3 Lärarna och samspelet med deltagarna
4.2. Hur ser deltagarna på sin framtid?
I kapitel två visades varför deltagarna valde att söka sig till folkhögskolan. Denna variation går igen i hur deltagare ser på sin framtid. Vissa har från bör- jan en utstakad bildningsväg med en långsiktig plan för fortsatt karriär med utbildning och yrkesutövande inom det estetiska specialområdet som mål. Andra ser tiden på folkhögskola som en paus eller en möjlighet till personlig utveckling utan specifika och klart formulerade karriärmål. Hos många del- tagare finns en längtan efter att uttrycka sig konstnärligt. Att få tid för något de brinner för och att vistas i en miljö med personer som delar samma in- tresse för konstformen anses också viktigt.
Kurser och inriktningar på olika folkhögskolor har olika status (Fürst, 2018b; Nylander, 2014). Det finns folkhögskolor som har högt renommé inom det kulturella fält de verkar inom och där det sannolikt finns en stor andel deltagare med vidareutbildning inom konstformen eller som har yrkesverk- samhet som mål. Trots dessa variationer mellan skolor, kurser och kursinrikt-
ningar kan deltagare på samma kurs ha mycket skilda tankar kring vad som ska bli nästa steg efter avslutade folkhögskolestudier.
Följande utdrag är hämtat från en intervju med en deltagare som går en fördjupningskurs på en konstutbildning, där flera tidigare deltagare gått vi- dare till högre utbildning i konst och i vissa fall etablerat sig som konstnärer. DELTAGARE: Jag tänker söka vidare och jag håller på med illustration och
grafisk design och den typen av att formge, men det är vad jag också jobbar med. Så jag hoppas att om jag inte kommer in på någon utbildning nu till hösten, att jag fortfarande kom- mer kunna arbeta med det.
INTERVJUARE: Vilka utbildningar tänkte du söka?
DELTAGARE: Inte full koll än, men Konstfack, Beckmans [...], de som jag har tittat mest på just nu. (Man, 23 år, konstkurs)
Deltagaren planerar att följa en för konsten traditionell väg genom utbildnings- systemet. Under denna utbildningsväg går man någon form av grundläggande konstutbildning, exempelvis i folkhögskolas regi, därefter en förberedande konstskola som exempelvis Gerlesborgsskolan eller Pernbys målarskola, för att först därefter söka in till en högskoleutbildning i konst såsom Konstfack, Valand eller Kungliga konsthögskolan. Folkhögskolekurser kan i vissa fall för- bereda deltagare för att direkt bli verksamma som konstnärer, men vanligare är en längre utbildningsväg där den totala mängden studieår kan bli tämligen omfattande. För att ha en möjlighet att komma in på de konstnärliga högskole- utbildningarna som räknas på yrkesfältet behöver man inte sällan lika många år på olika förberedande utbildningar (Lindal,2009; Melldahl, 2012a).
Andra deltagare, som går samma konstutbildning som deltagare ovan, ut- trycker andra framtidsplaner än att göra konstnärlig karriär.
DELTAGARE 1: Ja, jag tänker inte söka vidare någonstans, men jag har en ateljé och jag tänker att jag har fått lite ny kraft och inspira- tion för att klara av att driva mig själv vidare och våga komma ut med det jag gör. (Kvinna, 68 år, konstkurs)
DELTAGARE 2: Jag vet inte riktigt, men för mig finns fortfarande chansen att söka till tredje året på folkhögskolan om jag vill. Annars så vet jag inte riktigt just nu, men det kanske kommer senare. Jag håller på lite grann med serier och så, och jag känner
nog inte att jag är tillräckligt duktig för att kunna söka vidare på det just nu, men det kan ju komma i framtiden, om ett år eller om två år. Jag kanske jobbar i fem år och sen söker vi- dare, eller så håller jag bara på fritiden med konst. Men det är i alla fall någonting jag vill fortsätta med, och det skulle vara lite kul att ha någon form av ateljé och bara kunna se hur jag skulle trivas med det, och om det skulle vara någonting jag ville göra ännu mer med eller om det bara är någonting jag vill hålla på med på fritiden. (Kvinna, 22 år, konstkurs) DELTAGARE 3: Ja, jag intresserar mig av serier och animation så Seriesko-
lan i Malmö har jag siktat in mig på. Men det jag egentligen innerst inne vill bli, det är bildlärare. Jag vill kunna använda min kreativa anda, eller … ja, min kreativitet till att hjälpa an- dra. Jag ger någon det, som barn och ungdomar. Det kan vara bildpedagog eller bildlärare. Jag vill liksom ge någonting tillbaka med det och nå ut till folk. (Kvinna, 23 år, konstkurs) I intervjuerna framkommer att deltagarna har olika syfte med utbildningen. Vis- sa kan ha en redan pågående konstnärlig karriär där kursen blir ett sätt att sti- mulera ett fortsatt eller förnyat skapande. Andra deltagare är mer sökande i sitt förhållande till framtiden och sitt eget konstutövande, medan ytterligare andra har en ambition att bli lärare i samma ämne som de studerar på folkhögskolan.
Många har en önskan att uttrycka sig konstnärligt även efter utbildningen men inser att det kan bli svårt att få sådan verksamhet att bli ekonomisk bär- kraftig. De mer informerade deltagarna talar ofta om en framtid där en kom- bination av yrkesmässiga funktioner samspelar. Som exempel återges här ett parti från en intervju med deltagare på en skrivarkurs. Personen som inter- vjuas har redan genomgått en avancerad, teoretisk högskoleutbildning men har aldrig riktigt känt att detta är rätt yrkesidentitet för henne. På senare tid har hon dock börjat uppmärksamma fördelarna med denna bakgrund. DELTAGARE: [Att vara författare på deltid] är väl det mest realistiska [fram-
tidsscenariot] kanske, men ändå också en förhoppning. Idealt så skulle det gå att leva på att skriva, men det gör det inte, det gör det inte för någon om man inte är Henning Mankell eller, ja. Det är svårt. [...] Jag vet inte ens om jag skulle må bra av det. För att hela tiden behöva vara i ett skrivande och
försörja sig på det, jag vet inte [...] eller jag har gått igenom en period där jag tänker att jag har gjort fel val i livet, nu har jag den här teoretiska examen och jag kommer att behöva jobba [med det] för att jag har valt det. Och det har aldrig känts som min identitet. Men nu tänker jag mer att det är ett asbra jobb att ha. Jag kommer kunna försörja mig själv och inte jobba hundra procent till exempel med det. Och jag kommer inte ha pressen att producera text för att ekonomiskt kunna försörja mig, vilket kommer att ge mig ett utrymme att i så fall skriva det jag verkligen vill. Så det har nog vänt där. Sen är det alltid svårt att hitta tid. Så jag vet inte ens om det skulle vara så idealt att försörja sig som skribent på heltid. Jag tänker att det leder till en annan press. (Kvinna, 36 år, skrivarkurs)
Tanken att det är bättre försörjningsmässigt att ägna sig åt något annat, pa- rallellt med sitt eget kulturella utövande, återkommer i flera av deltagarnas berättelser. Det är dock ingen genomgående sanning att man betraktar detta andra yrke som ett andrahandsval. Det finns också en hel del deltagare som har ett annat yrkesområde som mål hela tiden, men ser tiden på folkhögskola som en bra erfarenhet på vägen.
Detta är något som återkommer i fler av deltagarintervjuerna. Den es- tetiska kursen förväntas således inte bara förbereda för ett eget kulturutö- vande. Det finns många motiv till att delta. Genom kurserna kan deltagarna exempelvis förbereda sig för ett framtida arbete som musiklärare, arkitekt, frilansande journalist, skribent eller fotograf. De estetiska kurserna kan såle- des fungera som förberedelse för en rad olika yrken som har inslag av konst- närliga uttryck.