Idrottsföreningars finansiella prestation

(1)

Idrottsföreningars finansiella prestation

– En jämförande studie om Ideella föreningars och IdrottsAB:s finansiella prestation

Södertörns högskola | Institutionen för Företagsekonomi Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | Vårterminen 2014 (Programmet för Sport Management)

Av: Fredrik Blomkvist och Pierre Blomkvist Handledare: Maria Smolander

(2)

Sammanfattning

Titel: Idrottsföreningars finansiella prestation – En jämförande studie om Ideella föreningars och IdrottsAB:s finansiella prestation

Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi

Författare: Fredrik Blomkvist & Pierre Blomkvist Handledare: Maria Smolander

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn.

Metod: Vi har i denna jämförande studie använt oss av en kvantitativ metod med en

longitudinell design där vi med hjälp av sekundärdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femårsperiod.

Resultat & slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att beräkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvärde på de utvalda nyckeltalen och sedan jämfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har även använts för att se om det fanns någon

signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. Vår slutsats var att det inte fanns någon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bättre sammantaget.

Nyckelord: IdrottsAB, Ideell förening, finansiell prestation.

(3)

Abstract

Title: Sports organizations financial performance – a comparative study about non-profit associations and Sports Ltd.’s financial performance

Level: Final assignment, Degree of Bachelor of Social Science with a major in Business Authors: Fredrik Blomkvist & Pierre Blomkvist

Supervisor: Maria Smolander

Purpose: The purpose with this study is to examine how the financial performance differs between the non-profit associations and Sports Ltd.’s that are regulated by economic demands in able to play in the highest divisions in football and ice hockey in Sweden.

Method: In this comparative study we have used a quantitative method with a longitudinal design in which we have used secondary data analysis to examine the non-profit associations and Sports Ltd.’s financial performances in selected ratios for a period of five years.

Result & Conclusions: In this study, empirical data collected by calculating the non-profit associations and Sports Ltd.’s average performance of the selected ratios and then compared these results against each other. Hypothesis Tests have also been used to see if there was any significant difference between what non-profit associations and Sports Ltd.’s performed in the various ratios. Our conclusion was that there was no significant difference between non-profit associations and Sports Ltd.’s financial performance but that the non-profit associations performed a little better overall.

Keywords: Sports Ltd., non-profit association, financial performance.

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 7

1.1 BAKGRUND ... 7

1.2 PROBLEMBAKGRUND ... 10

1.3 PROBLEMFORMULERING ... 12

1.4 UNDERSÖKNINGSFRÅGOR ... 12

1.5 SYFTE ... 13

1.6 AVGRÄNSNING ... 13

1.7 DISPOSITION ... 13

2. TEORETISK REFERENSRAM ... 15

2.1 IDEELL FÖRENING ... 15

2.2 IDROTTSFÖRENING ... 17

2.3 AKTIEBOLAG ... 18

2.4 IDROTTSAB ... 19

2.5 BÖRSNOTERING ... 20

2.6 NYCKELTAL ... 21

2.6.1 Soliditet ... 22

2.6.2 Räntabilitet på totalt kapital ... 23

2.6.3 Räntabilitet på eget kapital ... 23

2.6.4 Personalkostnadernas andel av intäkterna ... 24

2.6.5 Konsolideringsgrad ... 24

2.7 TIDIGARE FORSKNING ... 25

2.7.1 Aktiebolag inom svensk elitfotboll, Jyri Backman ... 25

2.7.2 IdrottsAB-‐utredningen ... 26

2.7.3 Do football clubs benefit from Initial Public Offerings? D, Baur. C, McKeating. ... 27

2.7.4 Winners and Losers: The Business Strategy of Football, S, Szymanski. T, Kuypers. ... 27

2.7.5 Gör IPO:n företaget en tjänst? A, Lindh. C, Panth. ... 28

3. METOD ... 30

3.1 VAL AV METOD ... 30

3.1.1 Jämförande design med inslag av longitudinell design ... 30

3.1.2 Kvalitativ och kvantitativ metod ... 31

3.1.3 Regressionsanalys ... 32

3.1.4 Pearsons r ... 32

3.1.5 Aritmetiskt medelvärde ... 33

3.1.6 Hypotesprövning ... 34

3.2 POPULATION OCH URVAL ... 35

3.3 RELIABILITET ... 36

3.4 VALIDITET ... 37

3.3 METODKRITIK ... 37

3.4 KÄLLKRITIK ... 38

4. EMPIRI ... 39

4.1 FOTBOLLEN & ISHOCKEYN ... 39

4.1.1 Korrelation ... 39

4.1.2 Aritmetisk medelvärde ... 40

4.1.3 Hypotestest ... 41

4.2 FOTBOLLEN ... 42

4.3 ISHOCKEYN ... 44

(5)

4.4 AIK FOTBOLL AB ... 47

5. ANALYS/DISKUSSION ... 50

5.1 HUR SER DE IDEELLA FÖRENINGARNAS PRESTATION UT I DE UTVALDA FINANSIELLA NYCKELTALEN GENTEMOT IDROTTSAKTIEBOLAGEN? SKILJER SIG DETTA NÅGOT MELLAN FOTBOLLEN OCH ISHOCKEYN? ... 50

5.2 HUR SER KORRELATIONEN UT MELLAN SPORTSLIGA RESULTAT OCH DE UTVALDA FINANSIELLA NYCKELTALEN SAMT MED TOTALA PERSONALKOSTNADER? SKILJER SIG DETTA NÅGOT MELLAN FOTBOLLEN OCH ISHOCKEYN? ... 56

5.3 HAR AIK FOTBOLL AB:S BÖRSNOTERING LETT TILL ATT DERAS FINANSIELLA NYCKELTAL OCH SPORTSLIGA RESULTAT BLIVIT BÄTTRE ÄN VAD DE VAR INNAN? ... 58

6. SLUTSATS ... 61

7. FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 62

8. KÄLLFÖRTECKNING ... 63

9. BILAGOR ... 69

9.1 IDROTTSAB FOTBOLL ... 69

9.2 IDEELLA FÖRENINGAR FOTBOLL ... 69

9.3 IDROTTSAB ISHOCKEY ... 71

9.4 IDEELLA FÖRENINGAR ISHOCKEY ... 72

9.5 AIK FOTBOLL AB ... 73

9.6 FÖRENINGAR SOM INGÅTT I STUDIEN ... 74

(6)

Förkortningar

AIK Allmänna Idrottsklubben

HA Hockeyallsvenskan

IdrottsAB Idrottsaktiebolag

RF Riksidrottsförbundet

SD Specialdistriktsförbund

SF Specialidrottsförbund

SHL Svenska Hockeyligan

SIF Svenska Ishockeyförbundet

SvFF Svenska Fotbollförbundet

UEFA The Union of European Football Associations

VD Verkställande Direktör

ÖSK Örebro SK

(7)

1. Inledning

_____________________________________________________________________________________________________

I inledningskapitlet ges en bakgrund till studiens ämne samt innefattar en problemdiskussion kring undersökningsområdet och syftet med undersökningen.

_____________________________________________________________________________________________________

”När elitlicensnämnden i maj underkände den handlingsplan som ÖSK upprättat så startade en insamlingskampanj som både sponsorer och supportrar ställde sig bakom. Kampanjen genererade i slutändan ett mångmiljonbelopp till klubben. Även ett spelarbolag, Örebro spelarinvest, uppstartades. Dessa åtgärder till trots så underkände elitlicensnämnden även kontrollbalansräkningen på hösten. Därmed förlorade ÖSK sin allsvenska status och tvångsdegraderades till Superettan.” ¹

Sedan elitlicensen för fotbollsklubbar i Sverige infördes år 2002 så har enbart ett fall av tvångsnedflyttning inträffat och det drabbade Örebro SK år 2004². Men inom ishockeyn så har det funnits fler fall genom åren där Nyköping³, Björklöven⁴, Borås⁵ och AIK⁶ drabbats av tvångsnedflyttning på grund av att de inte kunnat uppnå de ekonomiska krav som finns för att erhålla elitlicensen. Örebro SK valde att ombildade sig till ett idrottsaktiebolag (IdrottsAB) under året efter deras tvångsdegradering för att få rätsida på ekonomin. Detta gör en nyfiken på att undersöka om det finns någon skillnad i den ekonomiska prestationen mellan förningar som är IdrottsAB och föreningar som är ideella föreningar. Skiljer sig de ideella föreningarna och idrottsaktiebolagens ekonomiska prestation någonting mellan fotbollen och ishockeyn i Sverige? Detta är frågor som vi kommer ta oss an i denna uppsats.

1.1 Bakgrund

På Riksidrottsförbundets (RF) årsstämma i Karlstad 1997 så lämnade fyra elitföreningar in en motion om att de ville bedriva sin verksamhet i aktiebolagsform. Denna motion avslogs då Svenska Ishockeyförbundet (SIF) lämnade in en motion om att det först borde tillsättas en utredning som utreder vilka konsekvenser det kunde få om förenings- eller

1 Widlund, M. Blohm, C. ”Klubben”. Örebro SK. (u.d)

2 Vogel, K. ”Elitlicensen – så fungerar den”. Offside. 2013.

3 SVT, ”Nyköping – Nyköping Hockey flyttas ner”. 2008.

4 SvD Sport. ”Björklöven tvångsnedflyttas”. 2010.

5 Nylund, L. ”Hockeyallsvenska nämndens beslut angående Borås Hockeys deltagande i Hockeyallsvenskan säsongen 2012/2013”. 2012.

6 Radiosporten. ”AIK hockey tvingas till division 1”. Sveriges Radio. 2004.

(8)

förbundsverksamhet skulle bedrivas i aktiebolagsform. Stämman beviljade SIF:s motion och tillsatte en utredning i ämnet. De kom fram till att för att bevara föreningsdemokratin så måste de föreningar som överlåter sin verksamhet till idrottsaktiebolag som minst äga 51 % av idrottsaktiebolaget. På RF-stämman i Malmö 1999 beslutades det att tillåta

specialidrottsförbunden (SF) att besluta om deras medlemsföreningar skulle få bedriva sin verksamhet som IdrottsAB vilket både Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och SIF har tillåtit.⁷

År 2002 införde SvFF en elitlicens som bland annat ställer vissa ekonomiska krav på

elitfotbollsföreningarna för att de ska få spela i högsta serierna⁸. Svenska Ishockeyförbundet införde sin elitlicens säsongen 1999/2000 men det fanns dispens från de ekonomiska kraven fram till år 2004⁹. Dessa elitlicenser innebär att även om en förening/IdrottsAB kvalificerat sig sportsligt till en division så kan de bli av med den platsen om inte föreningens/IdrottsAB:s ekonomi uppfyller elitlicensens ekonomiska krav.

SvFF:s elitlicens för Allsvenskan och Superettan är uppdelad i två stycken olika kriterier, A- kriterier och B-kriterier. Om en förening/IdrottsAB inte uppfyller kraven för A-kriterierna så tvångsnedflyttas de en serie som bestraffning. Om de inte uppfyller kraven för B-kriterierna så bestraffas de med tillrättavisning eller med böter upp till 500 000 kronor. A-kriterierna innefattar bland annat att föreningen/IdrottsAB inte får ha ett negativt eget kapital i

årsredovisningen den 31 december. De som har ett negativt eget kapital den 31 december ska senast den 31 mars lämna in en handlingsplan till Licensnämnden som beskriver hur de under detta kalenderår ska avlägsna det negativa egna kapitalet.¹⁰

Sedan elitlicens infördes hos SvFF har 12 stycken föreningar behövt upprätta ett periodiserat bokslut den 31 augusti för att kunna bevisa att man lyckats uppnå ett positivt eget kapital. År 2012 var det sex stycken föreningar inom fotbollen som uppvisade negativ eget kapital. Fyra stycken av föreningarna som vid 2012 års bokslut uppvisade ett negativt eget kapital har lämnat in en handlingsplan som godkänts av SvFF:s Licensnämnd. De andra två föreningarna var tvungna att den 31 augusti uppvisa ett periodiserat bokslut med ett positivt eget kapital för att erhålla elitlicens för säsongen 2014¹¹. Båda föreningarna uppnådde positivt eget kapital

7 Ljung, B. m.fl. ”IdrottsAB-‐utredningen”. RF. 2013

8 Svenska Fotbollförbundet. ”Frågor och svar om elitlicensen”. 2004

9 Backman, J. ”I skuggan av NHL – en organisationsstudie av svensk och finsk elitishockey”. 2012

10 Svenska Fotbollförbundet. ”Reglemente för Elitlicensen”. 2013.

(9)

per den 31 augusti 2013 och erhöll därför elitlicens för säsongen 2014¹². Hade föreningarna inte lyckats uppnå detta så hade de fått gå samma öde till mötes som Örebro SK gjorde 2004 då man som första och hittills enda fotbollsförening nekats elitlicens och blivit

tvångsdegraderade en serie. Örebro SK hade via sin tabellposition spelat till sig en plats för att få vara kvar i högsta serien Allsvenskan men på grund av att de inte lyckades uppnå

elitlicensen så blev de nedflyttade en serie till Superettan¹³.

SIF:s elitlicens för Svenska Hockeyligan (SHL) och Hockeyallsvenskan (HA) har på de ekonomiska kriterierna väldigt lika krav som SvFF:s elitlicens. Föreningen/IdrottsAB får inte i årsredovisningen den 30 april ha negativt eget kapital i två räkenskapsår i följd. Om

föreningen/IdrottsAB uppvisar ett negativt eget kapital så ska föreningen/IdrottsAB lämna in en handlingsplan som beskriver hur de ska återställa kapitalet under följande kontrollår. De som haft ett negativt eget kapital det föregående räkenskapsåret och som följande

räkenskapsår i den reviderade och undertecknade årsredovisningen fortfarande inte visar ett positivt eget kapital ska tvångsnedflyttas en division ner i seriesystemet. Förening/IdrottsAB ska dessutom inte vara på obestånd vilket bland annat innebär att de ska ha tillräckligt med likvida medel för att under nästa säsong kunna betala sina förutsebara skulder.¹⁴

Inom hockeyn så har desto fler lag gått samma öde till mötes som Örebro SK inom fotbollen.

2004 meddelade Svenska Ishockeyförbundet att AIK Hockey tvångsdegraderas från Hockeyallsvenskan ner till division 1. AIK Hockey hade visat negativt eget kapital två bokslut i följd och erhöll därför inte elitlicens och blev tvångsnedflyttade en division¹⁵. År 2008 var det nästa hockeyförenings tur att bli tvångsdegraderad på grund av att man inte uppnådde kraven för elitlicens. Denna gång var det Nyköping Hockey som flyttades ner från Hockeyallsvenskan till division 1¹⁶. Nästa lag som inte lyckades uppnå kraven för elitlicens och tvångsnedflyttades inom hockeyn var Björklöven 2010¹⁷. Det senaste laget inom hockeyn att tvångsnedflyttas på grund av att de inte uppnådde kraven för elitlicens var Borås Hockey år 2012 och de tvångsnedflyttades från Hockeyallsvenskan till division 1¹⁸.

12 Svenska Fotbollförbundet. ”Elitlicenser 2014”. 2013.

13 Vogel, K. ”Elilicensen – så fungerar den”. Offside. 2013.

14 Svenska Ishockeyförbundet. ”Reglemente för Licensnämnd”. 2013.

15 Radiosporten, ”AIK hockey tvingas till division 1”. Sveriges Radio. 2004.

16 SVT. ”Nyköping – Nyköping Hockey flyttas ner”. 2008.

17 SvD Sport. ”Björklöven tvångsnedflyttas”. 2010.

18 Nylund, L. ”Hockeyallsvenska nämndens beslut angående Borås Hockeys deltagande i Hockeyallsvenskan säsongen 2012/2013”.

Svenska Ishockeyförbundet. 2012.

(10)

1.2 Problembakgrund

I och med att idrottsbranschen blir allt större och idrottsföreningarna omsätter allt mer pengar så krävs det att dessa idrottsföreningar drivs som företag och har god ekonomi för att kunna bedriva tävlingsverksamhet på elitnivå. Specialidrottsförbunden har infört Elitlicens som innebär att idrottsföreningarna som bedriver tävlingsverksamhet på elitnivå måste uppfylla vissa ekonomiska krav, där bland annat ett är att man måste ha ett positivt eget kapital, för att få bedriva verksamheten på elitnivå. Vid bokslutet år 2012 var det hela sex stycken föreningar inom fotbollen som uppvisade ett negativt eget kapital. Det var flest antal föreningar under ett och samma år som samtidigt uppvisade ett negativt eget kapital sedan Svenska

Fotbollförbundet införde elitlicens år 2001.¹⁹

När Örebro SK inte erhöll elitlicensen 2004 blev de tvångsnedflyttade till Superettan. Örebro SK valde då att ombilda sin förening från en ideell förening till ett IdrottsAB år 2006. Ett av skälen till varför Örebro SK valde att ombilda sig till ÖSK Elitfotboll AB var för att man via investerare skulle kunna få tillgång till riskkapital och attrahera näringslivet i regionen²⁰. Enligt tidigare forskning är möjligheten att få in kapital via till exempel nyemission och aktieägartillskott några av fördelarna med att bedriva sin förening som ett IdrottsAB.²¹

IdrottsAB har dock även nackdelar som till exempel att de inte kan ta del av de skattelättnader som gäller för ideella föreningar och de kan inte heller ta del av statliga eller kommunala bidrag.²² Vid intervjuer, i tidigare studie av författarna, med verkställande direktörer för tre klubbar som bedrivs som IdrottsAB i den svenska fotbollen berättade intervjupersonerna att en av fördelarna med IdrottsAB var den ekonomiska aspekten som till exempel

momskvittning och möjligheten till kapital via nyemissioner.²³

Då många föreningar i Sverige har problem med att upprätthålla en god ekonomi, inte minst med tanke på 2012 års rekord i antal klubbar med negativt eget kapital, och de ekonomiska fördelarna med ett IdrottsAB, är det av intresse att undersöka om de föreningar som drivs som ett IdrottsAB uppvisar bättre resultat gentemot de ekonomiska kraven för elitlicensen än vad de ideella föreningarna gör. För att mäta föreningarnas ekonomiska prestation används ett antal utvalda finansiella nyckeltal. De finansiella nyckeltal denna undersökning fokuserar på

20 Örebro SK Fotboll. ”ÖSK Elitfotboll AB”. (u.d)

21 Backman, J. 2008.

22 Backman, J. ”Aktiebolag inom svensk elitfotboll”. Idrottsforum. 2009.

23 Intervju med Alf Johansson 2013. Intervju med Thomas Edselius och Jan Karlsson. 2014.

(11)

är soliditet, personalkostnadernas andel av intäkterna, konsolideringsgrad, räntabilitet på eget kapital och räntabilitet på totalt kapital.

Soliditet beskriver ett företags betalningsförmåga på lång sikt och att ha en positiv soliditet är ett kriterium i elitlicensen och därför är det nyckeltalet ett av de grundläggande i denna undersökning. UEFA uppmanar sina medlemsklubbar att Personalkostnadernas andel av intäkterna inte ska vara större än 70%. Om den överstiger 70% så blir riskexponeringen större och föreningen riskerar att få ekonomiska svårigheter som kan leda till en utebliven

elitlicens.²⁴ Därför är detta nyckeltal av intresse i denna undersökning. Konsolideringsgraden visar hur sårbar en förening är om dess intäkter minskar och personalkostnaderna tvingas finansieras av det egna kapitalet. Detta nyckeltal är av intresse i denna undersökning då även en låg konsolideringsgrad kan så småningom leda till ekonomiska problem och en utebliven elitlicens som följd. SvFF har som en tumregel att konsolideringsgraden bör vara som minst ungefär 50%, med andra ord att det egna kapitalet ska kunna täcka minst ett halvårs

personalkostnader.²⁵ Räntabilitet på eget kapital och räntabilitet på totalt kapital visar hur lönsamt ett företag är och hur väl företag använder sitt kapital för att skapa lönsamhet. Dessa nyckeltal är av intresse i vår undersökning då de ofta anses som de viktigaste nyckeltalen för ett företag och vi har därför använt dessa för att mäta föreningarnas finansiella prestation.²⁶

En anledning som möjligtvis bidrar till idrottsföreningars problematik med ekonomin är att deras primära syfte är inte att maximera det ekonomiska resultatet, det primära syftet är att maximera det sportsliga resultatet. Detta kan ha lett till att föreningar i dess strävan efter sportslig framgång verkat utanför sina ekonomiska begränsningar eller att ekonomin inte haft den prioritet som den borde ha. I studien ”Winners And Losers: The Business Strategy of Football” av Szymanski och Kuypers har författarna undersökt engelska fotbollsföreningars sportsliga resultat och finansiella resultat. Där visade det sig i stor utsträckning att finansiella och sportsliga resultat har ett samband och att de som presterade bra ekonomiskt även

presterade sportsligt. Szymanski och Kuypers kom även fram till att de föreningar som spenderar mer pengar på spelare uppnår bättre sportsliga resultat.²⁷ Om detta samband finns i den svenska fotbollen och ishockeyn så bör det vara av intresse för föreningarna att förbättra sina finansiella resultat.

24 Sahlström, K. Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2012. SvFF. 2013.

25 Ibid.

26 Ohlsson, G. 2012.

27 Szymanski, S. Kuypers, T. 1999.

(12)

En mängd klubbar runt om i världen har introducerats på börsen men i Sverige av fotbolls- och ishockeylagen är det bara en klubb som har börsnoterats, det är AIK Fotboll AB. Det finns flera anledningar till att bolag gör en börsintroduktion och en av dem är möjligheten att få in kapital och göra en ekonomisk vinst.²⁸ Elitlicensen för ishockeyn och fotbollen ställer ekonomiska krav på föreningarna vilket är en orsak för föreningarna att ha en bra ekonomi.

Om dessutom finansiella och sportsliga resultat har ett samband har de ännu en orsak och det är därför intressant att se om AIK Fotboll AB:s börsintroduktion haft finansiellt positiva effekter och om det därmed kan vara ett bra alternativ för att förbättra sina resultat, finansiella som sportsliga.

1.3 Problemformulering

Problembakgrunden diskuterade problemet med att vissa förningen blivit tvångsdegraderade på grund av en svag ekonomi. Signifikativt för dessa föreningar var att de alla var ideella föreningar. Intressant vore det således att se om det finns en skillnad i ekonomisk prestation mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterar samt hur dessa resultat korrelerar med deras sportliga prestation.

1.4 Undersökningsfrågor

• Hur ser de ideella föreningarnas prestation ut i de utvalda finansiella nyckeltalen gentemot idrottsaktiebolagen? Skiljer sig detta något mellan fotbollen och ishockeyn?

• Hur ser korrelationen ut mellan sportsliga resultat och de utvalda finansiella nyckeltalen samt med totala personalkostnader? Skiljer sig detta något mellan fotbollen och ishockeyn?

• Har AIK Fotboll AB:s börsnotering lett till att deras finansiella nyckeltal och sportsliga resultat blivit bättre än vad de var innan?

28 Hamberg, M. 2004

(13)

1.5 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn.

1.6 Avgränsning

För att avgränsa oss i vår underökning så kommer vi att endast inrikta oss på de idrottsföreningar som bedriver sin verksamhet i de nationella serier som omfattas av

elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn under en femårsperiod. Den femårsperioden som vi har använt oss utav i denna studie har varit de senaste fem åren som funnits

tillgängliga i form av årsredovisningar. I fotbollsserien Allsvenskan blir detta säsongerna 2009-2013, i serien Superettan säsongerna 2008-2012 och i ishockeyns serier SHL samt Hockeyallsvenskan säsongerna 2008/2009-2012/2013. Dessa två idrotter har valts ut till denna studie för att de har lika många föreningar som bedriver sin verksamhet som ett IdrottsAB samt att bägge idrotter har haft fall av tvångsdegraderingar på grund av dålig ekonomi.

1.7 Disposition

Kapitel 2: Teoretisk referensram

I detta avsnitt presenteras de olika associationsformerna en idrottsförening kan bedrivas som samt skillnaderna dem emellan. Avsnittet innehåller även den teoretiska referensramen som berör studien och så presenteras tidigare forskning inom undersökningsområdet.

Kapitel 3: Metod

I detta avsnitt presenteras de val av metoder som använts för att genomföra undersökning.

Kapitel 4: Empiri

I detta avsnitt presenteras empirin som samlats in till undersökningen. Empirin som presteras består av regressionsanalyser, aritmetisk medelvärde samt hypotestester.

(14)

Kapitel 5: Analys/Diskussion

I detta avsnitt analyseras empirin från undersökningen utifrån tidigare forskning

Kapitel 6: Slutsats

I detta avsnitt presenteras undersökningens slutsats.

Kapitel 7: Förslag på vidare forskning

I detta avsnitt ges förslag på vidare forskning i ämnet.

(15)

2. Teoretisk referensram

_____________________________________________________________________________________________________

I detta avsnitt presenteras de olika associationsformerna en idrottsförening kan bedrivas som samt skillnaderna dem emellan. Avsnittet innehåller även den teoretiska referensramen som berör studien och så presenteras tidigare forskning inom undersökningsområdet.

_____________________________________________________________________________________________________

2.1 Ideell förening

En förening som är en ideell förening har som syfte att främja medlemmarna i den ideella föreningens intressen. En sådan förening har ett ideellt syfte. Den ideella föreningen kan även främja medlemmarnas ekonomiska intressen fast föreningens verksamhet inte direkt är

ekonomisk. Man brukar dela in ideella föreningar i tre stycken huvudgrupper beroende på vad verksamheten har för ett syfte. En grupp är föreningar som har ett ideellt syfte utan

ekonomisk verksamhet som t.ex. välgörenhetsföreningar. En annan grupp är föreningar som har ett ideellt syfte samt som har en viss typ av ekonomisk verksamhet som t.ex.

idrottsföreningar. Den sista gruppen är föreningar som har ett syfte att främja deras

medlemmars ekonomiska intressen utan ekonomisk verksamhet som t.ex. fackföreningar.²⁹

För att bilda en ideell förening krävs att minst två personer sluter sig samman och kommer överens om bildandet. Bildandet av en ideell förening sker vid ett sammanträde där

mötesdeltagarna beslutar om att bilda den ideella föreningen, beslutar om föreningens stadgar och väljer ut styrelsen och revisorer. Stadgarna fungerar som en form av garanti för

föreningsdemokrati och medlemsinflytande och väl utförda stadgar är en förutsättning för en bra fungerade ideell förening. Bland annat skall stadgarna innehålla föreningens verksamhet och hur man gör för att bli medlem.³⁰ Eftersom det inte finns någon speciell lagstiftning som reglerar de ideella föreningarna så är det föreningens stadgar som gör det och stadgarna fungerar som ett avtal mellan medlemmarna.³¹ Den ideella föreningens styrelse bör som minst bestå av tre personer där en av dessa utses till ordförande och de representerar föreningen under verksamhetsåret. Att redovisning och bokföringen fungerar är hela styrelsens ansvar.

Det har stora fördelar att ha en välordnad bokföring vilket även rekommenderas till ideella

29 Melin, S. 2010.

30 Thunberg, B. 2006.

(16)

föreningar som enligt lag inte är bokföringsskyldiga. De ideella föreningar som enligt lag är bokföringsskyldiga är de som är moderbolag i en koncern, bedriver näringsverksamhet eller har tillgångar som överstiger ett värde på 1,5 miljoner kronor.³²

En ideell förening kan både vara en juridisk person eller ej. En förening som är en juridisk person har inte medlemmarna något eget ansvar för föreningens skyldigheter. Är föreningen inte en juridisk person så ligger ansvaret på den eller dem som ingått ett avtal. För att bli en juridisk person så måste den ideella föreningen ha valt en styrelse och antagit stadgar. Om föreningen är en juridisk person så innebär detta att föreningen kan ingå avtal, äga tillgångar, vara ansvarig för skulder samt vara en part i domstol.³³

Det högst beslutande organet i den ideella föreningen är föreningsstämman. På

föreningsstämman beslutas föreningens allra viktigaste frågor som t.ex. val av styrelse och revisorer samt antagande och förändringar i stadgarna. Föreningsstämman förekommer ordinarie och ibland kan även extra föreningsstämma sammankallas. Vad som skall ingå i den ordinarie föreningsstämman och när man kan kalla till extra föreningsstämma skall framgå i stadgarna.³⁴

Inkomstskatt är ideella föreningar skattskyldiga till i samma utsträckning som andra juridiska personer som t.ex. aktiebolag och ekonomiska föreningar. Inkomst som beskattas är t.ex.

rörelseinkomster, räntor, reavinster, fastighetsinkomster samt utdelningar. Den ideella verksamhetens inkomster så som bidrag och gåvor som är avsedda för den ideella

verksamheten samt medlemsavgifter beskattas däremot inte. Däremot är inte kostnaderna för den ideella verksamheten avdragsgilla.³⁵

En idrottsförening är en typ av ideell förening, med en viss ekonomisk verksamhet, som skall ha ett ideellt syfte och skall inte ha som mål att vinstmaximera. Dessa föreningars huvudsyfte skall därför inte vara ekonomiskt men detta kan idag ifrågasättas hos de ideella föreningarna inom elitidrotten. En ideell förening kan idag vara en stor förening som omsätter stora summor pengar och strävar efter sportsliga framgångar. I dagens elitidrott krävs en viss ekonomisk förutsättning för att nå dessa sportsliga framgångar och det kan därför ifrågasättas om dessa föreningar inte har ett ekonomiskt syfte. Vi har därför undersökt i vår studie om hur

32 Thunberg, B. 2006.

33 Ibid.

34 Ibid.

35 Ibid.

(17)

de ideella föreningarnas, vars huvudsyfte inte skall vara ekonomisk vinning, finansiella prestationer är gentemot IdrottsAB. Eftersom ideella föreningars huvudsyfte inte skall vara ekonomisk vinning så bör det återspeglas på deras finansiella resultat gentemot IdrottsAB.

2.2 Idrottsförening

De flesta idrottsföreningar i Sverige bedriver sin verksamhet som en ideell förening och därför brukar man säga att en idrottsförening = ideell förening. Likheterna mellan de både är därför väldigt stora och de fungerar på liknande sätt. Idrottsföreningar är alltså en form av ideell förening. Att bilda en idrottsförening går därför till på liknande sätt som bildandet av en ideell förening. Även här så krävs det bland annat att flera personer samverkar för en

gemensam målsättning, medlemmar skall fritt kunna gå med och ur föreningen, föreningen skall ha ett namn, man skall utse en styrelse och man skall upprätta föreningens stadgar och eftersom det är en idrottsförening så måste stadgarna minst uppfylla Riksidrottsförbundets minikrav.³⁶

RF:s minimikrav är bland annat att stadgarna innehåller föreningens namn, vilket ändamål man tänkt bedriva sin förening för samt att de skall ta upp hur beslut fattas i föreningens angelägenheter.³⁷

De flesta idrottsföreningar är även medlemmar i Riksidrottsförbundet även fast det inte är något krav från RF:s sida att idrottsföreningar måste vara det. Däremot för att kunna få ett kommunalt bidrag från sin kommun så brukar de flesta kommuner kräva att föreningen är medlemmar i RF för att kunna få bidrag. Det finns därför fördelar med att vara medlem i RF och en annan fördel med detta är att om en förening är medlem i RF så har man rätt till det statliga lokala aktivitetsstödet. Vissa specialidrottsförbund, som t.ex. Svenska

Fotbollförbundet, har som krav att de föreningar som är ansluta till deras förbund även måste vara medlemmar i RF för att kunna få delta i tävlingsspel som en fotbollsförening i deras förbund.³⁸

För att en idrottsförening skall kunna bli medlemmar i RF så kräver de att idrottsföreningar har upprättat stadgar utefter RF:s normalstadgar. En idrottsförening skall bedriva idrottslig verksamhet som administreras av specialidrottsförbundet samt även uppfylla de krav som de

36 Malmsten, K. 2000.

37 Ibid.

38 Eriksson, J & Svensson, U. 2002.

(18)

efterfrågar i sina stadgar. Om en idrottsförening ansöker om medlemskap i RF så förbinder sig föreningen att följa RF och SF:s stadgar, tävlingsbestämmelser samt övriga bestämmelser som överliggande idrottsorgan bestämt. Föreningens namn får inte heller vara olämpligt eller kunna förväxlas med andra idrottsföreningar och de skall ha betalat de avgifter som SF har bestämt. Uppföljer idrottsföreningen dessa krav så kan de ansöka om medlemskap i RF.³⁹

Så kortfattat kan man sammanfatta att en idrottsförening är en ideell förening där den största skillnaden är att idrottsföreningar i de flesta specialidrottsförbund måste vara medlemmar och lyda under överliggande idrottsorgan som t.ex. Svenska Fotbollförbundet som i sin tur lyder under Riksidrottsförbundet.

Grunden för hur en idrottsförening skall vara uppbyggd har ovan förklarats ha starka likheter med hur en ideell förening skall vara uppbyggd. Sedan år 1999 tillåter RF en ideell

idrottsförening att bolagisera sin elitverksamhet och skapa ett så kallat IdrottsAB för att enklare kunna uppnå ekonomisk vinning. En idrottsförening kan sedan 1999 drivas som två olika associationsformer nämligen ideell förening eller IdrottsAB. Vi har i vår studie undersökt ifall möjligheten till vinstmaximering med IdrottsAB även har lett till att dessa föreningar presterar ett bättre finansiellt resultat än vad de ideella föreningarna gör.

2.3 Aktiebolag

För att starta ett företag som associationsformen aktiebolag så måste man som minst ha ett startkapital på 50 000 kronor som satsas i företaget. Det krävs även att bolaget representeras av en styrelse som tillsätts på företagets bolagsstämma och allt som oftast även en

verkställande direktör. Dessa krav regleras av aktiebolagslagen och för att skapa ett

aktiebolag och lyda under aktiebolagslagen så måste bolaget registreras hos bolagsverket.⁴⁰ Att bedriva verksamheten som ett aktiebolag innebär för ägarna (aktieägarna) att de inte blir personligt ansvariga för eventuella skulder företaget drar på sig. Aktiebolag är en juridisk person vilket innebär att de kan, likt oss människor, äga egendom, ta lån och bli stämda inför domstol. Ägarna kan således endast förlora det kapital de satsat i företaget. I och med detta så är aktiebolag lämpliga för företagsidéer som är ekonomiskt riskfyllda.⁴¹ Då investerare endast riskerar sitt satsade kapital begränsas risken för dem vilket leder till att fler vågar investera i

39 Eriksson, J & Svensson, U. 2002.

40 Aktiebolagslagen. SFS 2005:551.

41 Lundén, B. 2012

(19)

aktiebolag. Det är en fördel för denna associationsform då det underlättar för bolaget att få in kapital till verksamheten.⁴² Andra fördelar som bolagsverket ser med associationsformen aktiebolag är att genom att satsa det kapital som aktiebolagslagen kräver så kan ett flertal individer tillsammans starta ett aktiebolag. Dessutom så besitter alla aktieägare rätten att delta och besluta vid bolagets bolagsstämma.⁴³

Bolagsformen AB utgör grunden för hur ett IdrottsAB skall regleras. Dessa fördelar som finns med ett AB som till exempel möjligheten till kapitalanskaffning borde även kunna överföras på IdrottsAB vilket kan ha ekonomiska fördelar gentemot ideella föreningar. Vi har därför i denna studie undersökt ifall de fördelar med möjligheten till kapitalanskaffning även återspeglar det finansiella resultatet som IdrottsAB uppnår. I och med detta så borde IdrottsAB kunna prestera bättre finansiellt än vad de ideella föreningarna gör.

2.4 IdrottsAB

I maj 1999 beslutade Riksidrottsstämman efter två års utredande att bevilja SF via

stadgeregleringar att ge sina medlemsföreningar möjligheten att upplåta rätten till att delta i SF:s tävlingsverksamhet till ett IdrottsAB. Detta innebär att RF:s stadgar ger förutsättningar för föreningar att överlåta sin tävlingsverksamhet till ett IdrottsAB men att det är upp till varje SF att besluta om de ska tillåta det i deras organisation. Om de beslutar sig för att tillåta det så måste detta stadgeregleras hos SF.⁴⁴ Bildandet av ett IdrottsAB sker oftast via ett

årsmötesbeslut av föreningen.⁴⁵ Den upplåtande föreningen måste då inneha röstmajoritet på bolagsstämman i Idrottsaktiebolaget. Medlemskap i SF kan inte tilldelas ett IdrottsAB utan dess skyldigheter och rättigheter inom SF:s tävlingsverksamhet stöds av upplåtelseavtalet mellan föreningen och IdrottsAB.⁴⁶ Därmed måste spelare som tävlar för ett IdrottsAB vara medlemmar i den föreningen som överlåtit sin tävlingsverksamhet till bolaget.⁴⁷ Dessutom så får inte någon med avgörande inflytande i ett IdrottsAB direkt eller indirekt äga ett annat IdrottsAB som innehar rätten att delta på samma nivå i seriesystemet.⁴⁸ Att bedriva verksamheten som ett IdrottsAB innebär att föreningens tävlingsverksamhet upplåts till bolaget och lyder således under aktiebolagslagen och annan lagstiftning för aktiebolag.⁴⁹ Men

42 Backman, J. 2008

43 Bolagsverket, Vad är ett aktiebolag? 2012.

44 Malmsten, K. 2000

45 Backman, J. 2008

47 Backman, J. 2008

(20)

de måste fortfarande tillämpa och följa SF:s, RF:s och de överliggande internationella förbundens stadgar och regler.⁵⁰

Fördelar som finns med att bedriva verksamheten som ett IdrottsAB är tydliga skatteregler samt möjligheten att införskaffa kapital till verksamheten via nyemissioner och

aktieägartillskott som inte ideella föreningar har möjligheten till. Ideella föreningar har dock skattefördelar som inte ett IdrottsAB har rätt till. Om ett IdrottsAB går i konkurs återvänder rättigheten att ingå i SF:s tävlingar och seriesystem till föreningen som tidigare överlåtit sin tävlingsverksamhet till Idrottsaktiebolaget.⁵¹

Fördelarna som ett IdrottsAB har gentemot ideella föreningar är till exempel möjligheten till kapitalanskaffning. Vi har därför i denna studie undersökt ifall detta även återspeglar sig på IdrottsAB:s finansiella prestation. I och med fördelarna bör de prestera bättre finansiellt än vad de ideella föreningarna gör och framförallt i nyckeltalet soliditet. Detta nyckeltal mäter det egna kapitalet gentemot totalt kapital. Eftersom IdrottsAB har möjlighet till

kapitalanskaffningar som kan öka det egna kapitalet så bör IdrottsAB prestera ett bättre resultat i framförallt soliditet.

2.5 Börsnotering

En börsintroduktion är när ett företags tas offentligt på aktiemarknaden där investerare har möjlighet att anskaffa aktier i bolaget. Det finns flera olika skäl till varför aktieägare av ett bolag som inte är börsnoterat väljer att ta sitt företag offentligt via en börsintroduktion. Ett skäl till varför man väljer att börsnotera ett bolag är för att då har företaget möjligheten att finansiera sin verksamhet med hjälp av bolagets eget kapital som kan anskaffas genom emissioner av aktier. Det är ytterst sällsynt att företag som har ekonomiska bekymmer gör en börsnotering av bolaget utan istället är det som så att de företag som försöker anskaffa sig mer kapital genom att göra en börsintroduktion oftast är framgångsrika bolag med

tillväxtmöjligheter.⁵² Enligt Ritter och Welch är den främsta orsaken till att ett bolag väljer att göra en börsintroduktion är för att just kunna ha möjligheten att utnyttja riskkapitalmarknaden och att kunna anskaffa sig kapital genom emissioner av aktier.⁵³ Capasso identifierade i sin studie både fördelar och nackdelar med att genomföra en börsnotering av ett bolag. En fördel

51 Ibid.

52 Hamberg, M. 2004.

53 Ritter, J. Welch, I. A Review of IPO Activity, Pricing, and Allocations. 2002.

(21)

som även Capasso identifierade var möjligheten till införskaffande av kapital och en nackdel enligt Capasso var förlorad kontroll över bolaget.⁵⁴ AIK Fotboll AB löper dock ingen risk för förlorad kontroll över bolaget vid deras börsintroduktion. AIK Fotboll AB är ett IdrottsAB och regleras därför av RF:s stadgar. Dessa stadgar innehåller regleringar om IdrottsAB som innebär att om en förening ombildar sin förening till ett IdrottsAB så måste föreningen som minst äga 51 % av bolaget och därmed även ha röstmajoritet.⁵⁵

Ett annat skäl till varför företag börsnoteras är för att bolag som är noterade på en börs ger företaget ännu mera uppmärksamhet. Ägarna av ett företag som ännu inte är publikt har möjligheten att när som helst börsnotera sitt företag. Ur en ekonomisk synvinkel så skulle ägarna av ett företag, som inte är offentligt, utnyttja optionen att ta företaget offentligt när de tror att de då skulle göra en vinst som är minst lika stor som det verkliga värdet på företaget.

Med vinst menas intäkterna från försäljningen av aktierna vid börsintroduktionen.⁵⁶

I denna studie har det undersökt ifall fördelarna med en börsnotering även har lett till att AIK Fotboll AB har uppnått bättre finansiell nyckeltal än vad de hade innan sin börsnotering.

En fördel och ofta en anledning till att börsnoteras är möjligheten till införskaffande av kapital. Ett annat skäl som nämnts ovan är att företag får ännu mer uppmärksamhet vid en börsnotering. I vår studie undersöker vi vad börsnoteringen av AIK Fotboll AB har haft för effekter på dess finansiella resultat. Intressant vore att se ifall de anledningar som finns till att börsnotera ett företag även leder till en förbättrad finansiell prestation hos AIK Fotboll AB som vi har undersökt i vår studie. I och med en börsnotering ges aktier ut på marknaden till försäljning vilket bör leda till att företag, AIK Fotboll AB i vårt fall, anskaffar sig ett större eget kapital, i form av aktiekapital, vilket bör ha effekt på deras finansiella prestation i bland annat soliditet.

2.6 Nyckeltal

Syftet med ekonomiska nyckeltal är att de skall ge en klar och tydlig bild om ett företags ekonomi. Informationen från balans- och resultaträkningen är den information som

nyckeltalen byggs ihop utav. Nyckeltal kan även göra så att företaget får en klarare bild av

54 Capasso, A. Rossi, M. Simonetti, B. Ownership Structure Heterogeneity and Performance: A Comparison between Listed and Unlisted Companies. 2005.

55 Riksidrottsförbundets stadgar 2013.

56 Hamberg, M. 2004.

(22)

vad företaget har för starka och svaga sidor.⁵⁷ Nyckeltal i sig är inte värdefulla utan de blir värdefulla först när man använder nyckeltalen för att jämföra företaget både med sig självt under tid men även mot andra företag. När man gör en nyckeltalsanalys och jämför företagets nyckeltal över tid eller mot andra företag så visar det sig vilka delar som utvecklats negativt och man kan då upptäcka vilka delar som man måste vidta åtgärder emot. Man kan då alltså skapa sig en bild om vart företaget presterar bra och har en styrka samt var de presterar sämre och har en svaghet.⁵⁸

Vi kommer nu här nedanför berätta om de nyckeltalen som är av intresse för just denna studie.

2.6.1 Soliditet

Ett av de vanligaste finansiella nyckeltalen är soliditet. Soliditet som nyckeltal beskriver ett företags betalningsförmåga på långsikt och har använts under en lång tid.⁵⁹ Desto större ett företags soliditet är, desto större är då även företagets finansiella styrka. Ett företags egna kapital minskar då företaget går med förlust så därför kommer det företaget som har högre eget kapital att överleva längre. Om ett företag har hög soliditet så skapar det även trygghet hos leverantörer och andra kreditgivare som har fodringar på företaget. Ett företags soliditet förbättras om företaget skapar lönsamhet och att det egna kapital där av ökar i förhållande till företagets skulder.⁶⁰ Soliditet visar även förhållandet mellan företagets egna kapital och det totala kapitalet och för att soliditeten skall vara bra anses det att den bör vara cirka 25 %.⁶¹

Soliditet = Eget kapital Totalt kapital

Ett ekonomiskt krav som finns inom elitlicensens kriterium är att föreningarna inte får ha ett negativt eget kapital, det vill säga en negativ soliditet. Skulle en förening inte lyckas uppnå en positiv soliditet så riskerar den föreningen att inte erhålla den elitlicens som krävs för att få delta sportsligt i de högsta serierna inom fotbollen och ishockeyn. Detta nyckeltal kan även mäta ifall de fördelarna med kapitalanskaffning som IdrottsAB har även resulterar i en bättre

57 Catasus, Gröjer, Högberg, Johrén. 2008.

59 Catasus, Gröjer, Högberg, Johrén. 2008.

(23)

soliditet då de har en möjlighet till att öka sitt egna kapital som inte de ideella föreningarna har.

2.6.2 Räntabilitet på totalt kapital

Räntabilitet på totalt kapital är ett nyckeltal som visar förmågan ett företag har att skapa lönsamhet relaterat till det kapital som företaget har till förfogande. Detta nyckeltal visar alltså ett företags förmåga att använda sitt kapital till att skapa lönsamhet. Desto högre detta nyckeltal är desto bättre är företaget på att använda sina resurser för att skapa lönsamhet.⁶² Räntabilitet på totalt kapital bör vara cirka 10 % för att anses vara bra.⁶³

R_T = Resultat före skatt Totalt kapital

Vi har i vår studie använt oss utav detta nyckeltal för att mäta föreningarnas finansiella prestation eftersom detta nyckeltal beskriver hur bra föreningarna använder sina resurser för att skapa lönsamhet. Lönsamhet är även ett måste för en förening för att kunna fortsätta växa och göra större satsningar vilket gör detta nyckeltal till ett bra instrument för att mäta deras ekonomiska prestation.

2.6.3 Räntabilitet på eget kapital

Räntabilitet på eget kapital är ett nyckeltal som främst riktar sig till företagets ägare och är ett nyckeltal som visar förräntningen på det kapital som ägarna har satsat. Detta nyckeltal visar alltså avkastningen som företaget skapar på ägarnas satsade kapital.⁶⁴ Även räntabilitet på eget kapital bör vara cirka 10 % för att anses som bra.⁶⁵

R_E =Intäkter − Kostnader Eget kapital

Även detta nyckeltal är av intresse för oss då det mäter hur bra föreningarna är på att skapa lönsamhet. Då detta nyckeltal visar avkastningen på ägarnas satsade kapital så används detta

(24)

nyckeltal för att mäta föreningarnas finansiella prestation då detta även kan attrahera

intressenter att satsa kapital i föreningen. Detta nyckeltal är av störst vikt för IdrottsAB med tanke på dess ägarstruktur.

2.6.4 Personalkostnadernas andel av intäkterna

Detta nyckeltal skapar en bild av personalkostnadernas nivå relaterat till företagets intäkter. I personalintensiva företag är lönsamheten beroende av att företagets personalkostnader inte stiger i en snabbare takt än vad dess intäkter gör.⁶⁶

Något som UEFA återkommande talar om inför framtiden är att varje förening bör ha som regel att de totala personalkostnaderna inte skall vara större än 70 % av de totala intäkterna.

Detta för att riskexponeringen för föreningarna inte skall bli för stor.⁶⁷

Personalkostnadernas andel av intäkterna = Totala personalkostnader Intäkter

Detta nyckeltal är av intresse i denna underökning eftersom om personalkostnaderna är en hög andel av intäkterna så ökar risken för ekonomiska svårigheter vid ett intäktsbortfall. En förenings största tillgång är dess spelare som sportligt skall prestera för föreningen och det är oftast dess personalkostnad som är den största utgiften för föreningen. Vid ett eventuellt intäktsbortfall kan föreningens personalkostnader bli för stora vilket kan leda till att

föreningen får ett negativt resultat. Detta kan i sin tur i värsta fall så småningom leda till att föreningens soliditet försämras då det egna kapitalet måste täcka upp det negativa resultatet och att elitlicensens krav inte uppfylls.

2.6.5 Konsolideringsgrad

Konsolideringsgrad är ett nyckeltal som beräknas genom att ställa föreningens egna kapital i förhållande till deras totala personalkostnader. Detta nyckeltal används för att visa hur sårbar en förening är om dess intäkter skulle minska och att kostnaderna för personalen, som är en förenings viktigaste tillgång, tvingas finansieras av föreningen egna kapital. Om föreningen har en låg konsolideringsgrad så innebär det att föreningen har en hög sårbarhet vid

(25)

intäktsminskning, och tvärt om ifall föreningen har en hög konsolideringsgrad så har de en låg sårbarhet vid intäktsminskning.⁶⁸

Svenska Fotbollförbundet har som tumregel att konsolideringsgraden bör vara cirka 50 %, Det vill säga att det egna kapitalet bör kunna täcka minst ett halvårs personalkostnader.⁶⁹

Konsolideringsgrad = Eget kapital

Totala personalkostnader

Även detta nyckeltal är av intresse eftersom spelarna i en förening är deras viktigaste tillgång.

En låg konsolideringsgrad vid ett intäktsbortfall kan i värsta fall leda till att föreningen måste finansiera sin viktigaste tillgång, alltså spelarna, med hjälp av sitt eget kapital. Vid ett

intäktsbortfall där föreningen tvingas finansiera personalkostnaderna med sitt eget kapital kan detta i värsta fall påverka föreningens eget kapital till att bli negativt. Detta i sin tur leder till att föreningarna då inte uppfyller kraven för elitlicensen.

2.7 Tidigare forskning

2.7.1 Aktiebolag inom svensk elitfotboll, Jyri Backman

I en studie av Jyri Backman undersökte han fotbollsklubbarna i allsvenskan år 2007 med ett extra fokus på de klubbar som drivs som IdrottsAB. Den behandlar fördelar respektive

nackdelar för de olika associationsformerna. Studien undersöker dessutom om det finns någon koppling mellan storleken på intäkterna och klubbar som äger eller drivs som ett AB.

Fördelar med att bedriva sin verksamhet som IdrottsAB som Jyri Backman kom fram till var att det då är tydliga skatteregler och det finns möjlighet till momskvittning. Dessutom så finns det möjligheter till anskaffning av kapital via nyemissioner och aktieägartillskott som inte är möjligt för ideella föreningar. Nackdelar med IdrottsAB enligt Jyri Backman är att de inte har de skattelättnader som ideella föreningar har och de har ett högre skatteavdrag (28%).

IdrottsAB får inte heller några statliga eller kommunala bidrag som de ideella föreningarna

69 Ibid.

(26)

får. Hans studie visar även på att stor majoritet av de klubbar som har högst intäkter antingen drivs som eller äger ett AB.⁷⁰

Juri Backmans studie har undersökt vad det finns för olika fördelar och nackdelar med att bedriva sin förenigna som ett IdrottsAB istället för som en ideell förening. Han kom fram till att de ekonomiska fördelarna som finns för ett IdrottsAB är till exempel kapital anskaffning genom nyemissioner och aktieägartillskott. Just dessa fördelar är intressanta för vår studie då vi undersöker ifall det finns någon skillnad i den finansiella prestationen mellan ideella föreningar och IdrottsAB. Dessa fördelar borde leda till att IdrottsAB presterat bättre finansiellt än vad de ideella föreningarna gör. Framförallt i soliditet och konsolideringsgrad eftersom kapitalanskaffningar via aktieägartillskott och nyemissioner direkt påverkar det egna kapitalet.

2.7.2 IdrottsAB-‐utredningen

År 2012 lät RF göra en utredning om ägandet i IdrottsAB och den utredningen kom att kallas IdrottsAB-utredningen. Utredningen för diskussion om bolagiseringen av idrottsföreningar men den tar även och analyserar en infallsvinkel med bolagiseringen nämligen idrotten som en folkrörelse gentemot näringsidkare. Det är en väldigt bred utredning som tar upp det mesta om att driva en förening i bolagsform men även hur ägandet skall se ut. Om det skall ske en förändring eller om det skall fortsätta finnas den spärr som finns idag som säger att en förening måste som minst vara majoritetsägare i Idrottsaktiebolaget. Utredningen kom fram till, via enkätundersökningar som hade gjorts med föreningar, att anledningen till att

föreningar bolagiserar sig är på grund av ekonomiska fördelar med att bedrivas som IdrottsAB.⁷¹

Även denna undersökning kom fram till, precis som Juri Backmans tidigare studie, att det finns ekonomiska fördelar med att bedriva sin förening som ett IdrottsAB gentemot ideell förening. Riksidrottsförbundets IdrottsAB-utredning kom fram till att en av de främsta

anledningarna till att föreningar har valt att bolagisera sin förening till ett IdrottsAB var för att det fanns ekonomiska fördelar i och med detta. Därför är denna undersökning av intresse då vi undersöker ifall de ekonomiska fördelarna som gjort att föreningar valt att ombilda sin

förening även har lett till att IdrottsAB presterar bättre finansiella resultat än vad de ideella

70 Backman, J. Aktiebolag inom svensk elitfotboll. 2009.

71 Ljung, B. m.fl. IdrottsAB-‐utredningen. RF. 2013.