För att kunna motivera trovärdigheten av en studiens resultat är det viktigt att utvärdera en del kriterier som är vanligt förekommande inom forskning. Dessa tre är reliabilitet, validitet samt generaliserbarhet. Nedan kommer dessa att beskrivas mer utförligt och diskuteras samt även vilka åtgärder som författarna har valt att utföra för att förbättra dessa sanningskriterier.
7.10.1 Reliabilitet
Den vetenskapliga termen reliabilitet förklarar hur väl en studie kan återupprepas enligt Bryman
& Bell (2011, s. 42). Med andra ord att om en studie skulle utföras av någon annan bör skillnaden i resultaten bli minimal. Eftersom den data som är använd i denna studie kommer från Eikon, en välkänd databas från som tillhandahålls av Thomson Reuters vilket bör anses som trovärdig. Detta är även publik information som vem som helst kan komma åt vilket gör det möjligt för den som önskar att återupprepa studien. Författarna anser även att metoden som är använd är utförligt beskriven, både hur datan har analyserats och sammanställts. Samt har resultaten sammanställts via programvaran STATA på ett objektivt sätt och bör även därmed ses som trovärdig. Studien är utförd efter författarnas bästa förmåga, men dock reserverar sig författarna för att misstag kan ha skett under denna studie som skulle kunna leda till andra resultat om den skulle återupprepas.
7.10.2 Validitet
Vad validitet innebär är att kontrollera om resultatet som forskningen kommit fram till lyckas fånga det som författarna siktade på att mäta. Exempel på detta enligt Bryman & Bell (2011, s.
159) skulle kunna vara om resultatet från en modell ger ett korrekt resultat eller om variablerna som undersöks är rätt variabler att undersöka. Författarna anser sig ha lyckats mäta med sin egen strategi ifall den avkastning som genererats lyckats överavkasta mot OMXS30. Eftersom ingen tidigare har använt sig av en liknande strategi var författarna tvungna att skapa en egen eftersom det fanns inget stöd i tidigare forskning. Författarna tycker att trots att strategin har varit enkel i sin utformning lyckats fånga in det resultat som på förhand var målet. I sig är
44 formlerna som har använts vedertagna inom finansiering och därmed bör även detta kunna ses bidra till en hög validitet.
7.10.3 Generaliserbarhet
När en kvantitativ forskning är genomförd och ett resultat är framtaget är den stora frågan om det är möjligt att generalisera detta på urvalet. Enligt Bryman & Bell (2011, s. 164) bör man ställa sig frågan om detta är applicerbart på hela populationen. Eftersom denna studie har riktat in sig på bolagen i OMXS30 som i majoritet är stora bolag finns det inga garantier att den skulle fungera på exempelvis de mindre listorna på den svenska kapitalmarknaden. Large cap som innehåller bolag med de störst börsvärden skulle säkerligen fungera men där ett urval från samtliga branscher bör ske för att inte för många bolag ska ingå och strategin bli för komplicerad. Dock tror författarna att effekten som denna studie bygger på säkerligen går att generalisera på den största börslistan i andra länder. Detta finner författarna även stöd i från Chung & Hrazdils (2011) som analyserat PEAD i ett flertal studier i olika länder. Detta påstående blir möjligt i och med att författarna även har valt att exkludera courtage från studien.
Hur avkastningen i denna studie och i andra länder hade påverkat resultatet låter författarna vara osagt.
45
8 Analys
Det empiriska resultat kommer i detta kapitel att diskuteras med utgångspunkt i de teorier som författarna valt att presentera samt knyta an resultatet med studiens syfte och dess problemformuleringar. För att tydligt sätta studiens resultat i ett sammanhang kommer också resultaten att jämföras med tidigare forskning.
Det som författarna i denna studie ville undersöka var att se om det var möjligt att nå överavkastning gentemot OMXS30 genom att kombinera en eventuell PAD-effekt under givna rapportperioder med en börshandlad fond som följer OMXS30 under de delar av året som inga rapporter släpps. Syftet med studien var att kunna ge professionella investerare en teoretisk grund för en strategi som genererar en överavkastning mot index, samtidigt som den är kostnadseffektiv och lätt att hantera. Enligt det som nämndes i problemdiskussionen var det väldigt få av de professionella investerarna som lyckades slå sina jämförelseindex över tid vilket gjorde det intressant att testa studiens strategi.
Analysen kommer att ta varje forskningsfråga separat för att parallellt dra kopplingar till den teoretiska bakgrund och äldre forskning som är presenterad tidigare i denna studie.
Är det möjligt att kombinera indexplacering med PAD i samband med rapporter för att nå överavkastning gentemot OMXS30-index?
I denna studie ville författarna utmana den allmänt vedertagna teorin om den effektiva marknadshypotesen. En teori som grundas på att all tillgänglig information är inprisad och därmed inte möjligt att nå överavkastning. Författarna ville även se hur väl teorin om random walk fungerar i en anomali med tydliga mönster, då enligt denna teori ska avkastningen en dag inte vara beroende av dagen innan. Även försöka knyta an resultaten från denna studie med resultat och slutsatser från tidigare forskning.
När samtliga avkastningar för studiens tre strategier summerats ihop är resultatet slående för de med kortast tidsperiod.
PAD3 har genererat en avkastning på 218% när index under samma tidsperiod avkastat 86%. Utvecklingen och skillnaden mellan strategierna och OMXS30 i avkastning visualiseras genom bild 14 (övriga grafer återfinns i
om marknaden är fullt effektiv i dess starkaste nivå. Fama menar att högre avkastning enbart kan nås genom att ta högre risk vilket blir intressant i denna studie. För det är ingen skillnad gällande bolagen som har inkluderats eftersom samtliga återfinns i OMXS30 och därmed är det samma bolag som det har investerats i. Det som blir annorlunda är tidsperspektivet och bolagens vikter om man jämför strategin med index. I OMXS30 har bolagen en viss vikt och diversifieras med övriga bolag i indexet. I studiens strategier sker även en viktning eftersom beroende på hur många bolag som samtidigt generera ett köp eller blankning fördelas avkastningen på. Under några kvartal gällande PAD10 är avkastningen fördelad på 16–17 bolag vilket skiljer sig åt mot
Bild 14: Visar utvecklingen mellan PAD3 och index.
46 index som alltid är viktat mot de 30 mest omsatta aktierna. Detta innebär att under en kortare period viktas bolagen om och är fullt investerad i färre aktier vilket kan ses som att den systematiska risken ökar eftersom diversifieringen minskar. Vilket skulle kunna vara en anledning till att PAD3 genererar den högsta avkastningen, eftersom den strategin fördelar avkastningen på färre bolag än övriga strategier. Med den korta tidsperioden kommer den aldrig upp i nivåer av att 17 bolag är investerade samtidigt och bör kunna ses som en fördel i denna studie. Dock kan skillnaden i standardavvikelse över tid anses som liten mellan PAD3 och index vilket är ett tydligt tecken på att den förhöjda risken är relativt liten i förhållande till den höga avkastningen. Detta återspeglas även i tabellen där sharpekvoten för respektive strategi och index har beräknats.
I alla statistiska tester som har utförts är det enbart i linjär regression för PAD3 som hade signifikanta resultat enligt tabell 5. Att i de statistiska testerna inkludera riskfaktorer och mäta en riskjusterad avkastning hade kunnat påverka studiens resultat, men den stora skillnaden i avkastningen hos främst PAD3 och index samt med stöd i överlag bättre sharpekvot gör att författarna tror att även en riskjusterad avkastning skulle ha visat sig överavkasta. I övrigt är alla p- och t-värden högre än gränsvärde 0,05 som gjorde det möjligt för författarna att förkasta nollhypotesen och acceptera studiens alternativhypotes. Vad det signifikanta resultatet säger är att med 95 procents säkerhet överavkastar i genomsnitt PAD3 mellan 1,7% & 4,6% per kvartal.
Eftersom detta intervall inte innehåller värde 0 och är relativt långt ifrån 0 i avkastning är anledningen till dess signifikanta resultat. Att däremot inte resultatet var signifikant för PAD3 i det parade t-testet är kanske lite förvånande på förhand utifrån att bara sett dess utveckling under studiens tidsperiod. Dock är det den genomsnittliga skillnaden i avkastningen mellan varje kvartal som har testats i t-testen mellan PAD3 och index. När resultaten av avkastningarna har summerats är det enbart 24 av 40 kvartal som PAD3 lyckats slå index. I ett antal av dessa kvartal är inte heller genomsnittliga skillnaden i avkastningen speciellt stor vilket kan vara en av anledningarna till att resultatet inte blir signifikant. Eftersom PAD5 och PAD10 avkastar mindre och inte har lika många kvartal som slår index är det rimligt att dess t-värde blir ännu högre. En anledning som skulle kunna ha påverkat studiens resultat för samtliga strategier är att observationerna enbart uppgår till 40. Författarna anser dock inte att omvandlingen till månatlig jämförelse skulle vara till någon nytta då många av månaderna skulle bli oerhört lika i avkastning då man hade jämfört index med en börshandlad fond som följer samma index.
Dock hade antalet observationer istället uppgått till 120 vilket i sig kanske är mer optimalt i utförandet av testerna. Författarna tycker istället att det hade varit bättre att inkludera fler år för att på så sätt fått fler kvartal att observera. En reflektion som är lätt att göra med facit i hand.