Samtalsintervju

5.2.1.1 Manligt

Förmåga till analytisk problemlösning

Vår kvinnliga respondent ansåg att det fanns olika problem i arbetet vilket gjorde att hon analyserade situationen och ser om det hade går att göra på något annat vis.

”Hade vi vetat hade vi kanske gjort på ett annorlunda sätt, så kan andra gå fortare fram.”

Förmåga att reagera ändamålsenligt

Vår kvinnliga respondent visade att hon har förmågan att fatta tuffa och konkreta beslut. ”Ska man vara riktigt hård kan du faktiskt beordra folk till att göra det de

inte vill.”

Prestationsorienterad

När vår kvinnliga respondent skulle beskriva sitt arbete fick den konkurrensutsatta biten en stor plats där hon flera gånger valde att se tävling och konkurrens som något positivt.

”…och det var så häftigt att de två första anbuden vi lämnade vann vi, både vad gäller kvalitet och pris.”

”Vad jag tror har varit bäst eller som jag vet har varit bäst är att det har varit konkurrens.”

5.2.1.2 Kvinnligt

Sensitivitet

Vår kvinnliga respondent anser att hon kan påverka sina medarbetare ”jättemycket”. Hon förespråkar att det är tillåtet att göra bort sig och att det måste finnas utrymme att våga testa saker trots det inte är självklart att det lyckas. Men i det fallet är det också viktigt att kunna säga förlåt.

”Jag gör ju bort mig. Herregud det måste man också våga men man måste kunna säga förlåt det var inte meningen.”

Vår kvinnliga respondent lägger stor vikt vid organisationsstrukturen. Särskilt när det handlar om fördelning av ansvar och hur kommunikationen skall se ut. Hon hoppar inte gärna över några led utan låter sina medarbetare ta hand om det ansvar och förtroende som de fått.

”Alltså om det nu ska vara strikt och det tycker jag att det ska vara om man har fördelat ansvaret ska inte jag vara där och növla liksom.”

”jag tycker också att det är viktigt att som chef inte först ge en delegation och sen nej nu vill jag vara där och rätta till.”

Självkännedom

Vår kvinnliga respondent är inte rädd för att säga att hon har fel eller att hon skulle ha kunnat agera på ett annat sätt. Hon påvisar själv brister som hon anser sig ha.

”Vi gjorde naturligtvis misstag, det måste man, att man inte kan göra allt perfekt.”

”Du ska inte tro att jag säger att jag är jättebra på det här.” ”Man måste få göra misstag.”

Förmåga att skapa samförstånd

Vår kvinnliga respondents uttryck handlar mycket om att skapa samförstånd på arbetsplatsen. Hon vill gärna att medarbetare ska känna sig delaktiga och att det även ska finnas en

förståelse dem mellan. Det handlar även i val av kommunikationskanal där hon snarare föredrar personlig kontakt framför mejl och telefon.

”… det blir ett utbyte så att man ger och tar av varandra och det tycker jag har varit viktigt också.”

”… genom att vi klarade det skapade det en gemenskap och vi-anda inom verksamheten.”

”… jag får ut mycket mer av det för då kan vi svara varandra på en gång, vi kan se hur tänker du nu?”

Hon visade även prov på att skapa samförstånd genom att hon frågade intervjuarna om de hängde med i resonemanget eller om de inte förstod vad hon menade.

”… då handlar det om att kommunicera fast man inte vet alltså, förstår du?”

Förmåga att umgås med andra människor

Vår kvinnliga respondent ser den verbala kommunikationen med sina medarbetare som mycket viktig. Hon vill få dem att må bra och försöker att se saker utifrån deras perspektiv.

”… Viktigt i en sådan relation är ju att man faktiskt ger sig tid att lyssna till den rädsla som finns och hur man bemöter det.”

”Ett mejl kan låta väldigt hårt ibland fast man inte menar det.”

”Det är ju inte så himla mycket tid, men det ger väldigt mycket och jag tror att det betyder mycket för dem.”

5.2.1.3 Neutralt

Känslighet för politiska tilldragelser

Vår kvinnliga respondent uppvisade känslighet inför politiska tilldragelser. Detta genom att hon uttryckte att den politiska världen spelar stor roll för vilka beslut som tas.

”… de är ju inte annorlunda än oss och att vi lever efter samma lagar inom Sverige och EU.”

”… är vi också en konkurrensutsatt verksamhet då vi har en borgerlig majoritet…”

5.2.1.4 Kommunikativa aspekter

Ansvar

Vår kvinnliga respondent ger sina anställda vissa krav som hon anser dem ha ansvar för. Hon menar att vissa bitar ligger under hennes ansvar och andra under hennes medarbetare.

”Jag tycker att man har skyldighet att säga att hälften får de faktiskt ta reda på själva (…) inte vårt uppdrag att bara mata folk med information.”

Icke jagbetonad

Vår kvinnliga respondent talade snarare om man, du och vi istället för att använda sig av jagformen.

”Faktiskt för det är klart man gör man är ju faktiskt människa som chef…” ”Ska man vara riktigt hård kan du faktiskt beordra folk till att göra det de inte vill.”

Dock används jagformen i de sammanhang när hon talade om sin egna funktion. ”Där har jag en chef också och där i den har jag tre stycken

kvalitetsgranskare.”

Struktur i tal

Vår kvinnliga respondent använde sig gärna av upprepningar i sitt sätt att tala. Hon använde sig av flera meningar för att tala om en och samma sak.

”… vi gjorde naturligtvis misstag, det måste man att man inte kan göra allt perfekt. Man måste få göra misstag.”

För att i nästa mening säga:

”Man kan inte alltid vara så himla 100 procentigt säker på att det ska bli, men man måste våga och sen får man väl tycker jag i alla fall ta lite risker…”

Hon använde sig av ett ostrukturerat sätt att tala och la gärna in ord och fyllde ut meningarna. Det blev inte några direkta pauser.

”Ja det tror jag att man har jättemycket, alltså om man inte tror, det tror jag att man är väldigt farligt ute.”

Något hon även är medveten om själv. ”Oj vad jag hoppar hit och dit.”

”Jag vet inte om jag har varit väldigt rörig jag tänkte vad blev det här för typ av kommunikation…”

Osäkerhetstecken

Vår kvinnliga respondent började eller avslutade gärna meningar med uttrycket ”tror jag”. Följande exempel kommer som svar på frågan om hon ser sig kunna påverka sina

medarbetare.

”Ja det tror jag att man har jättemycket, alltså om man inte tror, det tror jag att man är väldigt farligt ute.”