Sustainable Accounting Standards Board (SASB) är ett organ vars uppgift i likhet med övriga icke-finansiella ramverk är att upprätta branschspecifika standarder för miljömässiga-, sociala och ekonomiska rapporteringsgrunder. Deras uppgift är att utveckla och främja hållbarhetsrapporteringen genom att erbjuda företag väsentliga branschspecifika indikatorer för relevanta aspekter som det kan föreligga ett värde i att redogöra för. (SASB, 2019)
Standarderna bygger på idén att företag ska kunna rapportera väsentliga icke-finansiella poster, relaterade till risk och värdeskapande. Samtliga standarder enligt SASB ligger i linje med SEC:s (United Stated Securities and Exchange Commission) ställda krav på vad företag måste redogöra för, såsom de funna i den obligatoriska FORM 10-k rapporten (Schooley & English, 2015). SASB:s standarder är ett integrerat hållbarhetsramverk, vilket innebär att ramverket inte kräver ytterligare rapportering. Ett större fokus läggs alltså på väsentligheten i det rapporterade innehållet och dess principer (Schooley & English, 2015; SASB:s, 2019). En integrerad rapport är en gemensam rapport som kopplar samman organisationens mission och vision, företagsstyrning samt de ekonomiska, sociala och miljömässiga prestationerna till en helhet. Syftet med de integrerade rapporterna är att förbättra både den interna och externa kommunikationen, öka transparensen gentemot intressenterna, samt skapa möjligheter för att fatta bättre värderelaterade beslut som direkt påverkar den nuvarande samt framtida ekonomiska prestationen (Schooley & English, 2015). Enligt IIRC (International Intergrated Reporting Council) innebär en integrerad rapportering för de finansiella- och de icke-finansiella prestationerna en direkt kommunikation av företagets strategi, styrning, prestation och prospekt för framtiden – detta i kontext med den externa omgivningen – som har lett till en värdeökning för de förtag som upprättar integrerade rapporter både på kort- och långsikt (IIRC, 2019).
2.5.1 SASB:s rapporterings standard
SASB skapar standarder med hjälp av industrispecifika mått för olika sorters branscher verksamma både lokal- och global nivå. I slutet av år 2018 publicerades den senaste kompletta samling av standarder för SASB. Denna samling innehåller standarder för 77 olika typer av industrier inom elva olika branscher/sektorer (SASB använder själva benämningen ”sektorer”), med klassificering enligt SICS. I oktober 2019 fanns elva sektorer identifierade och de återfinns i tabell 11.
Tabell 1 SASB identifierade sektorer
Sektor Industri
Consumer Goods Apparel, Accessories & Footwear – Appliance Manufacturing – Building products & Furnishing – E-commerce – Household &
Personal Product – Multiline and Speciality Retailers &
Distributors – Toys & Sporting Goods
Extractive & Minerals Processing Coal Operations – Construction Materials – Iron & Steel Producers – Metals & Mining – Oil & Gas Exploration &
Production – Oil & Gas Midstream – Oil & Gas Refining and Marketing – Oil & Gas Services
Financials Asset Management & Custody Activities – Commercial Banks – Consumer Finance – Insurance – Investment Banking &
Brokerage – Mortgage Finance – Security & Commodity Exchanges
Food & Beverage Agriculture Products – Alcoholic Beverages – Food & Retailers
& Distributors Meat, Poultry & Dairy – Non-Alcoholic Beverages – Processed Foods – Restaurants – Tobacco Healthcare Biotechnology & Pharmaceuticals – Drug Retailers –
Health Cara Distributors – Managed Care – Medical Equipment
& Supplies
Infrastructure Electric Utilities & Power Generators – Engineering &
Construction Services – Gas Utilities & Distributors – Home Builders – Real Estate – Real Estate Services – Waste Management – Water Utilities & Services
Renewable Resources &
Alternative Energy
Biofuels – Forestry Management – Fuel Cells & Industrial Batteries – Pulp & Paper Products – Solar Technology &
Projects Developers – Wind Technology & Project Developers Resource Transformation Aerospace & Defence – Chemicals – Containers & Packaging
– Electrical & Electronic Equipment – Industrial Machinery &
Goods
1 Sektorer och industrier där de mänskliga rättigheterna har identifierats som en väsentlig faktor har markerats i fetstil.
Services Advertising & Marketing – Casinos & Gaming – Education – Hotels & Lodging – Leisure Facilities – Media & Entertainment – Professional & Commercial Services
Technology & Communications EMS & ODM – Hardware – Internet Media & Services – Semiconductors – Software & IT Services – Telecommunication Services
Transportation Air Freight & Logistics – Airlines – Auto Parts – Automobiles – Car Rental & Leasing – Cruise Lines – Marine Transportation – Rail Transportation – Road Transportation
Standardernas format är det samma för alla branschspecifika indelningar SASB identifierat, och innehåller två huvuddelar. Den första delen är en introduktion som till stor del är likvärdig inom alla elva sektorer. Introduktionsdelen enligt SASB ska innehålla en beskrivning som berör rapportens syfte och struktur. Företagen ska genom introduktionsdelen beskriva det egna ansvaret gällande innehållets väsentlighet utifrån den givna väsentlighetsmatrisen för de branschspecifika indikatorerna som gäller för de individuella företagen ifråga. I den andra delen, ska de identifierade väsentliga hållbarhetsaspekterna för de ekonomiska, de miljömässiga och sociala icke-finansiella posterna identifieras och redogöras för enligt de branschspecifika instruktionerna givna av SASB. (Schooley & English 2015; SASB, 2019)
2.5.2 SASB väsentlighetsmatris
Frågan om väsentlighet är den första och den viktigaste utgångspunkten för ett upprättande av en integrerad rapportering enligt SASB som också inkluderar icke-finansiell information. I SASB tillämpas SEC:s definition gällande väsentlighet. Denna definition anser att information som kan påverka de externa investerarnas prognostisering eller beslut är väsentliga. Intressentgrupper såsom arbetstagare, kunder, intresseorganisationer förbises i detta fall. (SASB, 2019) Sett ur både mät- och informationsperspektivet (Scott,2015), behöver inte det klassiska agent-principal-problemet var ett problem, då informationsasymmetri inte bidrar till en högre värderelevans, därför ligger det i företagets och företagets ägares intresse att presentera väsentlig information. Väsentlighetsmatrisen är ett verktyg utvecklat för att hjälpa företag att kartlägga sin egen väsentliga icke-finansiella information (SASB, 2019).
Matrisen är uppbyggd enligt en väsentlighetsundersökning av Lydenberg et. al (2010), och bygger på denna uppdelning av 11 sektorer klassificerade enligt SIC och nämnda ovan i tabell 1.
2.5.3 Väsentligheten av mänskliga rättigheter enligt SASB
I SASB:S väsentlighetsmatris, finns mänskliga rättigheter under dimensionen för det sociala kapitalet. Det sociala kapitalet i väsentlighetsmatrisen relaterar till de förväntningar som finns på ett företags bidrag till samhället. I gengäld får företagen den legitimitet som behövs för fortsatt lönsam verksamhet. Dimensionen adresserar närmare relationer med viktiga externa parter, såsom kunder, lokala samhällen, allmänheten och statsmakter. Vidare inkluderar det sociala kapitalet frågor inte bara gällande mänskliga rättigheter, utan även gällande skydd av utsatta grupper, lokal ekonomisk utveckling, tillgång till kvalitativa produkter och tjänster, överkomliga priser, ansvarsfulla affärsmetoder inom markandföring samt frågor kring kundernas integritet.
(SASB, 2019)
För mänskliga rättigheter sägs följande:
”The category addresses management of the relationship between businesses and the communities in which they operate including, but not limited to management of direct and indirect impact on core human right and the treatment of indigenous people.” (http://materiality.sasb.org/)