I detta avsnitt presenteras de val av metoder som använts för att genomföra undersökning.
_____________________________________________________________________________________________________
3.1 Val av metod
Denna undersökning har genomförts med en jämförande design med inslag av en longitudinell design med kvantitativa inslag via analyser av sekundärdata.
3.1.1 Jämförande design med inslag av longitudinell design
I denna studie har vi använt oss utav en jämförande design. Med jämförande design innebär det att två olika och kontrasterande fall studeras med mer eller mindre identiska metoder. En jämförande design kan vara både kvantitativ som kvalitativ.75 Vi har använt oss utav en jämförande design där vi har jämfört två stycken olika organisationer, ideell förening och IdrottsAB. Vi har även jämfört två stycken olika branscher, Fotbollen och Ishockeyn. Data som samlades in för att jämföra de olika organisationerna/branscherna har skett i form av sekundärdata från föreningarnas årsredovisningar. Vi har jämfört föreningarnas ekonomi mot varandra genom att analysera vissa nyckeltal. Undersökningsmetoden longitudinell design är en metod då man vid en tidpunkt/tillfälle studerar ett urval för att vid ytterligare minst en tidpunkt/tillfälle studera samma urval vid ett senare skede.76 När man använder sig av en longitudinell design införskaffar man data med samma variabler från samma urval vid minst två tidpunkter.77 I denna studie har vi använt oss utav en longitudinell design när vi har studerat föreningarnas ekonomiska prestation vid fem tillfällen under en femårsperiod på samma variabler vid varje tillfälle. En longitudinell design har även använts vid
undersökningen om vad AIK Fotboll AB:s börsnotering har haft för påverkan på föreningen både ekonomiskt som sportsligt. Vi har behandlat samma variabler på vårt urval under flertalet åt för att kunna se om det fått någon effekt. Sekundärdata från Svenska
Fotbollförbundets analys av de allsvenska klubbarna har används för att studera urvalet ur en longitudinell design.
75 Bryman, A. Bell, E. 2003.
76 Ibid.
3.1.2 Kvalitativ och kvantitativ metod
Inom metodteori så brukar man skilja på kvantitativ metod och kvalitativ metod. Kvantitativ metod innefattar ofta insamling av en mängd data som sedan analyseras med hjälp av
statistiska metoder där man ofta lägger tyngden på att pröva teorier. Denna metod betonar ofta kvantifiering av insamling och analys av data och fokuserar på att nå ut brett. Exempel på kvantitativa metoder är strukturerade intervjuer och enkäter med slutna frågor, strukturerade observationer och sekundäranalys.78 Kvalitativ metod går mer in på djupet och där är
mängden av data inte lika betydande. Denna metod kan ofta användas för att generera teorier vars generaliserbarhet senare kan prövas med en kvantitativ metod. Utifrån frågeställningen så ställer man upp vissa riktlinjer men man är inte bunden av dem. Man gör en fördjupad analys av enstaka fallstudier. Exempel på kvalitativa metoder är deltagande observation och kvalitativa intervjuer med öppna frågor.79
I denna studie har vi inte använt oss utav några kvalitativa undersökningsmetoder eftersom syftet med studien är att undersöka föreningarnas ekonomiska prestation så krävs därför hårddata och då lämpar sig kvantitativa metoder bäst. Dessutom så är sekundärdata i form av ekonomiska siffror från årsredovisningar mer trovärdig, eftersom dessa regleras av
årsredovisningslagen, än data som vi skulle ha fått vid till exempel personliga intervjuer. Vi har istället använt oss utav en kvantitativ metod där vi analyserat sekundärdata från
föreningarnas årsredovisningar för att räkna fram deras finansiella nyckeltal och sedan jämfört dessa mot varandra. Vi har på så sätt räknat fram vilka föreningar som har uppnått bäst finansiella nyckeltal och vad som varit utmärkande med de föreningarna. Vi har även använt oss utav en kvantitativ metod när vi analyserade om börsnoteringen av AIK Fotboll AB ledde till bättre finansiella nyckeltal och bättre sportsliga resultat än vad de hade innan de börsnoterades. Vid analysen av AIK Fotboll AB:s finansiella prestation har vi genomfört en mindre fallstudie med longitudinell karaktär. Vi studerade AIK Fotboll AB:s årsredovisningar under en fjortonårsperiod, sju år innan börsnoteringen och sju år efter börsnoteringen.
Anledningen till att vi valde att studera AIK Fotboll AB under den perioden var för att sekundärdata som vi hade tillgång till sträckte sig till sju år efter börsnoteringen och därför valde vi att undersöka även samma tidsperiod innan börsnoteringen. Dessutom är de sju åren innan börsnoteringen som vi har undersökt är även de första sju åren som AIK Fotboll AB var ett IdrottsAB.
78 Bryman, A. Bell, E. 2003.
3.1.3 Regressionsanalys
En regressionsanalys använder man sig utav om man vill mäta sambandet mellan två stycken olika variabler. Om det skulle finnas ett perfekt orsakssamband mellan två variabler och man utfärdar ett spridningsdiagram med alla observationer så skulle observationerna i
spridningsdiagrammet bilda en rät linje. Är inte sambandet helt perfekt kan man använda sig utan minsta-kvadratmetoden för att beräkna observationernas linje i spridningsdiagrammet, även kallad regressionslinjen.80
I denna studie har vi gjort en regressionsanalys där vi beräknat korrelationskoefficienten för att se ifall det finns något samband mellan föreningarnas finansiella prestation, i form av utvalda nyckeltal, kontra deras sportsliga prestation genom tabellplacering. När vi beräknade korrelationskoefficienten använde vi oss utav sekundärdata i form av föreningarnas
årsredovisningar och Svenska Fotbollförbundets analys av Allsvenska- och
Superettanklubbarnas ekonomi. För fotbollsföreningarna har vi använt sekundärdata för verksamhetsåret 2012 och för ishockeyföreningarna deras senaste årsredovisning som är för verksamhetsåret 2012/2013.
3.1.4 Pearsons r
Det vanligaste måttet att använda sig utav vid en regressionsanalys är
korrelationskoefficienten. Korrelationskoefficienten används som mått när man beräknar fram ett linjärt sambands styrka. Den mäter hur pass starkt sambandet är mellan olika variabler och korrelationskoefficienten definieras som r. Korrelationskoefficienten är även känt som
Pearsons r. För att beräkna korrelationskoefficienten r kan man använda sig utav följande formel:81 80 Körner, S. Wahlgren, L. 2005. 81 Ibid. r = x ∑ ⋅ y −∑x∑y n x2 −
( )
∑x2 n ∑ $ % & && ' ( ) )) y 2 −( )
∑y2 n ∑ $ % & && ' ( ) ))Där x är värdet på x variablerna, y är värdet på y variablerna och n är antalet observationer. Vi vår studie så är x variablerna föreningarnas tabellposition och y variablerna föreningarnas resultat i respektive nyckeltal.
För att tolka korrelationskoefficienten r så antar den alltid ett värde som är lika med 1, -1 eller ett tal däremellan. Om värdet för r är 1 eller -1 så innebär detta ett perfekt samband mellan variablerna. Observationerna ligger då väl samlade kring en regressionslinje. Är r högre än 0,7 respektive -0,7 så räknades det som ett starkt samband. Om r antar ett negativ värde så är regressionslinjen negativ det vill säga lutar nedåt och antar r ett positivt värde så är
regressionslinjen positiv och lutar uppåt. Ett positivt samband råder om
korrelationskoefficienten har ett värde närmare 1 och ett negativ samband om det har ett värde närmare -1. Det finns inget samband mellan variablerna om r antar ett värde närmare 0.82
Om man vill mäta hur starkt ett linjärt samband är kan man använda sig utav
determinationskoefficienten och det beräknas genom att kvadrera korrelationskoefficienten. Determinationskoefficienten definieras som och man beräknar då fram hur stort
sambandets styrka är i procent.83
3.1.5 Aritmetiskt medelvärde
Om man tar summan av alla observerade värden och dividerar detta med antalet observationer så får man fram det aritmetiska medelvärdet, oftast kallat medelvärdet. För att beräkna det aritmetiska medelvärdet kan man använda sig utav följande formel:84
x = Σ x n
I denna studie har vi beräknat det aritmetiska medelvärdet på AIK Fotboll AB:s
tabellplacering och finansiella nyckeltal innan och efter de börsnoterades för att se om det haft någon påverkan på deras sportsliga prestation. Vi har även använt oss utav det aritmetiska medelvärdet då vi jämfört fotbollen och ishockeyns samt de olika seriernas nyckeltal gentemot varandra. 82 Körner, S. Wahlgren, L. 2005. 83 Ibid. 84 Ibid. r2
3.1.6 Hypotesprövning
Med statistisk hypotesprövning menas att man prövar hypoteser angående en population med hjälp av information man fått ifrån ett slumpmässigt urval. Vid statistisk hypotesprövning så skapas en nollhypotes ( H0) och en mothypotes ( H1). När man gör en hypotesprövning så undersöker man ifall nollhypotes kan förkastas eller ej. Vid de fall där nollhypotesen inte kan förkastas så brukar man även benämna det som att nollhypotes accepteras.85
Vid en hypotesprövnings så beräknas p-värdet på nollhypotesen. Det är p-värdet som bestämmer om en nollhypotes skall förkastas eller ej. Desto minde p-värdet en nollhypotes har vid en hypotesprövning desto mera stöd ger den åt mothypotesen. För att beteckna olika intervalls sannolikhetsvärde har man infört en signifikansskala med tre till noll stjärnor. En trestjärnig signifikans är det då p-värdet är mindre en 0,1 %. Mothypotesen har då ett mycket starkt stöd. En tvåstjärnig signifikans är det då p-värdet är mindre än 1 % och även här har mothypotesen ett starkt stöd. En enstjärnig signifikans är det då p-värdet är mindre än 5 %. Däremot finns det ingen statistisk signifikans då p-värdet är större än 5 %. Vid en sådan hypotesprövning kan inte nollhypotesen förkastas utan måste accepteras.86
I denna studie har hypotesprövning använts för att undersöka om börsnoteringen av AIK Fotboll AB har lett till att bolaget har uppnått bättre finansiella nyckeltal än vad de hade innan. I dessa hypotestest så formulerades nollhypotesen och mothypotesen följande:
• H0: Det finns ingen skillnad mellan AIK Fotboll AB:s uppnådda finansiella nyckeltal innan börsnoteringen och efter börsnoteringen.
• H1: Det finns en skillnad mellan AIK Fotboll AB:s uppnådda finansiella nyckeltal innan börsnoteringen och efter börsnoteringen.
Hypotesprövning används även för att undersöka om börsnoteringen har förbättrat lagets sportsliga resultat. Nollhypotesen och mothypotesen som användes vid detta hypotestest var följande:
• H0: Det finns ingen skillnad mellan AIK Fotboll AB:s uppnådda tabellplacering innan börsnoteringen och efter börsnoteringen.
85 Körner, S. Wahlgren, L. 2005.
• H1: Det finns en skillnad mellan AIK Fotboll AB:s uppnådda tabellplacering innan börsnoteringen och efter börsnoteringen.
Vi har även använt oss utav hypotesprövning för att ta reda på om de finansiella nyckeltalen mellan ideella föreningar och idrottsaktiebolag skiljer sig åt. Nollhypotesen och mothypotesen som användes i dessa hypotestest var:
• H0: Det finns ingen skillnad mellan vad de ideella föreningarna och idrottsaktiebolagen uppnår för resultat i de finansiella nyckeltalen.
• H1: Det finns en skillnad mellan vad de ideella föreningarna och idrottsaktiebolagen uppnår för resultat i de finansiella nyckeltalen.