Semistrukturerade intervjuer

Studiens syfte medförde att semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod valdes då sådan form av intervju ansågs passande. Med semistrukturerade intervjuer fungerar intervjuguiden som ett stöd, med möjlighet att tillägga eller ta bort intervjufrågor (Myers & Newman, 2007). Flexibiliteten att kunna forma och anpassa intervjuguiden i samband med respondenternas svar utgjorde det främsta skälet till val av intervjumetod. Iyamu (2018) förklarar att semistrukturella intervjuer bidrar till utförligare förklaringar och diskussioner som i sin tur kan leda till nya forskningsteman och ämnen. För optimal utvinning av information har jag utgått mycket från Schultze och Avitals (2011) artikel om användning av intervjuer för studier inom informatik.

4.3.1 Operationalisering

För att göra fenomenet möjligt att undersöka gjordes en operationalisering gjorts av institutionell logik, isomorfism och välfärdsteknik. Operationaliseringen formade intervjuguiden. Frågor om institutionell logik syftade på incitament, attityder, normer och motiveringar för att tyda logiker som påverkar beslut. De formulerades även med syfte att kunna tyda vilka logiker som finns, vilka som samexisterar, vilken som dominerar och om det eventuellt uppkommit en ny logik. Isomorfism studerades genom frågor om samverkan och samarbete med kommuner och privata aktörer. Välfärdsteknik studerades utifrån hur

29

egenskaper, såsom nytta, effekter, risker, bidrag, uppföljning och utvärdering, beskrevs i samband med implementering.

Tanken bakom intervjuguiden var att skapa frågor som berörde de teman som operationaliserats fram utifrån den teoretiska referensramen. Vidare var en målsättning att formulera öppna frågor som främjade breda och djupa svar. Intervjufrågor formulerades på så vis att de inte skulle vara ledande eller bidra med förutfattad mening. De semistrukturerade intervjufrågorna hittas i intervjuguiden som bifogats som bilaga 2 och 3.

4.3.2 Val av respondenter

Elva kommuner kontaktades via respektive kommuns kontaktcenter, genom mejl, vilket upplevdes som ett effektivt tillvägagångssätt. I jämförelse med telefonkontakt, kunde exempelvis information och förfrågan om medverkan snabbt skickas till relevant kontaktperson, som i lugn och ro kunde reflektera kring medverkan och diskutera med kollegor om eventuellt deltagande i studien. Majoriteten av de kommunnämnder och förvaltningar som kontaktades tillhörde Svealand, och hade en webbsida som indikerade på någon typ av arbete med eHälsa och välfärdsteknik inom äldreomsorg. I mejlet beskrevs kort min roll som student, studiens syfte, förfrågan om medverkan samt övergripande information om intervjuformatet. Sju kommuner visade intresse och hade möjlighet att erbjuda sin medverkan. Dessa sju kommuner fick ytterligare detaljerad information om studiens bakgrund och syfte, krav på respondenter, intervjuns utformning, samtycke och konfidentialitet. I samband med detta informerades de även om att intervjuerna skulle spelas in, och att ljudfilen endast skulle sparas för transkribering och därefter raderas. Vad som specifikt ingick i den detaljerade informationen som skickades per mejl kan läsas i bilaga 1.

Kraven på medverkande kommunrepresentanter var tvåfaldiga. Då jag undersökte välfärdsteknik inom äldreomsorgen utifrån kommunala beslutsfattares perspektiv, var det första kravet för medverkan att respondenten skulle inneha en roll inom kommunen på antingen nämnd- eller förvaltningsnivå. Detta eftersom det finns två typer av beslutsfattare i kommuner, politiker som sitter i nämnd respektive tjänstemän som arbetar i förvaltning för att genomföra de politiska beslut som tas. Förvaltningen består alltså av experter som arbetar på uppdrag av nämnden. Det andra kravet var att respondenten skulle arbeta med frågor avseende eHälsa och välfärdsteknik inom äldreomsorgen.

30

Utöver kommuner kontaktades även Socialdepartementet, via deras mejl, för att komma i kontakt med sakkunniga i utredningen SOU 2020:14. Detta för att erhålla en sakkunnigs perspektiv på utvecklingen av välfärdsteknik inom äldreomsorgen och kommuners ansvar. En sakkunnig återkopplade och fick liknande detaljerad information som kommunerna, innan intervju bokades. Vidare skickades även förfrågan om medverkan till SKR samt fackförbundet Kommunal, för att mottaga deras perspektiv på studiefenomenet samt arbetet med vision eHälsa 2025. Dessa hade tyvärr inte möjlighet att medverka.

Totalt har fem intervjuer genomförts med fem respondenter från fyra kommuner och en respondent från Socialdepartementet. Fem av respondenterna var tjänstemän på kommunförvaltningen och en var departementssekreterare på Socialdepartementet, vilket egentligen är en annan titel på tjänsteman.

Antalet medverkande var initialt större, utöver de fyra medverkande kommunerna bokades intervju med kommuner som senare var i behov av att ställa in. Detta berodde framförallt på att studien genomfördes mitt under Covid-19 epidemin, vilket bland annat försatte många kommuner i krisläge och omprioritering av åtaganden. Med ett större urval hade studien kunnat bli mer omfattande. Dremot har utmaningen bidragit till kreativa åtgärder vilket medfört att studien beaktat flera perspektiv på studiefenomenet i och med att både kommunförvaltningar, socialdepartementet och betänkandet SOU 2020:14 utgjort det empiriska underlaget.

Jag valde att behålla personuppgifter om respondenterna konfidentiellt, för att det är deras yrkesmässiga perspektiv, kunskap och uppfattning av studiefenomenet som ämnas undersökas. Därför har respondenternas kön, ålder och eventuella politiska ställning inte tagits i beaktande vid presentation och analys av resultat. Bör dock tilläggas, för tydlighetens skull, att respondenternas sociala och yrkesmässiga bakgrund har influerat deras svar.

Att respondenterna arbetar på förvaltning kan ha haft en påverkan på resultatet. Detta då tjänstemännen utför vad politikerna har beslutat om, samtidigt som politikernas beslut inte verkställs utan tjänstemännens arbete. Det kan innebära en maktproblematik och en särskild syn på studiefenomenet och det ger även utrymme för förvaltningsetik.

Det finns en komplexitet som förvaltningsanställda kan uppleva i och med att de exempelvis både är ämbetsmän och medborgare, samt att de följer både demokratins värdegrund samt NPM (Lundquist, 2006). En övergripande beskrivning av respektive deltagande kommun presenteras i resultatavsnittet.

31

4.3.3 Genomförandet av semistrukturerade intervjuer

Innan intervjuer med respondenterna genomfördes, gjorde jag en testintervju med två oberoende personer med yrkeserfarenhet inom sjukvården. Detta bland annat för att testa frågorna, mäta tiden och eventuellt justera intervjuguiden. Den ena testpersonen var väldigt pratglad medan den andra var lite mer analytisk och tog tid på sig att besvara varje fråga, vilket ledde till att intervjuguiden verkligen kunde testas ordentligt. Testintervjun tog i genomsnitt 30 minuter, efteråt justerades formulering samt ordningen på frågorna. Medvetenhet om att en respondent med erfarenhet och kunskap om studiefenomenet säkerligen hade mer att säga om studiefenomenet, bidrog till att tiden för intervjuerna beräknades med ytterligare 20 minuter. Respondenterna informerades om en intervjutid på max 50 minuter inklusive introduktion och avrundning. Anledningen till detta var för att ge utrymme för långa svar och inneha marginal för oförutsedda händelser såsom telefonsamtal, försening eller tekniskt strul. Den tiden angavs även för att förebygga medverkan, eftersom 50 minuter upplevdes som möjligt att avsätta i ett fullspäckat arbetsschema. Då detta arbete genomfördes mitt under epidemin av Covid-19, erbjöds möjlighet för intervju på distans. Tanken med den flexibiliteten var ytterligare en strategi för att öka möjligheten att deltaga.

De två första intervjuerna genomfördes inom en vecka och respondentgruppen innefattade både enhetschef och strateger. Gemensamt för respondenterna var att samtliga hade minst tjugo års erfarenhet av att arbeta med eHälsa, på olika nivåer.

Den första intervjun krävde hela 50 minuter och ägde rum i Västerås, med två respondenter (A) och (B) från kommunförvaltningen för vård- och omsorg. Dessa respondenter kompletterade varandra väldigt bra, eftersom de hade olika kunskapsområden och därmed kunde bidra med olika perspektiv på frågorna. I detta fall var intervjutiden utmärkt eftersom den ena respondenten var tio minuter sen till intervjun.

Den andra intervjun ägde rum i Stockholm med en respondent (C) från äldreförvaltningen för Stockholms stad, och behövde även den 50 minuter. Skillnaden i svaren mellan första och andra intervjun var främst flerdimensionaliteten som erhölls i första intervjun eftersom den omfattades av två respondenter. Däremot genererade båda intervjuerna rikligt med empiriskt material, vilket även innebar att en del följdfrågor inte behövde ställas eller att frågor kunde ställas i olika ordning beroende på intervjuns riktning.

32

Den tredje intervjun genomfördes via telefon med en respondent (D) från Socialdepartementet. Denne meddelades en intervjutid om max 30 minuter, den faktiska intervjun tog knappt 22 minuter. Iyamo (2018) beskriver hur fysisk distans eller obeslutsamhet kan vara en bidragande orsak till att en del forskare genomför telefonintervjuer. För min del handlade det mer om att rådande omständigheter krävde intervju på distans, varpå respondenten själv fick välja mellan intervju via video eller telefon. Eftersom intervjun genomfördes på i princip samma sätt som övriga intervjuer, med intervjuguide och dylikt, blev skillnaden inte mycket mer än att vi inte såg varandra.

De två sista intervjuerna genomfördes inom ett dygn och bestod av respondenter som var projektledare samt planeringsledare och likt som övriga intervjuer upplevdes intervjuguiden som komplett. Den fjärde intervjun genomfördes via Skype med en respondent (E) från Social- och omsorgsförvaltningen i Linköpings Kommun. Intervjun tog 40 minuter inklusive lite tekniskt strul som löstes relativt snabbt.

Den femte intervjun utfördes med en respondent (F) från Uppsala Kommuns äldreförvaltning och krävde ungefär 45 minuter. Intervjun skulle utföras via Teams men fullföljdes via telefon istället på grund av ljudproblem. Fördelen med Skype jämfört med telefonintervju var möjligheten att se varandra i och med kamerafunktionen.