Att se bortom det uppenbara

Uppfattningens vad-aspekt är att se bortom det uppenbara. Hur-aspekten hos de elever som ser bortom det uppenbara är att de till exempel förstår vilken betydelse ett visst resultat kan leda till och hur de då agerar. Ett annat sätt att

genom att hjälpa andra då både leverantör och mottagare görs till vinnare.

Av datamaterialet drar jag slutsatsen att elever inte bara tar sig an en upp- gift utan tänker bortom den i termer av till exempel vilka följder ett visst resultat skulle kunna leda till.

Skulle jag skriva att det är ett sunkigt ställe så är det ju 2000 som inte går dit och som pratar vidare om att det är dåligt. (Ilon)

Av citatet ovan framgår att elever vill visa sitt fadderföretag vilken bety- delse marknadsföringen kan få för företagets verksamhet. De diskute- rar olika sätt att arbeta på och ställer dem i relation till vilken betydelse informationen skulle få för företaget och dess ekonomi. Utsagor visar att eleverna för ett resonemang som i slutänden ska ge fadderföretaget bästa möjliga marknadsföring. En negativ marknadsföring skulle drabba företaget hårt, resonerar eleverna. Av datamaterialet drar jag slutsatsen att eleverna är av uppfattningen att de måste hjälpa företaget. De ska presen- tera sin undersökning, vad den i en förlängning kan komma att betyda för företaget och hur de ser en lämplig lösning som företaget kan göra till sin egen och få nytta av. Utsagan visar hur eleverna i stället för att presentera hur negativt ett resultat skulle kunna bli, ger förslag till företaget om hur de ska kunna använda sig av olika sociala medier för att lyfta fram det som är positivt i verksamheten.

Därför tyckte vi att det var bra att få ut reklam i inlägg och ha ”väners” i bloggar. (Ilon)

I utsagorna finns inte alltid en lösning på ett problem men eleverna säger att de tänker om det på ett sätt som visar att de är engagerade i upp- giften och tar sitt ansvar för den. Jag drar slutsatsen av datamaterialet att eleverna vill se bortom det uppenbara och själva komma på kreativa

lösningar. Utsagor visar elevers förslag på snabba informationstjänster.

Man lär sig att man får lösa dom här överraskningarna och det är väldigt lärorikt. (Vide)

Citatet är ett exempel på ett sätt att resonera omkring dilemman som elev- erna råkar ut för och som jag förstår även finns i näringslivet. I stället för att erkänna sig besegrad ser eleverna bortom problemet och konstaterar att dilemman ger värdefull erfarenhet att ha med sig till ett annat tillfälle. Jag förstår av datamaterialet att det ibland är viktigt för dessa elever att själva se bortom uppgiften, och ibland hjälper de fadderföretaget att se bortom uppgiftens resultat.

När eleverna arbetar med projektarbetet marknadsför de sig på fadder- företaget genom, som utsagor visar, att göra genomtänkta redovisningar. Det kan ge sommarjobb eller goda referenser som eleverna resonerar att de kan behöva om några år. Ett annat sätt att se bortom det uppenbara är att, vilket utsagor ger belägg för, elever resonerar kring lärares problema- tik med att sätta betyg. Eleverna redovisar sitt projektarbete på fadderfö- retaget och vid ett tillfälle i skolan. I syfte att underlätta betygsättningen och säkra sitt betyg bjuder de in handledaren från skolan att var med som deltagare i deras projektarbete för att läraren inte ska behöva vara osäker vid betygsättningen. Detta är således exempel på att elever ser bortom den uppgift som projektarbetet innebär. De reflekterar och agerar för att få goodwill i framtiden på grund av det de presterar med sitt projektar- bete under gymnasieutbildningen.

Andra utsagor inom samma beskrivningskategori understryker elevernas sätt att hjälpa sig själva genom att hjälpa andra med sin egen kunskap. Utsa-

gor betonar att elever har kommit fram till att det finns svårigheter inom till exempel datorområdet som många personer skulle behöva få hjälp att ta sig igenom. Av datamaterialet förstår jag att elever har undersökt

manualer och kommit fram till att de inte är lätta att förstå för okunniga på området. Citatet nedan ger stöd för det att lära någon annan kan ge lärande tillbaka.

Jag såg det (projektarbetet) som en utvecklingsmöjlighet för jag har alltid haft problem med att förklara saker för andra. Så då tänkte jag att om jag gör guider med att förklara hur man utför saker i photoshop så kanske jag blir bättre på det [att förklara för andra]. (Alexis)

Citatet illustrerar ett win – win-förhållande. Eleven har förstått att andra personer behöver få en guide med förklarande text för att de ska lära sig behärska datorprogrammet, det program som eleven redan kan. Om eleven gör guiden informativ, lär hon/han sig att bättre förklara för andra, vilket är ett av målen med detta projektarbete. Bortom uppgiften kalkyle- rar eleven med att själv bli bättre på att förklara för andra.

KApitel 5

diSKUSSiOn

Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att bilda kunskap om entreprenöriellt lärande och ge ett kunskapsbidrag om en form för lärande, ur ett uppfattningsperspektiv.

Ett specifikt syfte var att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbete.

Entreprenöriellt lärande har jag definierat som; en lärandeform i vilken eleven i samspel mellan skola och näringsliv får arbeta med verklighets- förankrade uppgifter. I den entreprenöriella lärandeformen är föreställ- ningen att kunskaper, gällande elevers kompetenser, förmågor och för- hållningssätt, ska utvecklas. Eleverna väntas utveckla: ha självkännedom och handla självstyrt, bryta mönster och stå emot kollektivt handlande, ta ansvar, hantera och lösa problem, ta initiativ och vara kreativ, vara flexibel,

se möjligheter och göra något av dem, och kunna samverka med andra.

leGitiMitet FÖR Det teORetiSKA OcH