5. Analys/Diskussion
5.1 Hur ser de ideella föreningarnas prestation ut i de utvalda finansiella
I detta avsnitt analyseras empirin från undersökningen utifrån tidigare forskning.
_____________________________________________________________________________________________________
5.1 Hur ser de ideella föreningarnas prestation ut i de utvalda finansiella
nyckeltalen gentemot idrottsaktiebolagen? Skiljer sig detta något mellan fotbollen och ishockeyn?
När vi samlade in och framställde vår data så räknade vi fram det aritmetiska medelvärdet för föreningarna som bedrivs som ideella föreningar och för de som bedrivs som IdrottsAB. Vi använde oss utav medelvärdet för att kunna jämföra resultaten mellan de olika föreningarna. Vi började vår studie med att beräkna alla föreningar inom fotbollen och ishockeyn som ingår i denna studies soliditet. Idrottsaktiebolagen hade ett aritmetiskt medelvärde på soliditeten som uppgick till 18,7 % och de ideella föreningarna hade ett aritmetiskt medelvärde som uppgick till 18,6 %. Enligt det aritmetiska medelvärdet så har de ideella föreningarna presterat likvärdigt mot vad IdrottsAB har gjort i soliditet de senaste fem åren. Hypotestestet vi
genomförde bekräftar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan vad de ideella förningarna och IdrottsAB presterar i soliditet. I Juri Backmans91 studie kom han fram till att det fanns ekonomiska fördelar med att bedriva sin förening som ett IdrottsAB eftersom dessa föreningar kan anskaffa sig kapital genom nyemissioner och aktieägartillskott. Detta är även något som styrks av Riksidrottsförbundets IdrottsAB-utredning92 där man kom fram till att detta var den främsta orsaken till att föreningar ombildat sin förening till ett IdrottsAB. Dessa möjligheter till att kunna öka det egna kapitalet för IdrottsAB bör leda till att dessa föreningar har ett större eget kapital och därmed även en bättre soliditet än ideella föreningar. Vårt resultat visar att så inte är fallet eftersom de har presterat så jämnt i detta nyckeltal. En orsak till att möjligheten till kapitalanskaffning inte har lett till ett bättre resultat i soliditet för IdrottsAB gentemot ideella föreningar kan vara att det är en möjlighet som vissa IdrottsAB inte valt att utnyttja under undersökningsperioden. Det är möjligt att IdrottsAB har ansett att deras egna kapital har varit på en bra nivå och därför inte genomfört till exempel en
nyemission för att förbättra sitt egna kapital. Det kan även vara så att ett försök till kapitalanskaffning inte har fått det resultat som föreningarna hoppats på.
91 Backman, J. Aktiebolag inom svensk elitfotboll. 2009.
När det kommer till föreningarna inom fotbollen så hade de föreningar som bedrivs som IdrottsAB ett högre medelvärde i soliditet än de föreningar som bedrivs som ideella
föreningar. Medelvärdet visar alltså att IdrottsAB presterar bättre inom fotbollen men enligt hypotestestet så finns det ingen signifikant skillnad mellan prestationerna så det är inget som styrks av hypotestestet. Resultatet inom fotbollen kan bero på de fördelar som Juri Backman93 kom fram till som även RF:s IdrottsAB-utredning94 bekräftade. Inom fotbollen så kan
resultatet bero på att möjligheten till kapitalanskaffning för IdrottsAB har lett ett högre eget kapital vilket lett till en högre soliditet för dessa föreningar. Detta kan även bero på att det var en stor spridning på de ideella föreningarnas resultat där vissa föreningar hade en väldigt stor negativ soliditet som har hjälpt till att dra ner medelvärdet. Det kan göra bilden missvisande då andra ideella föreningar presterar liknande eller till och med bättre i soliditet än vad
IdrottsAB gjorde vilket kan ha varit en anledning till varför hypotestestet inte visade på någon signifikant skillnad.
Vi har även gjort samma tester inom ishockeyn och där blev resultaten nästan helt tvärt om. Inom ishockeyn så uppnår de ideella föreningarna ett medelvärde på soliditeten på 28,6 % vilket är högre än vad IdrottsAB gjorde med sina 20 %. När vi sedan gjorde ett hypotestest så visade det att det finns en signifikant skillnad mellan vad de presterar i soliditet. Detta
bekräftar att de ideella föreningarna presterar bättre i soliditet inom ishockeyn. Resultatet stämmer inte överens med vårt resonemang kring de ekonomiska fördelar som Juri Backman95 kom fram till i sin studie och dess påverkan på den finansiella prestationen då IdrottsAB presterat sämre. Som diskuterats i teoridelen om ideella föreningar så skall inte ideella föreningar ha ett ekonomiskt syfte med fokus på vinstmaximering vilket kan jämföras med IdrottsAB:s tydliga ekonomiska aspekter. Detta borde även återspeglas på det finansiella resultatet vilket vårt resultat inom ishockeyn inte gjorde vilket kan ifrågasätta deras ideella syfte utan ekonomisk vinning som fokus.
De ideella föreningarna inom ishockeyn presterar alltså en bättre soliditet än IdrottsAB medan i fotbollen så presterar IdrottsAB en något bättre soliditet, där finns det dock ingen signifikant skillnad som kan styrka detta. Anledningen till att det är tvärt emot varandra mellan idrotterna gör så att det blir så pass likvärdiga resultat när man undersöker fotbollen och ishockeyn tillsammans. Risken finns att resultatet hade varit annorlunda om vi kunnat studera hela
93 Backman, J. Aktiebolag inom svensk elitfotboll. 2009.
94 Ljung, B. m.fl. IdrottsAB-‐utredningen. RF. 2013.
populationen, framförallt inom ishockeyn där vi hade det största bortfallet, vilket även kan vara en orsak till att resultaten skiljer sig åt inom fotbollen och ishockeyn. En annan
anledning kan vara att inom fotbollen, där IdrottsAB presterar bättre resultat, har tre av fyra IdrottsAB i majoriteten av undersökningsperioden varit i den högsta serien. Inom ishockeyn har det istället varit tvärtom där tre av fyra IdrottsAB i majoriteten av undersökningsåren som varit tillhört Hockeyallsvenskan, den näst högsta serien. Spel i den högsta serien innebär större intäkter via tv-rättigheter och reklam et cetera vilket kan ha gjort att IdrottsAB presterat bättre i fotbollen och sämre i ishockeyn.
Av alla de föreningar som vi har studerat så var det tjugofyra stycken tillfällen som föreningar redovisade en negativ soliditet vid något bokslut. Av dessa var tjugotvå stycken tillfällen inom fotbollen och två inom ishockeyn. Alla dessa föreningar som redovisade en negativ soliditet var alla föreningar som bedrevs som ideella föreningar. Intressant är att det inte var ett enda IdrottsAB som redovisar en negativ soliditet utan där har alla föreningar en positiv soliditet. Att alla IdrottsAB uppvisar en positiv soliditet, vilket skiljer sig från de ideella föreningarna, är något som kanske kan förklaras med de ekonomiska fördelar som till exempel möjligheten till kapitalanskaffning som både Juri Backman96 och RF:s IdrottsAB-utredning97 kom fram till. Om IdrottsAB:s eget kapital försämras så kan de via till exempel emissioner eller aktieägartillskott försöka öka det egna kapitalet. Denna möjlighet har inte de ideella föreningarna.
Det europeiska fotbollsförbundet, UEFA, har som riktlinje att varje förenings totala
personalkostnader inte bör överstiga 70 % av föreningens intäkter. Det här nyckeltalet menar UEFA mäter hur ekonomiskt sårbar en förening är.98 Om man jämför de ideella föreningar som vi har studerat mot idrottsaktiebolagen så har de haft väldigt jämna resultat i detta nyckeltal gentemot varandra där det endast har skiljt några procentenheter. Nyckeltalets aritmetiska medelvärde har inom fotbollen och ishockeyn tillsammans samt inom fotbollen respektive hockeyn separat, ideella som IdrottsAB, lyckats uppnå ett resultat som är lägre än riktlinjen på 70 %. Inte i något fall har det aritmetiska medelvärdet överstigit riktlinjen. Hypotestester i denna studie visade också på att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och idrottsaktiebolagen inom de olika idrotterna presterade i detta nyckeltal. Detta kan bero på att föreningarna har upprättat sina personalkostnader och
96 Backman, J. Aktiebolag inom svensk elitfotboll. 2009.
97 Ljung, B. m.fl. IdrottsAB-‐utredningen. RF. 2013.
spelarlöner efter vad som är rimligt att de kommer ha i intäkter. Intressant är att de ideella föreningarna och IdrottsAB inom både fotbollen och ishockeyn har presterat så pass jämnt i detta nyckeltal. Detta verkar tyda på att de ekonomiska fördelarna med att bedriva sin
förening som IdrottsAB som både Juri Backman99 och RF:s IdrottsAB-utredning100 kom fram till i sin undersökning inte har någon påverkan på IdrottsAB:s resultat i det här nyckeltalet.
Intressant är även fast medelvärdet var jämt mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB inom både fotbollen, ishockey och de båda idrotterna tillsammans så hade åter igen IdrottsAB ett litet bättre resultat inom fotbollen medan de ideella föreningarna hade lite bättre resultat i detta nyckeltal inom ishockeyn. Återigen så bör resultatet från de ideella föreningarna inom ishockeyn tas i beaktande då endast lite mer än hälften av dessa föreningar har undersökts så risken finns att resultatet kan skilja sig åt vid en undersökning av hela populationen.
Konsolideringsgrad är ett nyckeltal som räknas fram genom att ställa föreningens eget kapital i förhållande till de totala personalkostnaderna. Riksidrottsförbundet och Svenska
Fotbollförbundet har som riktlinje att föreningarnas konsolideringsgrad bör vara minst 50 %. Det innebär att vid eventuellt intäktsbortfall så har föreningen råd att finansiera
personalkostnaderna med sitt egna kapital i ett halvår.101 Anmärkningsvärt i detta nyckeltal är att medelvärdet för alla föreningar inom både fotbollen och ishockeyn, oavsett om det är ideella eller IdrottsAB, är lägre än riktlinjen på 50 %. Lägst är medelvärdet hos de ideella föreningarna i ishockeyn där konsolideringsgraden endast uppgick till 17,3 %. I övrigt ligger medelvärdet bland de ideella föreningarna och idrottsaktiebolagen i de två sporterna runt 20 %, förutom de ideella föreningarna inom fotbollen där medelvärdet uppgick till 30,2 %, som även det är klart under riktlinjen på 50 %. En tänkbar anledning till att detta nyckeltal är så pass lågt är för att föreningarna har för dåligt eget kapital då personalkostnaderna inte är på någon orimlig nivå gentemot intäkterna vilket visades i resultatet på personalkostnadernas andel av intäkterna.
I teoridelen så presenterades det att ideella föreningars huvudsyfte inte är att uppnå
ekonomisk vinning. I Szymanski och Kuypers102 studie kom de fram till att idrottsföreningar inte är vinstmaximerare utan istället är prestationsmaximerare vilket har sin likhet med det teorin säger om ideella föreningar. Vilket kan göra det svårare för de ideella föreningarna att
99 Backman, J. Aktiebolag inom svensk elitfotboll. 2009.
100 Ljung, B. m.fl. IdrottsAB-‐utredningen. RF. 2013.
101 Sahlström, K. Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2012. SvFF. 2013.
skapa sig ett stort eget kapital. IdrottsAB har en annan möjlighet till att få in kapital via emissioner och aktieägartillskott, som både Juri Backman103 och RF:s IdrottsAB-utredning104 kom fram till i sina undersökningar, vilket bör leda till att de har bättre förutsättningar till att prestera bättre i detta nyckeltal eftersom de kan få in kapital på ett sätt som inte ideella föreningar kan. Inom ishockeyn visade vårt resultat att IdrottsAB presterade två
procentenheter bättre medelvärde i konsolideringsgrad. Däremot visade vårt resultat på större skillnader inom fotbollen och ishockeyn tillsammans samt fotbollen för sig där de ideella föreningarna presterade bättre än IdrottsAB, men hypotestestet kunde inte bekräfta en signifikant skillnad. Detta resultat kan förklaras genom det som Szymanski och Kuypers105 kom fram till i sin studie nämligen att idrottsföreningar är prestationsmaximerare och överskottet de får på intäkterna spenderar de på spelare än att ha som eget kapital vilket kan vara en orsak till varför IdrottsAB inte har presterarat bättre än vad de har gjort.
När det kommer till nyckeltalet räntabilitet på eget kapital visar vårt resultat genomgående när vi har undersökt dels alla föreningar i denna studie tillsammans samt fotbollen och ishockeyn var för sig att de ideella föreningarnas aritmetiska medelvärde är bättre än vad
idrottsaktiebolagens är. Anmärkningsvärt är att de ideella föreningarna totalt, som inom fotbollen och hockeyn för sig, alltid uppnår en negativ räntabilitet på eget kapital vilket även idrottsaktiebolagen aritmetiska medelvärde gör. Dock så uppnår IdrottsAB ett så pass mycket sämre resultat i detta nyckeltal vilket gör att de ideella föreningarna presterar bättre, även fast ingen presterar bra i detta nyckeltal. Enligt hypotestestet så finns det dessutom en signifikant statistisk skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB uppnår för resultat i detta nyckeltal totalt inom fotbollen och ishockeyn gemensamt, vilket bekräftar resultaten från medelvärdet att de ideella föreningarna presterar bättre i detta nyckeltal.
En orsak till varför föreningarna har presterat så pass dåligt i detta nyckeltal kan kopplas till det Szymanski och Kuypers106 kom fram till i sin studie nämligen att idrottsföreningar är prestationsmaximerare och inte vinstmaximerare. Det betyder att de fokuserar mer på
sportslig prestation än ekonomisk vinst. Eftersom föreningarna är prestationsmaximerare så är det troligt att de inte fokuserar på att sänka kostnaderna så mycket som möjligt utan istället om möjligt öka spelarkostnaderna då det kan förbättra det sportsliga resultatet. Szymanski och
103 Backman, J. Aktiebolag inom svensk elitfotboll. 2009.
104 Ljung, B. m.fl. IdrottsAB-‐utredningen. RF. 2013.
105 Szymanski, S. Kuypers, T. 1999.
Kuypers107 kom även fram till i sin studie att pengar spenderade på spelare har en hög korrelation med tabellplacering, vilket även vår undersökning visar på, vilket kan förklara varför kostnaderna är så höga som de är. Detta nyckeltal är något som IdrottsAB bör förbättra för att inte riskera att skrämma bort intressenter att vilja satsa kapital på dessa föreningar då de uppvisar så pass dålig avkastning. De ekonomiska fördelarna som både Juri Backman108 och RF:s IdrottsAB-utredning109 kom fram till att IdrottsAB har gentemot ideella föreningar har inte enligt vårt resultat lett till en bättre prestation i räntabilitet på eget kapital.
När vi undersökte om idrottsaktiebolagen och de ideella föreningarna presterade olika när det gäller nyckeltalet räntabilitet på totalt kapital visar vårt resultat på att de båda överlag
presterar dåligt i även detta nyckeltal. Det resultat vi fick fram när vi undersökte de ideella föreningarnas och idrottsaktiebolagens aritmetiska medelvärde var för de båda negativt. Så var även fallet för de ideella föreningarna och IdrottsAB inom både fotbollen och ishockeyn var för sig. Noterbart är att i detta nyckeltal så skiljde det sig återigen mellan de olika idrotterna där de ideella föreningarna presterade ett bättre resultat inom fotbollen och IdrottsAB presterade bättre inom ishockeyn enligt det resultat som vi fått genom det aritmetiska medelvärdet. Men det finns ingen signifikant skillnad i vad de presterat enligt hypotestesten vi genomfört. De ekonomiska fördelarna med att bedriva verksamheten som ett IdrottsAB, som både RF:s IdrottsAB-utredning110 och Juri Backmans111 kom fram till i sina undersökningar, visar våra hypotestest att det inte innebär att IdrottsAB presterar bättre än vad de ideella föreningarna gör i räntabilitet på totalt kapital då det inte fanns någon signifikant statistisk skillnad för det.
Detta nyckeltal mäter hur bra föreningarna är på att skapa lönsamhet med det kapital som finns till förfogande. Enligt det resultat som vi har fått fram så är de flesta föreningar dåliga på att skapa lönsamhet. Det kan bero det som Szymanski och Kuypers112 identifierade i sin studie att idrottsföreningar är prestationsmaximerare vilket betyder att idrottsföreningar inte fungerar som vanliga företag då deras huvudsyfte inte är att prestera så bra ekonomisk som möjligt utan att prestera så bra sportsligt som möjligt. Szymanski och Kuypers113 kom fram
107 Szymanski, S. Kuypers, T. 1999.
108 Backman, J. Aktiebolag inom svensk elitfotboll. 2009.
109 Ljung, B. m.fl. IdrottsAB-‐utredningen. RF. 2013.
110 Ibid.
111 Backman, J. Aktiebolag inom svensk elitfotboll. 2009. 112 Szymanski, S. Kuypers, T. 1999.
till i sin studie att idrottsföreningar väljer att investera sitt överskott på spelare vilket kan vara en orsak till det dåliga resultatet i detta nyckeltal.
5.2 Hur ser korrelationen ut mellan sportsliga resultat och de utvalda finansiella