3 Lärarna och samspelet med deltagarna
3.1. Vilka är lärarna på de estetiska kurserna?
Enkätmaterialet används här för att ge svar på hur könsfördelningen ser ut bland lärarna, varifrån de kommer geografiskt, deras utbildningserfarenhe- ter och hur deras tjänstesituation ser ut.
3.1.1. Kön, födelseort, uppväxtland och utbildningsbakgrund
Bland de lärare som besvarat enkäten är majoriteten kvinnor (56 procent). Könsfördelningen speglar i princip könsfördelningen bland deltagarna på estetiska kurserna där hela 67 procent är kvinnor. Åldersmässigt är lärarna framförallt födda på 1950-, 1960- och 1970-talen. En något mindre andel är födda på 1980-talet och det finns två mindre lärargrupper, från fyrtiotalistge- nerationen respektive de som är födda i början av 1990-talet.
Geografiskt sett uppger hälften av lärarna att de vuxit upp i mindre tät- orter och en fjärdedel på landsbygden. Resterande har vuxit upp i vad de
betecknar som storstäder. Att utfallet pekar mot att förhållandevis många estetlärare vuxit upp på små orter kan möjligtvis sättas samman med var folk- högskolorna finns i Sverige. Särskilt internatskolorna är inte sällan lokalise- rade utanför storstadsregionerna (Larsson, 2007).
Svaren visar också att en överväldigande majoritet av lärarna på estetisk kurs huvudsakligen vuxit upp i Sverige (94 procent). Av de lärare som uppger sig ha växt upp utanför Sverige dominerar andra europeiska länder (5 pro- cent). Mycket få har vuxit upp i länder utanför Europa (<1 procent). Att min- dre än en procent av lärarna i kulturämnena växt upp i ett utomeuropeiskt land måste anses som en anmärkningsvärt låg siffra.
Ungefär nio av tio lärare uppger att de har genomgått konstnärlig utbild- ning i någon form, exempelvis på folkhögskola eller högskola. Det är fram- förallt musik- och bildkonstutbildningar som lärarna gått, vilket inte är så förvånande eftersom att detta är stora konstområden inom folkhögskolan. När det gäller pedagogisk utbildning uppger ungefär var fjärde lärare att de saknar formella utbildningsmeriter. En relativt stor grupp uppger dock att de har lärarutbildning från högskolan i olika estetiska ämnen. Andra har en bakgrund från Folkhögskollärarprogrammet eller uppger andra former av pe- dagogiska och ämnesdidaktiska studier.33
3.1.2. Tjänstesituation och yrkesroll – att kombinera lärarroll med eget kulturutövande
Bland de lärare som svarade på enkäten har nästan hälften jobbat elva år el- ler mer på folkhögskola. Tjugo procent hade jobbat mellan sex till tio år och trettio procent hade arbetat kortare tid än sex år.34 De flesta lärare har kurs- ansvar (84 procent) och förhållandevis många är föreståndare eller linjele- dare för en specifik profilkurs. Respondenterna är således djupt involverade i utbildningarna som erbjuds. Om siffrorna är representativa för lärarkåren i dess helhet är svårt att svara på, men resultaten pekar mot att lärarna stannar länge i sin tjänst på folkhögskolorna.
33 I en tidigare kartläggning från Folkbildningsrådet (2017c), Folkhögskolans pedagogiska personal,
framkommer att lärarna på folkhögskolornas särskilda kurser ofta har specialiserad ämnesexpertis som anknyter till tjänsterna och att ungefär hälften har lärarexamina av olika slag. Bland samtliga lärare på folkhögskolans längre kurser 2017 utgjorde kvinnorna 58 procent och männen 42 procent.
34 Det är viktigt att påminna om att enkäten besvarades av 57 procent av lärarna. Resultaten kan därmed
uppvisa skevheter som beror på studiens bortfall. Vad gäller tjänstesituation kan till exempel lärare som har en lösare koppling till utbildningsformen vara mindre representerade bland de svarande. Detta skulle i sådana fall göra att graden av bisysslor och frilansande uppdrag underskattas i redovisningen.
Stor andel deltidsarbete och många egenföretagare
Av enkätsvaren framgår att hela 70 procent betraktar sig själva som profes- sionellt verksamma inom det konstnärliga område de undervisar i, medan ungefär 10 procent ser det kulturella skapandet som en hobby eller ett fritids- intresse. Några lärare svarar att de i huvudsak identifierar sig med en folkrö- relse, till exempel olika former av församlings- och föreningsliv. En majoritet av lärarna kombinerar sin tjänst på folkhögskola med egen konstnärlig verk- samhet och betraktar sig själva både som lärare och konstnärligt verksamma på olika sätt.
Enkätsvaren visar också att närmare hälften av respondenterna arbetar 75 procent av heltid eller mindre.35 Det innebär att deltidsarbete är vanligt bland dessa lärare samtidigt som många av dem identifierar sig själva som professionellt verksamma kulturarbetare. En tolkning är att det rör sig om en lärarkategori som frivilligt begränsar lärararbetet till deltid för att under den andra tiden ägna sig åt kulturarbete. Tack vare att folkhögskolorna saknar nationellt fastlagda kursplaner står det i praktiken lärarna fritt att bestämma innehåll och arbetsformer för de kurser som de ansvarar för och undervisar på. Denna självbestämmanderätt och möjligheten att bibehålla en fri konst- närlig yrkesidentitet, eller åtminstone hålla sig à jour med vad som händer på de kulturella yrkesfälten, tycks tilltala folkhögskollärare inom de estetiska ämnesområdena.
Två andra frågor i enkäten gäller hur inkomstfördelningen ser ut och for- merna för det konstnärliga yrkesutövandet som sker utanför folkhögskolan. Bland de många lärare som valt att kombinera lärarrollen med eget konst- närligt yrkesutövande uppger ungefär hälften att de driver egen firma. Andra uppger andra arbetsgivare och andra former av företag för detta ”extraar- bete”. Vanligtvis uppskattar lärarna att den egna konstnärliga verksamheten utgör en begränsad del av den totala arbetstiden. Mer än hälften menar att det estetiska och konstnärliga arbetet svarar för mellan 0–25 procent av deras totala arbetstid. En annan förhållandevis stor grupp har egna konstnärliga verksamheter utanför skolformen på mellan 25–50 procent av deras totala arbetstid. Dessa externa uppdrag är inte helt specificerade i enkätsvaren men kan utöver eget frilansande konstutövande, musicerande, skrivande etc, ock-
35 De stora andelen lärare som arbetar deltid är sannolikt en underdrift snarare än en överdrift, givet
att lärarna som har störst andel heltidsarbete troligen svarat på enkäten i större utsträckning än dem som har en mindre andel av sin totala tjänstgöring på folkhögskolan.
så kunna inbegripa workshops, arrangörsfunktioner, regisserande, förlags- verksamhet och föreläsningar på institutioner utanför folkhögskolan.
Några få av respondenterna har mycket omfattande uppdrag utanför själva lärartjänsten och en mycket begränsad läraranställning. Vanligtvis är lärar tjänsten huvudinkomstkällan. Hela två av tre av de som arbetar både som lärare och kulturskapare uppskattar att 80 procent eller mer av deras inkom- ster kommer från tjänsten på folkhögskolan.