Från och med läsåret 2011/2012 kommer entreprenörskap att ingå i samtliga gymnasieprograms examensmål. Samhällsutvecklingen har påverkat människan vilket bland annat resulterat i att individen får ta ett allt större eget ansvar som samhällsmedborgare. Utvecklingen inom teknologins område har lagt grunden till lättillgängligheten till informa- tion och kontakter som kan nås nästintill i real tid (Engström, Johansson, 1997; Magnusson, 2002; Skaug, 2000). Överstatliga organ som OECD och EU har påverkat skolan att inta en entreprenöriell hållning genom att föreslå införande av entreprenörskap. Införandet av entreprenörskap i skolan behöver även ha lärandeformer som svarar upp mot de förvänt- ningar som finns på samhällsmedborgare. Resultatet från den här studien visar att den entreprenöriella lärandeformen gör det.
Eleverna i studien befinner sig i ett spänningsfält mellan ett globalt sätt att själv söka information och skolans sätt att förmedla eller försätta eleverna i lärandesituationer. Varje elev i studien har en egen bärbar dator, vilket
innebär att tillgängligheten till information och andras kunskap är snabb. Eleverna kan kompetensdela med personer varhelst i världen. Dessutom befinner sig eleverna mellan att inhämta kunskap via globala kontakter, egna och andras kontaktnät och att kunna omsätta kunskapen i det före- tag som är elevens fadderföretag på lokal nivå och kanske sysslar med lokal tillverkning.
Den externa kommunikationen, visar resultatet, är en viktig del i entre- prenöriellt lärande för elever. Spänningsfältet mellan lärarens kunnande och de externa kommunikationerna påverkar elever. De tar ställning till när de bäst väljer att informera sig via den ena eller den andra kontakten. Det är inte givet att läraren har kunskapsöverläge över eleverna och det är eleverna som avgör vem de rådfrågar i olika situationer. Projektarbetet kräver ibland kompetenser som inte elever har haft tillfälle att lära sig eller inte har haft behov av tidigare. Det är en utmaning för eleven eller teamet att på varierande sätt söka fram den behövda kompetensen.
Att lära sig entreprenöriellt lärande kan ses som en process där uppgif- ter från verksamheter utanför skolan är utmanande för elever att hantera själva och med hjälp av andra. Teambildningar kan vara ett sätt att tillsam- mans använda sina kompetenser och om inte det är tillräckligt, kompe- tensdela med andra personer som har efterfrågad kompetens för att lösa uppgiften. I arbetet och i leveransen av resultatet har kontexten betydelse; är det till skolan för betygsättning eller är det till företaget för att utveckla dess verksamhet? Eller kan det ske i ett win-win-förhållande där både elever och andra eller annan verksamhet har utbyte av resultatet? Och vad kan enkelt betygsättas och efter vilka kriterier?
eNtRepReNÖRiellt läRANDe
- ett KUnSKApSbidrAg
Vad är då mitt kunskapsbidrag med den här studien?
En viktig komponent är att elevens arbetsuppgifter hämtas ur närings- livet för att uppfattas som autentiska eller verkliga. Studien har visat att elevers engagemang och ansvar för uppgifter får ett högre värde när de förstår och arbetar utifrån att det resultat de ska leverera och som ska värdesättas efter den nytta som företaget kan få, har betydelse även för elevens framgång i studierna. De kan i bästa fall se bortom själva uppgif- ten och tänka i termer av samhällsnytta, ekonomi, eget lärande, även om uppgiftens egentliga innehåll är ett annat. Inför en framtida jobbansökan försöker elever visa framgång i sitt arbete på fadderföretaget vilket kan leda till goda referenser. Med entreprenöriellt lärande tränas elever att ta ett ökat ansvar för sina uppgifter och indirekt för sitt lärande. Elever blir medbestämmare i sin utbildning. Digitala tidsåldern har bidragit till att underlätta för elever att ta ansvar för sitt lärande och demokratiseringen i samhället ställer krav på eleverna att vara medansvariga i sitt eget lärande. Studiens elever lär i olika sociala praktiker och använder samtidigt hela världen på olika sätt som sitt kunskapsfält. Företag outsourcar uppgif- ter de inte själva har kompetens till hos sin personal. I entreprenöriellt lärande använder elever olika kontakter för att skaffa fram de kompeten- ser som inte teamet själva innehar för arbetsuppgiften ifråga, alternativt outsourcar de uppgiften till andra som har den rätta kompetensen. Likt en entreprenör, kan eleven förstå att det inte finns bara en modell att arbeta efter som passar för olika ändamål utan det gäller att vara initiativrik och komma fram till olika innovativa lösningar i varje specifik uppgift och att vara modig och pröva sig fram.
SlUtOrd
Samhällsförändringar, teknologiska utvecklingar och globalisering har tillsammans bidragit till att ge gymnasieelever av idag nya sätt att se på lärande. Det som framgår ur ovanstående text är att skolan sanno- likt måste lämna en pedagogik bakom sig där läraren har varit den som hade kunskapsövertag över eleverna. Det kanske inte längre är möjligt att undervisa fram all kunskap utan eleverna måste själva vara med i lärande- situationerna. De måste ta större ansvar själva och de måste vara med och skapa sina arbetsuppgifter vilka finns som autentiska uppgifter i verksam- heter utanför skolan, i näringslivet. Entreprenöriellt lärande ger eleven dessa möjligheter visar studiens resultat.
Om elever ska kunna definiera mål med till exempel sitt projektarbete, kan man kritiskt undra hur kursplaner, fasta kunskapsmål och betygssys- tem bör vara utformade.
Med stöd i studiens resultat, talar mycket för att den nya lärandeformen i den postmoderna tidsåldern sannolikt är entreprenöriellt lärande.