Hur sexköpslagens skyddsintresse står sig mot de uppställda kraven För att undersöka hur sexköpslagens skyddsintresse håller upp mot de krav som finns på ett

befogat skyddsintresse bör kraven ställas upp ett i taget. Det primära skyddsintresset som tydligt framgår av förarbetena (i synnerhet Kvinnofridspropositionen ) är skyddet för det 116 sexuella självbestämmandet. Mot bakgrund av Jareborgs principer vid kriminalisering kan då i första hand ställas frågan vem detta skyddsintresse riktar sig till. Troligtvis åsyftas med detta intresse sexarbetarnas rätt att bestämma över sin sexualitet, och inte sexköparnas. Utgångspunkten blir då att den straffbelagda gärningen, sexköpet, utgör en risk för skada eller en direkt skada på sexarbetarens sexuella självbestämmande. Därav syftar intresset på att sexköparen inte ska ha rätt att ta ifrån sexarbetaren friheten att bestämma över sin egen

112_{​Lernestedt och Hamdorf del 2 s. 123 - 124.} 113_{​s. 124 - 125.}

114_{​Numera ​köp av sexuell tjänst av barn ​i BrB 6:9.} 115_{​Lernestedt och Hamdorf del 2 s. 115 - 116.} 116_{​Prop. 1997/98:55.}

sexualitet. Alternativt åsyftas att sexköpet i sig tar ifrån sexarbetaren hens sexuella

självbestämmande. Ett annat intresse som kunnat identifieras är att hjälpa sexarbetarna bort från potentiell kriminalitet och social utsatthet. Detta intresse riktar sig återigen mot de personer den straffbelagda gärningen enligt lagstiftaren skadar, men kopplingen mellan gärningen och intresset är inte lika självklart. Livssituationen för en människa som lever i social utsatthet och kriminalitet, oavsett sagda människas profession, påverkas inte per definition av den här gärningen. Sexköpets påverkan på sexarbetarens sociala situation hade behövts påtalas här för att förtydliga intresset. Om syftet med att förbjuda sexköp är att hjälpa sexarbetare ur en utsatt livssituation lutar resonemanget mot någon form av altruism, där man förbjuder en gärning för att det potentiella brottsoffret ska ändra sitt liv till det bättre. Den svenska sexköpskriminaliseringen var även tänkt att förenas med en stor del sociala insatser.

Nästföljande uppställda intresse är det för kvinnan i allmänhet och jämställdhet. Inte heller detta intresse riktar sig till sexköparen eller sexsäljaren specifikt utan mer till samhället i stort. Slutligen nämns skyddet för ungdom, något som överhuvudtaget inte riktar sig till någon som direkt berörs av sexköplagen eftersom den endast avser köp av sexuell tjänst av vuxna. Därav kommer inte skyddet för ungdom undersökas närmare.

Både Åklagarutredningen och Jareborg framhåller att en straffbelagd gärning ska kunna innebära skada eller åtminstone risk för skada på ett skyddsvärt intresse. Det borde således inte vara befogat med kriminaliseringar som endast är markeringar för hur lagstiftaren vill att det svenska samhället ska se ut. Här kan kritiseras att sexköpslagen var ämnad att markera till samhället att sexhandel inte var en önskvärd företeelse. Trots att detta inte var tydligt 117 uttryckt som ett skyddsintresse är det anmärkningsvärt både ur den synpunkt att det går emot Åklagarutredningens riktlinjer men också för att det riktar sig både mot köparna och säljarna. Vad gäller resterande skyddsintressen är de mer än markeringar, förutom möjligtvis skyddet för kvinnan i allmänhet och jämställdhet. Det är svårt att argumentera för hur detta inte är ett skyddsintresse ställt som en markering till samhället. Utevarandet av sexköp skulle inte i sig självt skapa jämställdhet eller ändra kvinnans ställning i samhället. Därav borde skyddet för kvinnan i allmänhet och jämställdhet inte i sig själv vara ett befogat skyddsintresse, såvida Jareborgs synsätt och de riktlinjer som godtagits av regeringen efterföljs.

Vidare ska som anförts ett skyddsintresse vara noga konkretiserat och i behov av samhällets beskydd. Eftersom det sexuella självbestämmandet kan tolkas fullständigt olika beroende 118 på vilken syn på frihet och sexualitet som är utgångspunkten är det mycket tveksamt om detta kan ses som noga konkretiserat. Dock tycks det uppenbart att sexuellt självbestämmande, om det definieras som rätten att bestämma över sin egen kropp och sexualitet, är i behov av samhällets beskydd eftersom det torde utgöra det grundläggande skyddsvärda intresset _​frihet.

Intresset av att hjälpa sexarbetarna ur kriminalitet och social utsatthet är tvärtom klart definierat, men istället blir spörsmålet om detta är i behov av samhällets beskydd.

117_{​Se SOU 2010:49 s. 21.} 118_{​SOU 2013:38, s. 19.}

Förarbetena till sexköpslagen är nästan uteslutande inriktade på gatuprostitution. Gatuprostitutionen antas dock idag vara en väldigt liten del av det sexarbete som förekommer. Detta gör att det är svårt att veta ifall denna utsatthet och kriminalitet

lagstiftaren vill hjälpa sexarbetarna ifrån de facto existerar i så stor utsträckning att det utgör grund för ett berättigat skyddsintresse. Skyddet av kvinnan i allmänhet och jämställdhet är måhända det som mest obestridligt är i behov av samhällets beskydd. Detta på grund av den ojämställdhet som fortfarande finns i Sverige. Intresset är dock så oprecist definierat att det är vanskligt att greppa både vad som ska skyddas och hur.

Det krävs som nämnts en tydlig koppling mellan den straffbelagda gärningen och intresset som lagstiftaren ämnar skydda. Vad gäller att gärningen ska skada eller hota att skada intresset råder konsensus, och sådan kriminalisering där gärningen endast riskerar att skada skyddsintresset reserveras för extra skyddsvärda intressen. Handlingen köp av sexuell 119 tjänst skadar å ena sidan intresset av att värna det sexuella självbestämmandet om premissen är att det inte är möjligt att samtycka till sexköp och att sexköp per definition är att frånta någon hens sexuella självbestämmande. Å andra sidan skadar kriminaliseringen av sexköp rätten till sexuellt självbestämmande om premissen är att rätten till sexuellt

självbestämmande även innefattar rätten att sälja sexuella tjänster och att sexköpslagen inskränker den rätten. Huruvida sexköpsgärningen skadar intresset av att hjälpa sexarbetare ur social utsatthet och kriminalitet är ungefär lika tudelat. Antingen har man synsättet att sexköpskriminaliseringen hjälper mot en potentiellt utsatt situation. Detta om man antar att sexsäljandet i sig utgör en utsatthet och att kriminaliseringen minskar förekomsten, eller så har man synsättet att kriminaliseringen gör utsatta sexarbetare än mer obenägna att söka hjälp

eftersom de kan uppleva att kriminaliseringen straffar även dem. Lernestedt och Hamdorf 120

påtalar detta som en typ av “vi straffar dig för att hjälpa dig”-mentalitet och betraktar det som ett ideologiskt steg tillbaka. Hur sexköpsgärningen skadar jämställdhet och kvinnan i 121 allmänhet är inte heller självklart. För att granska kopplingen behövs egentligen ses till förarbetena. Där påtalas att sexhandel medför att både sexköpare och samhället i stort ser på sexualitet som något som kan vara frikopplat från känslor. Det faktum att män köper sexuella tjänster från kvinnor och andra män anses i förarbetena förmedla en negativ sexualsyn och ojämställdhet mellan könen. Här påvisas en koppling mellan skyddsintresset och 122

gärningen, men att sex måste höra samman med romantiska känslor och att lagstiftarens arbete är att motverka en negativ sexualsyn är måhända inte för alla lika godtagbart idag som när sexköpskriminaliseringen infördes för över 20 år sedan.

Slutligen ska även undersökas huruvida de intressen lagstiftaren önskar skydda redan är skyddade genom annan lagstiftning. Isåfall kan som nämnts diskuteras ifall det är mer effektivt och befogat med en civilrättslig reglering på området. Om som tidigare antas att

119_{​SOU 2013:38, s. 483-484.}

120_{​Som påtalat av Lernestedt och Hamdorf del 2 s. 123.} 121_{​s. 123-124.}

skyddet för det sexuella självbestämmandet innebär frihet att själv förfoga över sin egen kropp och sexualitet, är detta intresse redan skyddat i en rad andra bestämmelser i brottsbalkens 6:e kapitel, till vilka sexköpslagen är subsidiär. Det är i dessa andra

bestämmelser med företräde redan olagligt att genomföra sexuella handlingar mot någon som inte samtycker, eller mot någon som samtycker genom exempelvis hot eller beroendeställning

. Det är olagligt att blotta sig för någon som inte vill eller kränka någon annans sexuella 123

integritet . Det är olagligt med koppleri . Intresset av att skydda sexarbetarna från 124 125 kriminalitet är per definition redan reglerat i andra bestämmelser. Intresset av att skydda jämställdheten skyddas redan av ett antal bestämmelser, kanske framförallt

Diskrimineringslagen (2008:567), även om många säkerligen anser att lagregler inte är det främsta sättet att skydda jämställdheten på.

5.4 Sammanfattning

För att bättre förstå innebörden av ett rekvisit kan göras en teleologisk tolkning, det vill säga en ändamålstolkning av rekvisitet. Man kan då se till vad lagen är till för att skydda, varför och hur. Ändamålet med en straffrättslig bestämmelse är att skydda ett visst intresse, men en teleologisk tolkning kan även ge svar på hur lagen är tänkt att skydda intresset.

Att vissa gärningar straffbeläggs är en stor inskränkning på människors frihet, även om det ibland är en nödvändig sådan. Därför ställs det vid kriminalisering höga krav på lagstiftaren att förklara orsaken bakom att ett visst handlande medför straff. Det är inte helt ovanligt att straffrättsliga bestämmelser tillkommer eller skärps för att politiker vill ge sken av att ta i med hårdhandskarna, även i fall då det inte finns juridisk grund för ändringarna.

I sexköpslagens förarbeten nämns ett antal anledningar bakom kriminaliseringen. Det lagstiftaren lyfter fram är skydd för ungdom och skydd för det sexuella självbestämmandet. Eftersom skyddet för ungdom redan finns i separata lagparagrafer kan det svårligen ses som skyddsintresset bakom sexköpslagen. Skyddet för sexuellt självbestämmande är en vagt formulerad term som skulle kunna innebära en vilja att skydda sexarbetare som befinner sig i en socialt utsatt situation och en vilja att skydda kvinnan som abstrakt fenomen, samt en god sexualmoral.

123_{​Se BrB 6:1.} 124_{​Se BrB 6:10.} 125_{​Se BrB 6:12.}