Kapitel sex visar att det finns skillnader i dessa tre fall kommuner när det gäller hur olika aktörer ser på varandra. I fallet Helsingborg stad framgår det att det finns en ganska negativ bild från båda hållen, det vill säga hur medborgarna ser på kommunen och hur kommen ser på medborgarna. Detta blev extra tydligt i det samråd som jag observerade. Problemet som medborgarna lyfter upp är att de inte har blivit informerade i tid till samrådsmötet samt att de är missnöjda med planförslaget. Det stora gapet som finns mellan dessa aktörer kan enligt Khakee (2000 s. 31f) förebyggas genom tillämpningen av den generativa planeringen. Teorin förespråkar en gemensam planering och ett samarbete mellan de professionella och medborgarna. Khakee (2000) lyfter även upp den deliberativa deltagardemokratin som även den förespråkar en gemenskap och en ömsesidig dialog mellan dessa aktörer.
Både i fallen Ängelholms kommun och i Malmö stad framgår det att det finns en mer positiv inställning till medborgerligt deltagande i den fysiska planeringen. Även om det återigen framgår att båda dessa kommuner vill ha ett begränsat inflytande från medborgarna, går det att konstatera att de ser vinster med medborgardelaktighet. Exempelvis ser vi att planarkitekten i fallet Ängelholms kommun lyfter upp att synpunkter från medborgarna, oavsett om de är positiva eller negativa, kan inspirera kommunen. I fallet Malmö stad ser vi till exempel att kommunen ser som viktigt att bygga upp ett förtroende till medborgarna samt att de även är positivt inställda till att medborgarna involveras tidigt i processen. Dock framgår det inte lika tydligt av resultatet när det gäller fallen Ängelholms kommun och Malmö stad, vilken syn medborgarna har på sina kommuner. Khakee (2000) lyfter upp kommunikativ planering som en process som syftar till en ömsesidig dialog mellan professionella och medborgare. Författaren menar att detta leder till ett ökat förtroende mellan dessa aktörer. I dessa två kommuner verkar den här teorin kunna vara tillämpbar för att skapa bra dialoger mellan dessa aktörer. Delaktighetstrappan verkar vara ett bra sätt att se graden av medborgerligt inflytande,
vilket jag anser att fler kommuner borde använda sig av i arbetet med medborgardeltagande. Det framstår tydligt i trappans olika nivåer vilken grad av inflytande medborgarna har i en planprocess. Kan detta underlätta för kommuner att på ett övergripande sätt utveckla medborgardeltagande? Kan det vara möjligt att ge mer än information till medborgarna i alla planprocess?
Flertalet av de intervjuade ser medborgarnas delaktighet som något positivt och att försök att verka för ett bredare medborgarengagemang i planeringsfrågor pågår i de flesta fall kommuner. Ur intervjuerna framgår det dock att samtliga fall kommuner är bra på att ge ut information till medborgarna men att det råder olika uppfattningar om hur mycket inflytande medborgarna bör ges. Det framgår att det krävs både tid och resurser att föra dialog med medborgarna, vilket framgår även av Khakee (2006 s 114ff) där han menar att beslutsfattare ofta anser att medborgarnas synpunkter sällan är tillämpbara i olika planer. Det lagstadgade samrådet anses vara mest centralt för medborgardeltagande. Hennecke & Khan (2002 s 26) lyfter upp att samrådsmöten är den form av deltagande som svarar mot de minimikrav som ställs i
lagstiftningen.
Ur vinjetterna från två olika samråd framgår det dock att det finns en missnöjdhet från medborgarnas sida, där de flesta har gett uttryck för att de kommer in alldeles för sent i planprocessen och därmed inte kan påverka beslutsunderlaget. Detta lyfts även upp i Boverket (2017) där man menar att dialog tidigt i processen kan skapa kommunikativt engagemang samt fånga viktiga frågeställningar och öka kvaliteten i planeringen.
Slutord
I framtida studier hade det varit intressant att titta på̊ flera gruppers synpunkter på̊ medborgardeltagandet för att på̊ så sätt ytterligare fördjupa frågans komplexitet. Kanske hade
REFERENSER
Barter, C & Renold, E (1999) Social research update: The use of vignettes in qualitative research. England: University of Surrey
Blücher, G & Graninger, G (2006) Planering med nya förutsättningar: ny lagstiftning och nya värderingar. Linköping: Linköpings universitet
Bornemark, J (2016). Medborgardialog: om det svåra i att mötas. Praktikers reflektioner om ett av demokratins viktigaste verktyg. Klippan: Arkus
Boverket (1996) Hela Samhället: jämställdhetsaspekter på fysisk planering och byggd miljö. Rapport.1996:4. Karlskrona: Boverket
Boverket (1998) Vem bestämmer? Om medborgarinflytande och kommunal planering. Erfarenheter från Sydlänsprojekten. Karlskrona: Boverket
Boverket (2016) Vägledning om medborgardialog vid fysisk planering. Hämtad den 2018-03- 30 från:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunalplanering/medborgardialog1/pdf generering/?cref=9179
Boverket (2017) Medborgardialog. Hämtad den 2018-03-30 från: https://www.boverket.se/medborgardialog
79
Henecke, B. & Khan, J. (2002). Medborgardeltagande i den fysiska planeringen: en demokratiteoretisk analys av lagstiftning, retorik och praktik. Lund: Informationsenheten, Sociologiska institutionen.
Humphreys, M., & Watson, T. J. (2009). Ethnographic practices: from ‘writing-up ethnographic research’to ‘writing ethnography’. Organizational Ethnography: studying the complexities of everyday life, s. 40-55.
Khakee, A. (2006). Medborgardeltagande i samhällsplaneringen, i: Blücher, G & Graninger, G (red.). Planering med nya förutsättningar - ny lagstiftning och nya värderingar. Linköping: Linköping university electronic press, 11-24
Khakee, A (2000). Samhällsplanering. Lund: Studentlitteratur
van Maanen, J (1988) Tales of the field: On writing ethnography. Chicago och London: The University of Chicago press
Nilsson, K. (2001). Planering för hållbar utveckling: dilemman för kommunala översiktsplanerare. Lic.-avh. Lund: Lunds Universitet
Premfors, Rune et. al. 2009. Demokrati och byråkrati. Lund: Studentlitteratur.
SOU 1999:113. Medborgarnas erfarenheter: demokratiutredningens forskarvolym. Stockholm: Justitiedepartementet
SOU 2001:1. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse. Demokratiutredningens betänkande. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 2018-04-03 från: https://www.regeringen.se/49bb76/contentassets/69008696fa114a81837274bbf623793b/e n-uthallig-demokrati---politik-for-folkstyrelse-pa-2000-talet
Sveriges Kommuner och Landsting (2013) Medborgardialog som del i styrprocessen,
Stockholm: SKL Hämtad den 2018-04-03 från:
Figur 1: Boverket (2017). Delaktighetstrappan. Hämtad den 2018-05-01 från: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/vad- ar-medborgardialog/delaktighetstrappan-beskriver-grad-av-inflytande/
81
BILAGA 1
Intervjufrågor – Malmö stad, Helsingborgs stad, Ängelholms kommun
1. Berätta lite kort om dig/er och din bakgrund, samt om din position här i XXX stad/ kommun?
Tack- detta leder oss vidare till ämnet medborgardeltagande.
Medborgardeltagande:
1. Vad vill XXX stad/ kommun uppnå genom att göra medborgarna delaktiga vid olika samråd (detaljplaner)?
2. Hur ser det ut idag? Har ni principer eller liknande som syftar till att göra medborgarna delaktiga?
3. Hur fungerar er medborgardialog idag? Finns det mer dialoger än den individuella invånaren? Och då tänker jag på de individer som inte går in på hemsidan, hur når ni ut till alla grupper i samhället?
4. När i planeringsprocessen bör medborgarna inkluderas? Varför vid denna tidpunkt?
5. Vilken inflytande bör medborgarna ha?
Vad händer om medborgarna får ännu mer inflytande?
6. Vad kännetecknar den goda relationen mellan medborgare och samhällsplanerare i en medborgardialog?
7. Hur ser kommunens styrprocess ut kring återkopplandet med era medborgardialoger? Vad utlovar ni medborgarna? På vilka sätt får de bekräftelse på att de varit delaktiga?
8. Vilka kanaler används i er organisation för att informera medborgarna om olika beslut? (Såsom, hemsidan, lokala tidningar, brev, Facebook m.m. )
9. Hur ser det ut i XXX stad/kommun kring engagemanget i den fysiska planeringen?
10. Är det enbart medborgarna som deltar i medborgardialoger eller medverkar även andra aktörer? I så fall vilka? Då tänker jag på företagen, organisationer, starka intressegrupper, pressen.
11. Kan ni se något mönster kring vilka av de medborgarna som medverkar i dialogerna? Är det några specifika grupper, genus? Finns det några karaktäristiska drag som exempelvis ålder, kön, socioekonomisk status?
12. Finns det några skillnader i deltagandet hos de medborgare med olika socioekonomisk status, såsom tex låg och hög? I så fall vad anser du att det kan finnas för förklaringar till detta?