Semi-strukturerade intervjuer

Då studien antar en abduktiv ansats har den teoretiska ramen som presenterats under avsnitt Teoretiskt ramverk samt den förstudie som utförs, gett form till intervjufrågor i en ämnesguide.

Ämnesguiden ska ge en bättre utgångspunkt för studien och en bättre förståelse av molntjänsters betydelse i redovisningsbranschen. Ingen tidigare vetskap finns kring de utvalda

organisationerna och hur långt de har kommit i sin anpassning, därför ställs övergripande frågor

baserade på det teoretiska ramverket utan att nämna någon specifik process eller tekniska framsteg, utan detta är något som respondenterna själva får framföra. Eftersom kvalitativa metoder innebär högst individuell data krävs en väl genomtänkt metod för att minnas vad som sades under intervjun. Ljudinspelning är ur den synvinkeln bra, men skapar å andra sidan en konstlad situation och kan förstöra intervjun. Dessutom kan arbetsbördan bli väldigt stor, om ljudupptagningen skall överföras till skrift. Författarna upplevde ibland att situationen blev påverkad av inspelningen men gav å andra sidan tillfälle till att i text referera exakt vad respondenten sade vid intervjun Harboe (2013). Samtliga respondenter tillfrågades om

inspelning av intervjun var tillåten där alla utom en intervju spelades in. Efter genomförandet av de inspelade semi-strukturerade intervjuerna lyssnades dessa igenom och transkriberades. Efter transkribering fanns ett behov av att strukturera och kategorisera svaren enligt de återkommande teman som identifierats. Genom att utarbeta en kodningsmall möjliggjorde det kodning av de identifierade teman i materialet i syfte att finna ämnen och fenomen för vidare analys i samspel med vald teori.

4.3.5 Fördjupningsintervjuer

Resultatet av databearbetningen av de sex första intervjuerna gav insikt i behovet av ytterligare intervjuer för att få önskat djup i empirin. Det fanns vissa luckor i förståelsen för vissa av de identifierade teman från materialet och för att studien skulle få en djupare förståelse kontaktades några respondenter på nytt samt en helt ny respondent för en fördjupningsintervju där vissa av frågorna omformulerades i syfte att få respondenten att gå mer på djupet. Genom att hålla dessa fördjupningsintervjuer kan studien få en djupare förståelse för det avser som undersökas. På så sätt kan detta bidra till att stärka studien och risken för missuppfattningar och att slutsatser dras som inte helt stämmer överens med verkligheten minskar. En ny intervjuguide för

fördjupingsintervjuerna utformades och utfördes på tre olika respondenter, denna intervjuguide finns bifogad under 8, Bilagor. Efter fördjupingsintervjuerna kodades detta enligt samma princip som i första omgången av semi-strukturerade intervjuer.

4.4 Metodkritik

Som läsare kan det kan finnas vissa funderingar kring valet av metod samt vilka för- och nackdelar det innebär med olika metoder för denna studies validitet.

Denna studie uppnådde en upplevd empirisk mättnad redan efter nio utförda intervjuer, därmed ansåg författarna att ytterligare intervjuer inte skulle tillföra något nytt till studien. Ett större antal respondenter hade möjligen kunnat bidra till ökad trovärdighet av den utförda studien, och i större utsträckning kunnat bekräfta eller motsäga de observerade teman som denna studie

genererat. Det finns forskare som anser att det är mycket tidskrävande att koda mycket material och att det inte finns någon anledning till att överdriva antalet respondenter (van Rijnsoever, 2017). Samma författare talar även för att det inte finns några regler för hur stort urval kvalitativa studier bör ha. Eftersom fokus låg på att se på helheten av organisationer inom

redovisningsbranschen snarare än uppdelning i små-, medelstora och stora företag var det empirisk mättnad för hela gruppen som ansågs viktigast för studien.

Urvalet av respondenter gjordes enligt ett bekvämlighetsurval och gavs tillgång till genom att en av författarna för studien hade antingen en professionell- eller icke professionell relation till respondenterna. Bekvämlighetsurvalet som följd av relationer till respondenter kan påverka resultatet av studien, och det går inte att helt utesluta att resultatet blivit ett annat om intervjuer med andra organisationer och respondenter istället genomförts. Ett sätt som denna studie har ämnat att stärka validiteten av insamlad data var att låta den författare utan någon relation till respondenten leda intervjun. Därmed minimeras risken att en relation påverkar de svar som samlats in inom ramen för studien. En tidigare relation till en respondent kan också tänkas påverka urvalet positivt då det finns en tydligare förståelse av yrkesrollen och huruvida en respondent är relevant för studien eller inte. Givetvis finns det även en medvetenhet kring att respondenterna troligen talar utifrån dennes upplevda situation på nuvarande företag och kanske gärna lyfter fram just fördelarna med deras företag i intervjun. På samma sätt kan respondenten ha en onyanserad bild av att den molntjänst som används på företaget skulle vara den bästa.

Detta kan då bero på att respondenten troligtvis kan den mjukvaran bäst och inte känner till någon annan.

4.5 Källkritik

Flera av de källor som används för att problematisera området av automatiseringen inom redovisningsbranschen härstammar från källor som har ett egenintresse i att marknadsföra sina

egna tjänster, exempelvis Azet. Deras motivering för framtiden av branschen kan därmed läsas med ett kritiskt öga då de är verksamma i en bransch med tuff konkurrens om sina kunder.

Genom att förutspå ett sätt för företagen att klara sig genom denna branschförändring genom en ny tjänst kan vara ett bra sätt att marknadsföra sig på för att skaffa nya kunder. Det finns

möjligheter att de inte besitter den kunskap som skulle krävas för en sådan förändring, och ingen insikt finns i huruvida detta är något som kunder efterfrågar.