Bild 42 Bild 43
Det Rosa tornet tillsammans med den Bruna trappan
De rosa kuberna i det Rosa tornet korrelerar med de bruna rätblocken i Bruna trappan, vilket innebär att kuber och rätblock tillsammans kan bilda antingen en trappa eller ett torn. Detta illustreras i ovanstående bild. Denna korrelation utnyttjar Alva, då hon i följande övning tar fram både rosa kuber och bruna rät-block för att använda dem tillsammans.
Montessoris syfte är detsamma i de två materielen, dvs. det avsedda lärandet är, att barnet med hjälp av synsinnet och känselsinnet ska utveckla förmågan att urskilja skillnader i höjd och bredd hos kuber och rätblock. För att nå det av-sedda lärandet ska barnet placera kuber och rätblock i storleksordning, de rosa kuberna ovanpå varandra, med den största kuben i botten, så att de tillsammans bildar ett torn och de bruna rätblocken bredvid varandra i storleksordning från det största till det allra minsta, så att de bildar en trappa.
Att förstå samtidig användning av det Rosa tornet och den Bruna trappan med hjälp av variationsteoretiska begrepp
När Alva, i nedanstående övning, hanterar de rosa kuberna och de bruna rät-blocken samtidigt, innebär det att hon samtidigt jämför kuber och rätblock med varandra. I detta manifesta arbete är hon ensam, utan någon lärare. Alva struntar i hur hon blivit presenterad att använda de skilda materielen och prövar hur hon kan kombinera kuber och rätblock med varandra. Hon kan på detta sätt jämföra storlek och urskilja skillnader och likheter mellan kuber och rätblock.
Alvas arbete med samtidig användning av det Rosa tornet och den Bruna trappan
Alva har lagt en matta alldeles intill hyllan, där det Rosa tornet står. I de tidigare övningarna har Alva lagt mattan på en plats längre ifrån hyllan. Denna gång behöver hon inte resa sig från golvet för att hämta kuberna, vilket innebär att hon inte får träningen med att bära och lyfta samtidigt som hon går, som har som syfte att träna muskler och balans. Alva har tagit över arbetsgången och börjar med att lägga ut den största kuben på mattan. Därefter fortsätter hon att lägga ut de andra kuberna intill varandra i storleksordning, tills de tillsammans ser ut som en trappa. Alva har upptäckt att kuberna kan placeras även i sidled, något som blir möjligt för att kubens kantlinjer är lika långa (bild 44).
Bild 44. Ordnade kuber
Alva plockar ut de bruna rätblocken från hyllan och lägger dem på samma sätt som hon har placerat de rosa kuberna, bredvid varandra (bild 45).
Bild 45. Ordnade stavar
Alva tycks inte bry sig om att rätblocken inte får plats på mattan utan kryper istället in i hyllan för att kunna hämta de rätblock som är kvar där. Alva lägger de minsta rätblocken bredvid varandra, tätt tillsammans, så att de bildar en fortsätt-ning på den trappa som hon har byggt av de rosa kuberna (bild 46).
Bild 46. Egenbyggd trappa
Alva placerar rätblocken ovanpå varandra, med det största rätblocket i botten och rätblockens långsidor mot varandra, så att de till slut bildar ett torn. Alva lägger det minsta rätblocket bredvid det större blocket på golvet. Rätblocken bildar ett torn, medan kuberna bildar en trappa (bild 47).
Bild 47. Ett ståtligt torn
Alva placerar två rosa kuber bredvid varandra högst upp på tornet(bild 48). Då hon gör detta kommer ett annat barn och tittar på.
Bild 48. Ett ännu ståtligare torn
Alva prövar att placera en rosa kub vid kortsidan på ett brunt rätblock, men misslyckas med detta eftersom kanten är för liten för att denna kub skall få plats där (bild 49).
Bild 49. En vidgande prövning
Alva använder kuber och rätblock tillsammans. Alva prövar, i försöken att utveckla det manifesta lärandet, skillnader och likheter mellan kuber och rätblock, då hon bygger dem både ovanpå och bredvid varandra (bild 50).
Bild 50. En ny grund skapas
Alva prövar att bygga ett torn på ett annat sätt än hon har gjort förut, men hon börjar med en stor kub på mattan, precis som hon har gjort förut. Hon fortsätter sedan att placera de minsta kuberna ovanpå denna stora kub och avslutar med en stor ovanpå dessa (bild 51).
Bild 51. Ett djärvare torn
När Alva ser att tornet inte välter, sätter hon ytterligare en kub ovanpå de andra, mindre än den senaste men större än de andra. I denna övning experimenterar Alva. Här är det kubernas storlek som hon prövar på annat sätt än det tänkta.
Genom att placera dem på olika sätt lyckas hon hitta balansen hos dem, så att de inte välter (bild 52).
Bild 52. Ett än djärvare torn
Det finns tre kuber kvar, som Alva ännu inte har använt. Alva hämtar dessa och då hon återvänder till tornet placerar hon den allra minsta kuben ovanpå de andra i tornet (bild 53).
Bild 53. Det djärvaste tornet
Då Alva skall ta en av de andra rosa kuberna som hon ännu inte använt, råkar hon stöta till tornet med de bruna rätblocken, så att de välter. Alva lägger ifrån sig den rosa kuben, plockar ner alla rosa kuber och lägger ner dem på mattan (bild 54). Alva prövar vad skillnader och likheter mellan kuberna har för bety-delse när man bygger ett torn. Här är det storleken som jämförs.
Bild 54. Omstart
Alva leker med rätblock och kuber och prövar att använda dem på sätt som hon tidigare känner till. Hon önskar att utifrån egna förutsättningar på egen hand pröva att använda kuberna. Alva använder en av kuberna som en stol, som hon sätter sig på (bild 55). Eftersom hon har erfarenhet av hur en stol ser ut, kan hon
pröva att använda kuben som en sådan. Både storlek och form har här betydelse för vad hon kan göra med kuberna.
Bild 55. En kubisk stol
Alva hämtar det största bruna rätblocken och lägger det på mattan bredvid de rosa kuberna (bild 56).
Bild 56. Förflyttning
Alva placerar den allra minsta rosa kuben ovanpå detta stora rätblock (bild 57).
Bild 57. Kombination av materiel
Alva täcker sedan rätblockets översida, med ytterligare fyra kuber. Nu tycks Alva på allvar urskilja korrelationen mellan de rosa kuberna och de bruna rätblocken.
Alva börjar för första gången under denna övning att sätta samman kuber och rätblock med varandra (bild 58). Här är storlek och form viktiga. Även jämförbarheten och ordningen är betydelsefulla då hon skall föra samman dem.
Bild 58. En ny ordning tar form
Alva placerat ytterligare ett brunt rätblock på mattan, bredvid det andra. Hon placerar sedan tre rosa kuber även på detta (bild 59).
Bild 59. Den nya ordningen i två varianter
Därefter fortsätter Alva sitt manifesta lärande genom att placera den minsta ku-ben ovanpå en större rosa kub innan hon skjuter ihop båda de bruna rätblocken med varandra (bild 60). Nu ser dessa olika delar ut som ett lok! Genom att sätta ihop och dela på kuber och rätblock, så kan hon kombinera dem. Resultatet blir en figur som liknar ett lok eller en båt. Här är det alla fyra dimensioner av variat-ion, form och storlek samt jämförbarhet och ordning som är betydelsefulla för resultatet.
Bild 60. Loket ser dagens ljus
Alva delar återigen de båda rätblocken från varandra (bild 61).
Bild 61. Uppdelning
Alva lyfter upp den främre delen och går iväg med den, medan den andra delen fortfarande står kvar på mattan (bild 62).
Bild 62. Återställning
I denna uppgift har Alva utvecklat den lek hon lekte med de rosa kuberna i en tidigare övning. Nu tycks hon kunna urskilja de bruna rätblockens storlek i
förhållande till de rosa kuberna och på det sättet kombinera dem till olika figurer.
Slutsatsen i denna övning blir, att det genom leken blir möjligt för Alva att grad-vis utveckla sitt manifesta lärande genom sin fantasi och genom att urskilja de skillnader som finns mellan dessa kuber och rätblock, dvs. vad som var Montessoris avsikt, men hon gjorde det inte på det sätt Alva kreerade.
Reflektioner utifrån Alvas användning av samtidig användning av det Rosa tornet och den Bruna trappan
Alva lär sig och finner sitt levda lärandemål, det som Montessori avsett, genom att leka med de rosa kuberna och de bruna rätblocken samtidigt. Hon prövar storleken på kuber och rätblock genom att jämföra dem med varandra. Hon prö-var också storleken med sin egen kropp. Hon använder en kub som stol och prövar att sätta sig på den. Genom dessa lekövningar blir det möjligt för Alva att jämföra skillnader och likheter mellan kuberna och rätblocken. Variationsmönst-ret i dessa materiel är kontrast. Alva såväl separerar lärandeobjekten från var-andra som kontrasterar dem. Det levda lärandet i denna övning visar sig i Alvas samtidiga jämförande mellan storleken i kuber och rätblock. Tidigare då hon separerat övningarna har Alva kunnat fokusera på en svårighet i taget, som det var tänkt att hon skulle göra, men då nu Alva samtidigt laborerar med både ku-ber och rätblock, visar hon att hon skapar fusioner mellan olika företeelser. Hon håller på att erövra de förmågor som Montessori tänkte sig att barn skulle träna i dessa övningar. Alva visar i denna övning att hon, uttryckt i Montessoris termer, nått en mognadsnivå då hon kan urskilja skillnaderna i höjd och bredd mellan kuber och rätblock samtidigt. Uttryckt i variationsteorins termer är detta hennes levda lärande ett utfall av hennes arbete med att separera och kontrastera de ob-jekt som hon arbetar med, där hon samtidigt skapar fusioner mellan deras kvali-teter.
Alva arbetar ensam med att kombinera det rosa tornet och den bruna trap-pan. Ingen av lärarna lägger sig i hennes laborerande och hon uttrycker därmed ostört vilka föreställningar hon arbetar med och vilket intresse av arbetet med materielen hon har. Detta arbete är av nytta för lärare att iaktta och kan användas för att förstå barnets pågående mentala processer. Genom att sätta in flickans agerande i ett teoretiskt sammanhang, till exempel det variationsteoretiska, så kan lärare skapa en utgångspunkt för vilka nya utmaningar som flickan kan behöva möta för att gå vidare i sitt lärande. Genom att ta sig tid att iaktta vilken lek som barnet ger sig in i, till exempel att prova materielen för annat än det är tänkt som eller att skapa en leksak av det, kan läraren bygga på barnets intresse för att föra det vidare i att bruka de variationer som materielen innehåller. Materielen blir
därmed inte enbart inriktade mot att träna sinnenas iakttagelser utan också mot att öva mentala förmågor som att fantisera och konstruera.