På initiativ av en textilentreprenör i Östergötland ansökte forskare vid Lin- köpings universitet om forskningsstöd från Centrum för kommunstrate- giska studier, CKS, för att driva ett projekt i nära samarbete med textila hantverkare och kommuner. (Hellsten, 2012) Projektet ”KulTexTurism – för lokal utveckling” bedrivs genom följeforskning i ett nätverk med textila mikroföretagare från de fyra kommunerna Ödeshög, Vadstena, Linköping och Norrköping. Namnet poängterar att hantverksföretagen är verksamma inom såväl den kulturella som den textila sektorn och har därmed stor po- tential som turismföretag. (Nählinder m.fl., 2009)
I projektet deltar företagarna i nätverket, företrädare från de fyra kom- munerna samt textilforskare och innovationsforskare från Linköpings universitet. Nätverket etablerades tidigt i projektet som mötespunkt, kun- skapsspridare och arena för hjälp och stöd mellan deltagarna. I projekt- ansökan beskrivs forskarnas medverkan som följeforskare och agerande som intermediärer mellan universitet, kommun och näringsliv. (Nählinder m.fl., 2009)
I Östergötland finns som nämnts flera textila mikroföretag med konst- hantverks- eller hantverksinriktning både i de kommuner som nätverkets verksamhet vänder sig till inledningsvis och i övriga kommuner. Många företagare har samtidigt ett antal olika bisysslor i förhållande till den textila verksamhet som de främst vill bedriva. Ett viktigt skäl är att bisysslorna ger bidrag till försörjningen. Företagen har alltså behov att utveckla sin verksamhet och öka sin försäljning och flera vill bredda sin verksamhet för att kunna bli mer attraktiva som besöksmål. Flera företag vill även kunna ta emot grupper med inslag av aktiviteter och upplevelser i form av kurser
och utbildning. Breddad verksamhet kan leda till att de både kan behålla och vidareutveckla sin verksamhet i länet/regionen och dessutom stimulera unga aktörer till etablering av textilt företagande. (Nählinder m fl., 2009)
Innan nätverket bildades gjordes inom projektet KulTexTurism under- sökningar vilka textila företag i de fyra kommunerna som var professionellt verksamma i Östergötland, dvs. som helt eller delvis försörjde sig på sin textila verksamhet. Dessa företag erbjöds att delta i nätverket, liksom de kommuner där företagen är etablerade. Avsikten är att på lite längre sikt bredda nätverket till textilföretag i hela Östergötland. (Hellsten, 2012)
I inledningsskedet identifierades tre viktiga funktioner för nätverket. Den första funktionen var att skapa en arena för möten mellan företag, kommuner och forskare inom nätverket. Alla deltagare gavs möjlighet till dialog om textil näringsverksamhet och dess kulturella betydelse samtidigt som textila näringarnas betydelse för turismutveckling lyftes fram. Där dis- kuteras även vilka typer av stöd som kan vara aktuella och efterfrågade av näringsidkarna och om det är möjligt att i någon form få kommunalt stöd. Samverkan mellan kommuner och möjligheten att dra nytta och lära av varandra från olika exempel kan spela stor roll. (Nählinder m.fl., 2009)
Nätverkets andra funktion är att vara kunskapsvårdare och kunskaps- spridare. Branschkunskap sprids mellan textila hantverkare och delas ge- nom muntlig information och hantverksdemonstrationer snarare än i skrifter. Handens kunskap och tekniköverföring ges plats i möten mellan näringsidkare i olika generationer inom närverket. (a.a.)
Kunskaper som utvecklats exempelvis vid Östergötlands Ullspinneri lis- tas idag som ”utrotningshotade tekniska kunskaper” på Tekniska Museet i Stockholm. En angelägen uppgift är att utveckla metoder för att ta tillvara denna typ av kunskap. (Nählinder m fl., 2009)
Det finns även behov av och intresse för att uppmuntra och inspirera unga textila utövare att starta mikroföretag vilket i förlängningen kan ha en mycket positiv inverkan på lokalsamhället. I hela projektet har textilfors- karen en viktig roll genom att fungera som en länk till akademisk textil- praktik och forskning med ömsesidigt lärande som följd. (a.a.)
Tredje funktionen för nätverket rör textilhantverkets roll i turismnä- ringen. För att kunna medverka i utvecklingen av turismen behöver textil- hantverksföretagen stöd och hjälp. Nätverket, forskarna och kommunernas representanter bidrar gemensamt till att ge entreprenörerna redskap för att klara övergången från en textilverksamhet till ett blandat textil- och turismföretagande. I samverkan mellan kommun, akademi och näringsliv uppstår nya möjligheter och erfarenheter. Kunskap och lärdom från skeen- den och processer inom nätverket som dokumenteras verkar berikande för näringsidkare och forskare, men även för de kommunala tjänstemännen. (a.a.)
Deltagarna i nätverket enades om att bygga ett gemenskapsnätverk där det är viktigt att deltagarna känner sig trygga med varandra och tar fram
tydliga spelregler. Att det som sägs stannar i gruppen. Ett resultat av nät- verkets verksamhet är bildandet av föreningen Östgötatextil. I januari 2012 bildades föreningen av 10 deltagande mikroföretag i nätverket för profes- sionella textilproducenter i Östergötland. De har sedan starten skapat en gemensam hemsida och en broschyr som presenterar de olika entrepre- nörernas verksamheter och besöksadresser i landskapet och på webben, <www.ostgotatextil.se>. Medlemmarnas första gemensamma framträdande i utställningsform ägde rum på Löfstad slott sommaren 2012.
Näringslivssatsningar på hantverk, och i synnerhet textila hantverk är ovanliga från den offentliga sektorns sida. Genom den statliga Nämnden för hemslöjdsfrågor som lyder under kulturdepartementet och verkar mel- lan kultur- och näringsliv har offentliga medel kanaliserats till utveckling av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds butiksverksamhet, slöjdare och slöjdföretag i landet. Det är i en begränsad omfattning och en begrän- sad grupp mottagare som tagit del av medlen.
Textila hantverksföretag bedrivs främst av kvinnor. Verksamheten be- drivs ofta småskaligt och är inte i gängse mening teknik- eller kunskapsin- tensiv. Dessutom rubriceras verksamheten inte sällan som hobbyverksam- het till skillnad från affärsverksamhet. (Nählinder m.fl., 2009; Nählinder, 2012)
Företagen med de dubbla rollerna som kulturbärare och näringsidka- re riskerar att hamna mellan stolarna. Förståelsen för och intresset av att stödja eller främja denna verksamhet har hittills varit låg. (Nählinder m.fl., 2009; Nählinder 2012)