kan tycka att det är spännande att prata om pornografi och att de vill prata mer om ämnet. Detta överensstämmer med vad som beskrivs av Spišák (2016), om ungdomars vilja att prata om pornografiskt material med vuxna. Löfgren-Mårtenson och Månsson (2010) drar också den slutsatsen då ungdomarna i deras studie tycktes uppskatta att prata om pornografi under undersökningens gång (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010).
Trots att ungdomar tycks vilja prata om sexualitet med vuxna, uppfattas utifrån intervjuerna att det ändå finns en brist på samtal. Personalen inom elevhälsan som intervjuades tycktes trygga i att beröra sexualitet och pornografi och inte dra sig för att fånga upp ungdomars frågor.
Däremot beskrevs det att pedagoger på skolan uttryckt osäkerhet kring att samtala om pornografi. Elevhälsans arbete beträffande frågor om sexualitet sker både genom undervisningen och vid samtal i korridorerna, vilket Nilsson (2016) menar har en betydande roll för ungdomar. Utifrån våra intervjuer upplevs det att informanterna som arbetar inom elevhälsan försöker sprida kunskap om ämnet, ge mer verktyg för undervisningen samt erbjuder sin medverkan och stöd till andra pedagoger. En fråga som väcks är om elevhälsans arbete med att sprida kunskap skulle kunna höja självförtroendet hos pedagoger och öka kvaliteten på undervisningen? Denna slutsats drar Fisher och Cummings (2016), som visat att pedagoger som får utbildning och ökad kompetens inom ämnet upplever större självförtroende och färdighet inom sexualundervisning. Fisher och Cummings menar att detta kan medföra en sex- och samlevnadsundervisning av bättre kvalitet och att ungdomar kan uppleva ett högre förtroende för pedagogerna på skolan.
Något som också framkom av resultatet är att personalen inom elevhälsan såg det som viktigt att förmedla att det pornografiska materialet inte skildrar hur verkligheten ser ut och att porrindustrin förmedlar en skev bild av sexualitet och könsnormer. Pornografin upplevs som grövre idag och innehållet som kvinnoförnedrande. Resultatet går i linje med Mattebo (2014) studie som lyfter att vuxna som arbetar med ungdomar upplever att det pornografiska budskapet bidrar till en ojämställd syn på kvinnor och män. Mattebo påtalar också att detta står i kontrast mot lagar och förordningar, exempelvis diskrimineringslagen. Folkhälsomyndigheten (2017) framför liknande kritik mot det pornografiska materialet och syftar på könsstereotypiska normer, vilka reproducerar kvinnans underordning.
Löfgren-Mårtenson och Månsson (2010) skriver att ungdomar använder pornografi som en källa för information och stimulans för sexuell upphetsning samt som en referensram för kroppsideal och sexuella föreställningar. Även våra informanter menar att även ungdomar som
42 inte konsumerar pornografi själva påverkas av sin omgivning. Det överensstämmer med Bakers slutsatser (2016) att ungdomarnas avsiktliga eller oavsiktliga pornografikonsumtion kan komma att påverka deras sexuella utveckling och framtida relationer. Även Peter och Valkenburgs (2016) studie visar att pornografi kan påverka ungas attityder kring sexualitet och att det finns en koppling mellan pornografin och de ungas osäkerhet och sexuella beteende. För att förstå ungdomarnas sexualitet bör man se den som en del av både en social och kulturell påverkan (Peter & Valkenburg, 2016). Denna påverkan på ungdomarna går att koppla till resultatet då våra informanter beskrev upplevelsen av att killarna har olika förväntningar på sig, vilket kan leda till att de måste agera som tuffa och hårda för att passa in i en rådande machokultur. Foxhage (2006) lyfter att vuxna bär ett ansvar att inte vara fördömande, utan förmedla ett positivt förhållningssätt till ungas sexualitet. Detta är i linje med våra resultat, att vuxnas närvaro och engagemang ses som viktigt samt att inte döma ungdomar för deras nyfikenhet på pornografi.
När under utbildningen eleverna får möjlighet till sexualundervisning, var enligt våra informanter beroende av enskilda lärare, elevvårdspersonal och ledning på de undersökta skolorna. Om detta skulle gälla i många skolor runt om i landet innebär det att ungdomar får olika förutsättningar beroende på vilken skola de går på och vilken kommun de bor i. Att ungdomarna har olika social och kulturell bakgrund, lyfts av informanterna som en viktig faktor att ta i beaktande när det kommer till pornografins påverkan. Betydelsen av omgivande faktorer för konsekvenserna av pornografikonsumtion bekräftas också av tidigare forskning (Peter &
Valkenburg, 2016; Lim et al, 2017). Ungdomar spenderar en stor del av sin vakna tid i skolan, vilket kan ses som en stor möjlighet att informera dem i frågor relaterade till pornografi.
Förväntningarna på att pedagogerna ska hantera all typ av undervisning i skolan skulle dock kunna leda till en sämre undervisning i ämnen som inte är inom deras kunskapsområde. Dock ses skolan som en bra plattform för att nå ut till alla ungdomar, men givetvis bör eleverna få en likvärdig sexualundervisning och den med bäst lämpad kompetens sköta undervisningen. Det är svårt att avgöra var skolans ansvar slutar och övriga samhällets ansvar tar vid i frågor som normkultur och pornografi.
Resultatet i studien utgår från informanternas egna tankar och erfarenheter och informanterna beskrev pornografins inverkan på ungdomar som negativ och oroande. Denna uppfattning tycker vi känns igen i den bild som skildras i media och tidigare forskning. Med beaktande av detta upplever vi att informanternas bedömning kan påverkas såväl av yttre omständigheter som
43 normer, personliga- och samhälleliga värderingar. Utifrån socialkonstruktionismen erfordras av oss att tolka resultaten med försiktighet då verkligheten är föränderlig och ser olika ut för olika individer samt formas av yttre faktorer som sociala och kulturella kontexter. Däremot är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv intressant utifrån studiens forskningsfenomen eftersom pornografins tillgänglighet och innehåll är föränderligt och likaså attityder till detta i samhället.
Därför kan vi ändå se att socialkonstruktionismen, tillsammans med genusperspektivet gett en ökad förståelse för personalen inom elevhälsans förhållningssätt till ungdomars frågor och tankar om pornografi.
8.3 Metoddiskussion
Vi har valt att besvara studiens syfte och frågeställningar med hjälp av kvalitativ metod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi såg denna metod som bäst lämpad för vår studie då den gav oss möjlighet att tolka och förstå informanternas uppfattning och erfarenheter vilket var det vi ville undersöka (Kvale & Brinkmann, 2014). En svaghet med en kvalitativ intervjustudie som metod är att de inte ger en komplett bild av hur personal inom skolan förhåller sig till och arbetar med frågor relaterade till pornografi. Därför gör vi inget anspråk att generalisera detta för all personal inom skolan.
Så som tidigare beskrivits genomfördes samtliga intervjuer via telefonsamtal och Skype-samtal.
Detta var inte ett aktivt val utan påverkas av yttre faktorer, däremot kan vi se både fördelar och nackdelar med intervjumetoden. Tekniken var väldigt tidseffektiv då vi hade möjlighet att genomföra flera intervjuer under samma dag. Nackdelen med metoden upplevde vi försvårade möjligheten att bekräfta informanterna genom kroppsspråk för att visa att vi lyssnade och förstod. Vi lärde oss också av inte störa intervjun med att bekräfta informanten verbalt för mycket, då vi märkte efter första intervjun att detta störde inspelningen.
Vår förförståelse för hur pornografikonsumtion kan påverka ungdomar kan ha påverkat vår studie, gällande hur vi tolkat och analyserat resultatet. Detta är något som är svårt att helt utesluta då även vi blir påverkade av samhällsdebatten kring ämnet och normer som finns i vår omgivning. Vi har haft som strävan att inta ett objektivt förhållningssätt till studiens resultat och studerat tidigare forskning för att finna stöd för vår tolkning och analys.
44