J U R I D I C U M
Sexköpslagens utformning och tillämpning
En granskning mot bakgrund av ändamål och förutsebarhet
Elvira Bjärvall
VT 2020
JU101A Examensarbete inom juristprogrammet, avancerad nivå, 30 högskolepoäng
Examinator: Erika Lunell Handledare: Lukas Kindberg
Förord
Våren 2020 kommer att vara oförglömlig av många anledningar. Vad de flesta på vår jord för alltid kommer att förknippa detta år med är den pandemi som orsakat katastrofala följder. Ett påstående om att mitt arbete inte påverkats av detta skulle vara en lögn. Att finna studiero på 40 kvadratmeter som man delar med någon annan har stundtals varit i det närmaste omöjligt. Att försöka få tid till hjälp av överbelastade lärare har ibland varit frustrerande. Att inte kunnat umgås med nära och kära som man velat har påverkat måendet, och kanske även förmågan att prestera. Men denna kaosartade vår kommer jag trots allt se tillbaka på med värme. Mycket som hänt i år är för mig lyckliga minnen, däribland att äntligen få använda juridiken till något jag brinner för.
Att ha möjlighet att sätta mig in i frågor som engagerar mig var från första början anledningen till att jag ville bli jurist. Den uppsats som följer är resultatet av många års funderingar, diskussioner och insikter. Det är min stora förhoppning att den som läser gör så med ett öppet sinne, och att min text kan inspirera någon annan att fortsätta utforska detta intressanta ämne.
Slutligen vill jag rikta en samling tack, till de som verkligen förtjänar dem. Tack
medlemmarna i Fuckförbundet för den inspiration ni gett mig, samt hur ni så förbehållslöst bidragit med era ovärderliga tankar och erfarenheter. Tack pappa för den nya datorn. Jag kunde inte gärna ha skrivit även examensarbetet på den iPad jag fick första året i gymnasiet och som följt med mig under hela juristprogrammet. Tack mamma för att jag fått sitta och skriva på jobbet. Är det något jag bevisat under sommaren så är det min förmåga att
“multitaska”, då jag ömsom skrivit och ömsom betjänat kunder. Tack Albin, för att du alltid utmanar mig med nya tankesätt. Tack Jonathan, för att du varit mitt ständiga bollplank samt hjälpt mig hantera nämnda dator. Och sist men absolut inte minst, tack Lukas! Det finns ingen som kan göra krångliga saker så begripliga som du kan.
Sammanfattning
Sexköpslagen som infördes 1999 kriminaliserade införskaffandet av tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Till en början stack Sverige ut globalt genom att förbjuda köpet men inte försäljningen. Idag har den svenska modellen för sexköpslagstiftning spridit sig till andra länder och anses av somliga vara ett vinnande koncept. Innan införandet var många av de remissinstanser som fått möjlighet att yttra sig negativt inställda till lagen. En av
farhågorna var att lagen oavsiktligt skulle drabba även de personer som sålde sexuella tjänster. Sexköpslagen har nu varit i bruk i över 20 år. Ändå har förhållandevis få åtal för brottet väckts. Detta på grund av att många som grips för köp av sexuell tjänst erkänner och får ett strafföreläggande. Således saknas för denna typen av undersökning tillfredsställande vägledning av praxis. Sexköpslagens rekvisit är mångfacetterade och förarbetena brister i att tillhandahålla ett tydligt skyddsintresse. Det anförda kan leda till inte bara tolkningsproblem utan även problem med att tillämpa lagen. Uppsatsen gör främst anspråk på att undersöka i vilken mån det föreligger kongruens mellan sexköpslagens lexikalitet och ändamål, för att sedan undersöka hur detta påverkar rättstillämpningen.
Förkortningslista
BrB Brottsbalken (1962:700)
Kap. Kapitel
NJA Nytt Juridiskt Arkiv
Prop. Proposition
RFSU Riksförbundet för sexuell upplysning
SOU Statens offentliga utredningar
Förord 2
Sammanfattning 3
Förkortningslista 4
1 Inledning 6
1.1 Introduktion 6
1.2 Syfte och frågeställning 8
1.3 Metod och metodologi 9
1.4 Disposition 11 1.5 Uppsatsens ramverk 12 1.6 Terminologiska överväganden 13 1.7 Etiska överväganden 15 2. Tidigare forskning 15 3. Historisk kontext 17 4. Förutsebarhetsprincipen 19 4.1 Innehåll 19 4.2 Kravet på förutsebarhet 20
4.2.1 Att förstå och tolka lagtext 20
4.2.2 Tolkningsmetoder och principer 20
4.2.3 Konsekvenser av bristande förutsebarhet 21
4.3 Förutsebarhetsprincipen och sexköpslagen 22
4.4 Sammanfattning 23
5. Skyddsintresset 24
5.1 Innehåll 24
5.2 Kraven på skyddsintresset 25
5.2.1 Teleologi och skyddsintresse 25
5.2.2 Iakttagande av skyddsintresset i lagstiftande 26
5.2.3 Kraven som ställs på ett skyddsintresse 27
5.3 Skyddsintresset och sexköpslagen 29
5.3.1 Sexköpslagens skyddsintresse 29
5.3.2 Hur sexköpslagens skyddsintresse står sig mot de uppställda kraven 32
5.4 Sammanfattning 35 6 Köp av sexuell tjänst 35 6.1 Innehåll 35 6.2 Bakgrund 35 6.3 Rekvisit 36 6.3.1 “Tillfällig” 37 6.3.2 “Sexuell förbindelse” 38 6.3.3 “Ersättning” 39
6.4 Sexköpslagen i sin helhet 40
6.5 Sammanfattning 41
7. Analys och slutsatser 41
7.1 Innehåll 41
7.2 I vilken mån matchar sexköpslagens lexikalitet med dess ändamål 42
7.2.1 Hypotetiska scenarion 42
7.2.2 Avvikelser mellan lexikaliteten och ändamålet 44
7.3 Konsekvenser av sexköpslagens utformning och tillämpning 46
7.3.1 Konsekvenser för sexsäljarna 46
7.3.2 Konsekvenser för sexköparna 48
7.3.3 Konsekvenser för samhället som helhet 49
7.4 Slutsatser 50
7.5 Tankar om framtida utformning och vidare forskning 51
1 Inledning
1.1 Introduktion
Året innan detta millenium påbörjades infördes en lag som gjorde det olagligt att byta till sig en sexuell förbindelse mot någon form av ersättning. Kriminaliseringen sades ge uttryck för 1 det svenska samhällets strävan mot jämställdhet mellan könen och var del av en stor reform av Sveriges sexualbrottslagstiftning. Under drygt två årtionden har nu större utredningar och 2 mindre ändringar genomförts.
2005 framförde regeringen en önskan om att stärka kvinnors sexuella självbestämmande som en anledning till striktare reglering av sexköp. Man menade att lagen, som i och med
ändringen 2005 infördes i brottsbalkens 6:e kapitel om sexualbrott, finns till för att skydda den sexuella integriteten och det sexuella självbestämmandet. Samtidigt som detta framförs 3 som sexköpslagens skyddsobjekt är lagen tämligen unik bland brotten mot person i det hänseende att den kriminaliserar ett icke våldsamt handlande mellan samtyckande vuxna. Lagstiftaren framhåller en förklaring till kriminaliseringen bestående av att beteendet är oacceptabelt och att sexarbetarna är utsatta. Trots att lagen inte uttryckligen inkräktar på 4 människors rätt att sälja sexuella tjänster straffbelägger den handlandet hos de som köper. För att ett handlande ska falla under benämningen köp av sexuell tjänst krävs per definition att det föreligger samtycke mellan köparen och säljaren. Om handlandet inte sker med samtycke konsumeras gärningen av andra sexualbrott som exempelvis våldtäkt och sexuellt ofredande. Således borde det vara av största relevans hur lagstiftaren motiverar 5
kriminaliseringen av ett handlande som sexköp. Detta på grund av att givande av erforderligt samtycke återfinns som en ansvarsfrihetsgrund i brottsbalken och i synnerhet appliceras vid brott mot person. Samtycke kan vara en rättfärdigande omständighet vid vissa våldsbrott. 6 Vid sexualbrotten mot vuxna, dit köp av sexuell tjänst hör, är det däremot mer regel än undantag att ett avsaknaden av samtycke krävs för att det överhuvudtaget ska röra sig om ett brott. Förarbetena till sexköpslagen, och utredningarna som följt under tiden den har varit 7 gällande, tar alla hänsyn till en mängd aspekter vad gäller lämpligheten med denna typ av lagstiftning. Men något de alla har gemensamt är att de saknar en tydlig förklaring till av vilket skäl köp av sexuell tjänst är ett beteende så problematiskt att det ska kunna medföra straff upp till fängelse 1 år.
1Från början lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster, numera kap. 6 § 11 brottsbalken. 2Se regeringens proposition 1997/98:55, Kvinnofrid.
3Regeringens proposition 2004/05:45, En ny sexualbrottslagstiftning, s. 1. 4Prop. 1997/98:55, s. 22.
5Jfr 6:1, 6:2 och 6:11 Brottsbalken (1962:700), (h.e. BrB). 6BrB kap. 24 § 7.
Förutom ett intresse för bakgrunden till kriminaliseringen finns även ett behov av att veta vad ändamålet med lagen är. Detta för att kunna göra en teleologisk läsning av lagen då 8
exempelvis åklagaren ska påvisa skuld eller domstolen ska bedöma straffvärdet. En
teleologisk tolkning används för att förstå vad ändamålet med en lagregel är, men ändamålet kan också spela in vid påföljdsvalet och bedömning av skuldfrågan. Om rättstillämparen inte vet varför ett handlande medför straffansvar är det också betydligt svårare att ta ställning till exakt vad som ska omfattas av lagen och även hur pass klandervärt ett visst beteende ska anses vara. För att utreda brottsbeskrivningsenligheten måste inledningsvis finnas möjlighet 9 att förstå rekvisiten . Vissa handlanden som lexikaliskt hamnar innanför sexköpslagens 10 omfattning, hamnar utanför vid en teleologisk tolkning. Som exempel kan nämnas sådana sexuella förbindelser inom äktenskap som skulle rymmas under lagen om man utgår från hur den språkligt är utformad, men som i förarbetena beskrivs ska hamna utanför. 11
För att en kriminalisering ska vara befogad behöver det finnas ett skyddsvärt intresse som inte effektivt kan tillgodoses på något annat sätt. Handlar det om ett de facto skyddsvärt 12 intresse och är den regleringen lagstiftaren valt det bästa sättet att tillgodose det intresset? Trots att lagstiftaren varit konsekvent i förarbeten angående vad sexköpslagen finns till för att värna, nämligen sexarbetarnas sexuella integritet, finns det stora variationer bland hur man menar att detta lämpligast görs. När förslaget om en kriminalisering av sexköp lades fram var det flera remissinstanser , däribland Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), som var 13 kritiska till om en kriminalisering skulle leda till något bra för de som berörs. Än idag håller RFSU kvar vid ståndpunkten att sexköpslagen i sin nuvarande lydelse bör avskaffas och att man istället ska eftersträva att skapa en lagstiftning med fokus på rättigheter och som utgår från sexsäljarnas perspektiv. RFSU anser att det inte är styrkt att sexköpslagens införande lett till en minskning av sexarbetet, men att det istället lett till förvärrade förhållanden för de som säljer sexuella tjänster. 14
De mångtydiga rekvisiten i sexköpslagen och divergensen mellan lexikaliteten och teleologin väcker även frågor om förutsebarheten. En lag som är svårtolkad är också per definition besvärlig att förutse. Utan praxis som tydligt utstakar hur lagen ska förstås och utan
förarbeten som förklarar vad ett sexköp i realiteten är och varför det är otillåtet uppstår vissa problem. Risken tilltar för att människor bryter mot en lag som de aldrig velat bryta mot.
8Teleologisk lagtolkning innebär att en lag tolkas mot bakgrund av sitt syfte eller ändamål. 9Brottsbeskrivningsenlighet innebär att gärningen uppfyller de aktuella rekvisiten.
10Rekvisiten är de begrepp i en straffrättslig bestämmelse som behöver vara uppfyllda för att det ska kunna vara en brottslig handling. I sexköpslagen är dessa främst “tillfällig”, “sexuell förbindelse” och “ersättning”. Mer om rekvisit i kapitel 6.
11 Prop. 2004/05:45, s. 105-106.
12 Kommittédirektiv 2011:31, Användningen av straffrätt, s. 4.
13Till exempel Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Justitiekanslern och Riksåklagaren, se Prop. 1997/98:55, Kvinnofrid, s. 101.
14Forskningsrapport på uppdrag av RFSU, Förbud mot köp av sexuell tjänst i Sverige - en kunskapsöversikt om
Förutsebarhetsprincipen är en av de allmänna rättsprinciperna i Sverige och varje gång det finns misstanke om att den kan ha blivit åsidosatt ger det ett incitament att undersöka saken mer ingående.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är i huvudsak att undersöka vilka handlingar som omfattas av den svenska sexköpslagen som den ser ut idag. Detta görs mot bakgrund av framförallt två saker. Det första är förutsebarhetsprincipen, vilket undersöks genom en lexikalisk tolkning av lagen. Är lagtexten tillräckligt preciserad och tydlig för att det ska vara möjligt att undvika att begå brott? Det andra som kommer ses till är lagens skyddsintresse. Är skyddsintresset tydligt och är den nuvarande lydelsen det bästa sättet att skydda det intresset? Har skyddsintresset ändrats från hur det var när sexköpslagen infördes? En kriminalisering av ett beteende bör från början vara försvarbar, och i det fall samhället ändras kan lagstiftaren behöva göra ett försök att iaktta dessa förändringar. Detta för att “rätt” handlande ska uppmuntras och “fel” 15 handlande ska straffas. Lagstiftarens strävan efter lagar som stämmer överens med (eller påverkar) samhällsmoralen leder till att lagstiftaren tidvis behöver vara så volatil som ett ständigt utvecklande samhälle kan vara. Genom att utforska dessa frågor ämnar uppsatsen 16 besvara frågan: Hur påverkas tillämpningen av sexköpslagen av lagens lexikalitet och ändamålet bakom dess införande?
1.3 Metod och metodologi
För att besvara den uppställda frågeställningen behöver utredas vad som är gällande rätt. I denna uppsats eftersträvas sexköpslagens skyddsintresse och förutsebarhet undersökas mot bakgrund av rättskällor. Detta för att ha möjlighet att applicera skyddsintressets innebörd samt förutsebarhetsprincipen innebörd på sexköpslagen, och slutligen jämföra hur väl dessa två kongruerar. Den i högsta grad vedertagna metoden för att besvara juridiska spörsmål är den rättsdogmatiska metoden. I korthet går rättsdogmatiken ut på att systematisera gällande rätt och förstå lagarna med hjälp av rättskällorna. Detta för att fastställa de lege lata 17 alternativt de lege ferenda , samt att tydliggöra lagens faktiska innebörd. Till det material 18 19 som utgör lämpliga rättskällor att använda sig av vid en rättsdogmatisk undersökning hör i första hand lagtext. Lagtexten är den primära rättskällan och den enda källan som
odiskuterbart ger uttryck för vad som är och inte är lagligt. Utöver lagtext kan även användas prejudikat som vägledning, på den grund att prejudikat ger uttryck för hur domstolen valt att 20 tolka en rättsregel. Den praxis som används i uppsatsen är utvald av den anledning att den testar sexköpslagens rekvisit, något som är förhållandevis ovanligt vid fråga om köp av
15SOU 2013:38, Vad bör straffas? Del 2, s. 423. 16s. 443.
17Vilka rättsregler som finns. 18Vilka rättsregler som bör finnas.
19Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 10 uppl., Iusté Aktiebolag, Uppsala 2018, s. 207. 20Avgöranden från domstol.
sexuell tjänst eftersom brottsbeskrivningsenligheten sällan prövas i domstol. Vidare 21 används lagens förarbeten. Förarbetena kan innehålla förtydliganden av hur lagstiftaren haft för avsikt att lagen ska tolkas. Dessa är de auktoritativa rättskällorna. Utöver dessa rättskällor kan även den juridiska doktrinen samt handelsbruk och sedvänjor användas som supplement.
Till största del kommer nämnda frågeställning besvaras rättsdogmatiskt. Detta görs genom 22
att inledningsvis undersöka de perspektiv frågeställningen ska undersökas utifrån, nämligen förutsebarheten och skyddsintresset. Dessa perspektiv undersöks med hjälp av de vedertagna rättskällorna. Förutsebarhetsprincipen finns inte återgiven i lag utan är en allmän rättsprincip. Den klargörs istället genom praxis och den juridiska doktrinen. För att förstå de frågor som 23
ställs kring sexköpslagen krävs en bakgrund till varför förutsebarhetsprincipen finns och varför det finns ett behov av ett tydligt skyddsintresse. Kravet på förutsebarhet och ett befogat skyddsintresse förklaras och redogörs för mot bakgrund av rättskällorna, vartefter sexköpslagen undersöks ur dessa två perspektiv separat. Därefter undersöks själva lagtexten och dess rekvisit. Detta för att klargöra hur de är utformade och vad de är tänkta att innefatta. Slutligen sammanställs det anförda och analyseras utifrån ett rättsanalytiskt perspektiv i kapitel 7. Där kommer huvudsakligen undersökas vilka svårigheter rättstillämparen skulle kunna möta om rekvisiten ställs på sin spets, samt hur den nuvarande utformningen och tillämpningen av lagen påverkar sexköparna, sexsäljarna och samhället som helhet.
Uppsatsen undersöker hur väl sexköpslagens lexikalitet kongruerar med dess ändamål, och hur detta påverkar tillämpningen av lagen. Frågan riktas därför i första hand till
rättstillämparen, även om förhoppningen är att uppsatsen ska träffa brett och få människor att fundera över dessa juridiska problem.
De hypotetiska scenarion som ställs upp i den rättsanalytiska delen av uppsatsen är tänkta att tillföra ett sätt för gemene man att sätta sig in i hur rekvisit, rättsprinciper och tillämpning skulle kunna se ut i praktiken. Att det just vad gäller köp av sexuell tjänst råder mycket enhetlighet i hur brottet gått till (åtminstone i de fall som kommer till domstol) gör 24 situationen något svårare. Rekvisiten i sexköpslagen ställs sällan på sin spets. Därav är det förhållandevis enkelt att konstruera exempel som aldrig testats i domstol. Det är viktigt att ha i åtanke att lagstiftaren alltid strävar efter tydlig lagtext med stringent innebörd, vilket gör att sådana hypotetiska scenarion som här kommer ställas upp kan vara av vikt för
rättstolkningen. Exemplen är ämnade att visa på hur pass omfattande rekvisiten i sexköpslagen kan tolkas, vid avsaknaden av en tydlig teleologisk gräns.
Det finns flertalet utredningar och propositioner som ämnar ge vägledning av hur
sexköpslagen är tänkt att tolkas. Det främsta bekymret vid insamlande och användande av material på sexköpslagens område är den enhetlighet som råder bland de sexköpsbrott som
21SOU 2010:49, s. 23.
22Praktisk juridisk metod, s. 112.
23Marcusson, Lena , Offentligrättsliga principer, Iustus Förlag, 2005, Uppsala, s. 44.
24Se exempelvis SOU 2010:49, Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999-2008, “oftast kvinnor” (s.54), “oftast kontanter” (s. 23), “oftast kontakt via internet” (s. 109) o.s.v.
kommer till domstol. Det är inte lagstiftaren som avgör hur en rättsregel tillämpas, utan domstolen. Viktigt att komma ihåg när man besvarar en juridisk frågeställning är att
förarbeten bara tillhandahåller rekommendationer om hur en lagregel bör tillämpas. Därför 25 är det även aningen problematiskt vid en undersökning av sexköpslagen att många som 26 åtalas för köp av sexuell tjänst erkänner. Ett erkännande av köp av sexuell tjänst leder i regel till att åklagaren inte väljer att väcka åtal. Istället utfärdas ett strafföreläggande för den misstänkte. Detta gör att det är svårare att veta vad som potentiell hade lett till en friande 27 eller fällande dom eftersom åklagaren inte måste bevisa ett visst handlande, utan domstolen endast behöver avgöra skuldfrågan.
Till sist bör också nämnas att juridiken ställer höga krav på exakthet. Hur petnoga och rationell en juridisk undersökning är kan kännas provocerande för den som känner starkt för en fråga. Vid en rättsdogmatisk undersökning är uppgiften att undersöka en rättsregel inte 28 utifrån känsla utan utifrån logik. Undersökning ska i största möjliga mån baseras på vad som lexikaliskt och teleologiskt ryms inom sexköpslagens rekvisit. Detta för att ha möjlighet att jämföra hur väl dessa två kongruerar, och i förlängningen förstå hur det påverkar
rättstillämpningen.
1.4 Disposition
Uppsatsen består av sju kapitel. Det första är “Inledning”, det andra är “Tidigare forskning”, det tredje är “Historisk kontext”, det fjärde är “Förutsebarhetsprincipen”, det femte är “Skyddsintresset”, det sjätte är “Köp av sexuell tjänst” och det sjunde är “Analys och slutsatser”.
Det första kapitlet ger bakgrund till och sätter ramarna för arbetet och dess frågeställning. Här sätts grunden för att läsaren ska ha tillräckligt intresse och insyn i ämnet för att kunna ta till sig texten. Det tydliggörs även vilken fråga som ska undersökas och hur undersökningen kommer gå till.
Kapitel två presenterar tidigare forskning som framställts på ämnet. I synnerhet rör det sig om undersökningar av hur sexköpslagen tillämpats och vad detta medfört för konsekvenser.
Kapitel tre ger en historisk bakgrund till sexköp och kriminaliseringen av handlandet. Detta kapitel hjälper läsaren att förstå hur lagstiftningen kommit dit den är idag vad gäller
kriminalisering av sexköp och ger en mer substantiell bas för att kunna förstå hur synen på sexköp ändrats och utvecklats under tid, samt hur den potentiellt skulle kunna utvecklas framåt.
25Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 2018, 10 uppl., s. 108-109. 26Så många som 80% de första 11 åren sexköpslagen fanns.
27SOU 2010:49, s. 23. 28Lehrberg, s. 37ff.
I det fjärde kapitlet redogörs för förutsebarhetsprincipen. Här ses till lagens lexikalitet. Först ges en överblick över vad förutsebarhetsprincipen är. Sedan utreds vilka krav som ställs på förutsebarheten av svenska lagar. Slutligen kopplas förutsebarheten till sexköpslagens lydelse, för att undersöka huruvida kraven kan anses uppfyllda och hur förutsebar bestämmelsen är.
Uppsatsens femte kapitel behandlar lagens skyddsintresse. Denna del inleds med en
introduktion till vad skyddsintresse innebär och hur en teleologisk tolkning av en lag går till. Vidare undersöks vad som kan anses vara ett befogat skyddsintresse och hur detta ska tillgodoses genom straffrättsliga bestämmelser. Sist kopplas det anförda till sexköpslagen med en utredning av sexköpslagens skyddsintresse.
Det sjätte kapitlet definierar vad köp av sexuell tjänst är. Här görs en mer djupgående undersökning av vad bestämmelsen i själva verket betyder. Rekvisiten undersöks ett i taget mot bakgrund av förarbeten och praxis.
I det sjunde och sista kapitlet återfinns en analys och de slutsatser som kunnat dras av arbetet. Här utreds i vilken mån sexköpslagens lexikalitet kongruerar med dess ändamål. En rad hypotetiska scenarion tydliggör hur skyddsintresse och förutsebarhet kan påverka
rättstillämpningen i praktiken. Vidare analyseras konsekvenserna av lagens utformning och tillämpning. Slutligen redogörs för de slutsatser som undersökningen lett till.
1.5 Uppsatsens ramverk
Uppsatsen berör 6:11 Brb, den s.k. sexköpslagen. I den mån det krävs för utredningen kommer även jämförelser göras med andra sexualbrott. Utredningen kommer endast se till situationer som berör vuxna personer, då en undersökning av minderårigas förhållande skulle bli alltför omfattande. En sådan undersökning saknar också relevans då sexköp av
minderåriga personer är ett separat brott. För att begränsa arbetets omfång kommer 29 sexköpslagen främst undersökas mot bakgrund av lagens skyddsintresse och
förutsebarhetsprincipen. Dessa två infallsvinklar har utsetts eftersom de påverkar lagtolkningen, vilket är rättstillämparens uppgift. Skyddsintresset bakom lagen är något rättstillämparen tar hänsyn till vid en teleologisk lagtolkning, vilket gör att det är den del av uppsatsen som riktar sig allra starkast mot rättstillämparen. Men även förutsebarheten av en 30 straffrättslig reglering och dess rekvisit påverkar hur lagen kan komma att tolkas. Det är lagstiftarens uppgift att stifta förutsebara lagar, men tolkningen av rekvisit kan också påverka hur förutsebar en lag kan anses vara. 31
29Se 6:9 BrB, utnyttjande av barn för köp av sexuell handling.
30Samuelsson, Joel och Melander, Jan, Tolkning och tillämpning, 2 uppl., Iustus förlag, Uppsala 2003, s. 148-149.
Som resultat av den förhållandevis homogena praxis som finns på sexköpslagens område är 32 det svårt att diskutera hur skyddsintresset och förutsebarhetsprincipen i praktiken påverkar rättstillämpningen. Många av de hypotetiska scenarion som undersöks i uppsatsens 7:e
kapitel har aldrig blivit prövade i domstol och är tagna främst från de frågor och farhågor som finns hos aktiva sexarbetare idag, men också rakt från min fantasi. De är därför inte på något vis en uttömmande uppräkning av de frågor man kan ställa sig om sexköpslagens rekvisit och dess tillämpning.
1.6 Terminologiska överväganden
Terminologin och begreppen som används i en text kan säga mycket om författarens personliga åsikter. Vilka ord som väljs kan influera läsaren och styra den mot en viss uppfattning. Ord som betyder samma sak kan uppfattas olika, exempelvis genom att vara positivt eller negativt laddade. Exempelvis kanske man hellre vill beskrivas som självständig än ensam, eller som sparsam hellre än snål. Därför är det viktigt att som läsare vara
uppmärksam på den terminologi som används, och som författare av en text ha i åtanke vilket språk man väljer att använda.
I förevarande text kommer diskuteras köp av sexuell tjänst. Vissa terminologiska beslut, som det faktum att 6:11 Brottsbalken kommer benämnas sexköpslagen, är tämligen vedertaget och inte särskilt kontroversiellt. Något som emellertid är vida omdiskuterat är vad fenomenet försäljning av sexuell tjänst ska kallas i vardagligt tal. De två mest tydliga lägren är de som vill beskriva fenomenet som prostitution och de som vill beskriva det som sexarbete. Det finns även en grupp människor som vill benämna alla fall av köp av sexuell tjänst som våldtäkt. Eftersom brottet köp av sexuell tjänst konsumeras av brottet våldtäkt och det 33 saknas belägg för att våldtäkt skulle vara en korrekt benämning eller definition av köp av sexuell tjänst kommer dock inte den benämningen diskuteras vidare. Istället redogörs nedan för valet mellan begreppen sexarbete och prostitution.
I propositionen som föranledde de större ändringar som gjordes i Sveriges
sexualbrottslagstiftning 2005 diskuteras användandet av begreppet prostitution. Somliga remissinstanser som yttrat sig menar att begreppet prostitution är allt för vagt och otydligt. Denna åsikt framhålls av exempelvis flera domstolar, Riksåklagaren och Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Vissa av instanserna ifrågasätter helt om begreppet har en stringent innebörd. Hovrätten över Skåne och Blekinge framhåller även att begreppet prostitution är abstrakt, starkt negativt värdeladdat och moraliserande. Vidare menar Hovrätten över Skåne och Blekinge att det på ett olyckligt sätt pekar ut de personer som bestämmelsen om köp av
32Ett resultat av det vanligt förekommande strafföreläggandet och enhetligheten i målen som kommer upp till prövning i domstol, se not 16 och 19.
33Se exempelvis: https://www.nsk.se/2008/09/16/prostitution-ar-lika-med-valdtakt/, https://www.aftonbladet.se/relationer/a/rLEqam/prostitution-ar-en-valdtakt.
sexuell tjänst finns till för att skydda. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet påpekar i sitt yttrande att det inte finns någon legal definition av vad prostitution är och att den
allmänspråkliga betydelsen är oklar. Regeringen instämmer i vad dessa remissinstanser framfört och väljer därför att inte använda sig av begreppet prostitution i lagtext. 34 Begreppet sexarbete är omfattande omdiskuterat. Även detta begrepp kan ses som vagt. Eftersom det används i flertalet länder kan det inte begränsas till att innefatta sådana handlingar som faller under den svenska bestämmelsen om köp av sexuell tjänst. Istället är det måhända rimligt att tänka att sexarbete är allt arbete som har tydlig koppling till
sexualitet. Det skulle isåfall kunna handla om exempelvis skapande/försäljning av pornografi, försäljning av sexuella förbindelser, camsex/telefonsex, stripptease och liknande. På grund av vagheten i begreppet och avsaknaden av tydlig legal definition får utgångspunkten ändå vara att det är upp till varje enskild person att avgöra ifall det den gör är att anse som sexarbete. Det finns även de som anser att begreppet sexarbete är för normaliserande och får sexarbete att framstå som mer av ett “vanligt” arbete än vad det är. Huruvida sexarbete kan anses vara ett “vanligt” arbete eller inte är dock subjektivt och en helt annan diskussion. Detta kan inte rimligen ligga till grund för vilket begrepp som ska användas i förevarande text.
Eftersom både begreppet prostitution och begreppet sexarbete får ses som inte helt klart avgränsade är inget av dem ett mer befogat val än det andra ur det hänseendet. Men eftersom att begreppet prostitution även förekommit i sexköpslagens förarbeten och där framhållits vara negativt värdeladdat och moraliserande av flera remissinstanser får det ändå ses som det mer problematiska valet i det här fallet. Därav kommer sexarbete användas för att beskriva fenomenet och handlandet som utgör försäljning av sexuell tjänst här. För att ytterligare tydliggöra åsyftas med sexarbete endast sådant handlande som kan tänkas falla under den svenska lagstiftningen om köp av sexuell tjänst, om inte annat tydligt framgår av texten.
I somliga delar kommer återges uttalanden gällande s.k. gatuprostitution. För att skildra dessa så korrekt som möjligt kommer då begreppen gatuprostitution/gatuprostituerad användas. Detta är då menat att förstås som sexarbetare som främst arbetar från gatumiljö. Eftersom det är begreppen gatuprostitution/gatuprostituerad som används i förarbeten till sexköpslagen och där saknar exakt definition, skulle ett försök till parafrasering kunna vara missvisande.
I den här texten diskuteras sexköpare och sexsäljare könsneutralt. De rapporter som kommer från polisen till det operativa nätverket Nationellt Metodstödteam (NMT) som leds av Jämställdhetsmyndigheten pekar på att närapå samtliga sexköpare är män. Vad gäller sexsäljarna har presenterats en rad undersökningar som pekar på att fler unga män än unga kvinnor säljer sexuella tjänster. Nationellt Metodstödteam ifrågasätter dock tillförlitligheten i dessa uppgifter och menar att polisens uppgifter indikerar att en majoritet av säljarna är kvinnor. Tillförlitlig statistik på området är svårt att hitta. Detta beror dels på att det finns 35
34 Prop. 2004/05:45, sid 105.
varierande antaganden om räckvidden av sådana undersökningar. Somliga menar att det finns en stor grupp utländska kvinnor i Sverige som aldrig upptas i statistiken, medan andra menar att män döljer sin sexförsäljning mer på grund av att sexarbetande män är mer stigmatiserade än kvinnor. Dels beror den bristande statistiken på att rapporter om köp av sexuell tjänst ofta sammanfogas med rapporter om människohandel för sexuella ändamål. För att inte exkludera några individer eller grupper kommer inte göras några antaganden om kön på varken de som säljer eller de som köper.
1.7 Etiska överväganden
Sexualbrott generellt kan uppfattas som ett känsligt ämne. De terminologiska överväganden som redogjorts för i föregående kapitel är något som låtits ta tid. I uppsatsen har funnits dels ett syfte av att inte använda terminologi som kan uppfattas kränkande, dels att inte använda terminologi som kan uppfattas vara allt för otydlig. Mot bakgrund av de svårigheter som finns i att förutse vilka uttryck eller begrepp som kan ge upphov till olust hos andra har slutsatsen blivit en strävan efter att använda så formella, juridiska och korrekta begrepp som möjligt.
Vidare har ställningstagande gjorts angående att inte i uppsatsen nämna några personnamn. De personer som förekommer i rättsfall är inte namngivna av den anledningen att deras identitet saknar relevans för undersökningen. Dessa personer benämns dock understundom med könsbestämd pronomen. Samtliga gärningsmän som förekommer i anförda rättsfall är av manligt kön och är därav representativa för den typiska sexköparen. Något incitament bakom att undanhålla personernas kön ansågs inte föreligga.
2. Tidigare forskning
Sexköpslagens effekter och tillämpning har undersökts kontinuerligt sedan dess ikraftträdande 1999. I synnerhet har fokus legat på hur lagen har påverkat det svenska samhället och hur människor har sett på den nya lagstiftningen.
I en av de statliga utredningar som föranledde sexköpslagen, Prostitutionen i Sverige , 36 vägdes för- och nackdelarna med en kriminalisering av sexköp. Av utredningen framgår att argument för en kriminalisering exempelvis var att få män att avstå från att köpa sexuella tjänster på grund av risken att bli upptäckt (snarare än risken att bli straffad) och att få
sexköpare att ändra sin inställning till sexköp. Som argument mot en kriminalisering anfördes främst risken för att “driva sexarbetet under jord”, vilket man befarade skulle kunna leda till ökad otrygghet bland sexarbetarna. Man hyste även farhågor för att lagtekniska problem skulle uppstå vad gällde avgränsning och bevisning. Slutsatsen blev att argumenten för en kriminalisering vägde tyngst. Utredningen är värdefull för denna uppsats i den att den bidrar till en förståelse för de argument som låg till grund för sexköpskriminaliseringen.
En utvärdering av sexköpslagens effekter som gjordes av staten mellan åren 1999 - 2008 är 37 måhända den mest omfattande utredningen som gjorts av den svenska sexköpslagen. Syftet var att undersöka hur förbudet mot köp av sexuell tjänst fungerat i praktiken och vilka effekter det fått. Utredningen visade att antalet gatuprostituerade minskat drastiskt efter det att sexköpslagen trädde i kraft. Samtidigt hade andelen personer med utländsk bakgrund ökat i gatuprostitutionen. Annonsering av sexuella tjänster flyttade från gatan till internet, vilket i sig inte kunde anses vara särskilt “osynligt”, men vilket naturligtvis försvårade polisens möjlighet att ha inblick i hur kontakter och möten mellan köpare och säljare såg ut. På det stora hela anses inte sexhandeln i Sverige ha ökat sedan införandet av sexköpslagen.
Utredningen pekar på att de farhågor som fanns om ökad otrygghet för sexarbetarna genom sexköpslagens införande inte besannats. Samtidigt visas en undersökning av hur situationen uppfattas av sexarbetare och tidigare sexarbetare. Där framkommer att de som är aktiva sexarbetare är negativa till kriminaliseringen. De upplever ett ökat stigma och att de blir jagade av polisen trots att deras arbete är självvalt och lagligt. Dessa personer uttrycker att de känner sig omyndigförklarade då deras vilja inte respekteras. Svaren från de som tidigare varit sexarbetare är positiva gentemot kriminaliseringen av sexköp. De framhåller att det gett dem styrka och att skulden för sexköpen skiftats till köparen. Personerna som tidigare arbetat som sexarbetare menar att sexarbete aldrig är frivilligt men att det inte går att se det så länge man själv arbetar med det. Utredningen ställer sig positiv till de aktiva sexarbetarnas
upplevda negativa effekter av sexköpslagen, då syftet med förbudet var att bekämpa
36SOU 1981:71, Prostitutionen i Sverige. 37SOU 2010:49.
prostitutionen. Utredningen som är en omfattande granskning av sexköpslagens effekter 38 tillför en förståelse för hur sexköpslagen har tillämpats under de första 9 år den var i bruk.
I Attitudes and perceptions about legislation prohibiting the purchase of sexual services in Sweden 39undersöker Jari Kuosmanen hur svenskarna ser på sexköpslagen. Denna typ av undersökningar som gjorts gällande statistik kring och uppfattningar av lagen är behjälpliga vid en sådan undersökning som här följer, eftersom den lyfter fram de konsekvenser
sexköpslagen fått. Viss förståelse för hur sexköpslagen påverkat det svenska samhället är nödvändig vid en analys av hur lagen tillämpas. Detta eftersom det inte sällan påverkar rättstillämpningen. Kuosmanen konkluderar att det finns ett övervägande stöd för lagen även om svenskarna är osäkra på ifall den faktiskt har haft effekt. Vidare noterar Kuosmanen att det finns en grupp personer som anser att försäljning av sexuella tjänster, något som idag är lagligt i Sverige, borde förbjudas. En slutsats som framhållits i flera studier är att färre personer uppger att de köpt sexuella tjänster efter att lagen trädde i kraft än innan.
Kuosmanen ifrågasätter tillförlitligheten i dessa siffror, med argumentet att människor är mer benägna att erkänna ett handlande när det inte är kriminaliserat.
2015 publicerade RFSU en rapport om sexköpslagens effekter och konsekvenser. Även i denna rapport kritiseras siffrorna gällande prostitutionens omfattning. Man menar att tidigare utvärderingar som gjorts om sexköpslagens effekter inte tagit i beaktning flera
omständigheter som skulle kunna påverka siffrorna. I rapporten påpekas att det verkar föreligga en koppling mellan människohandel och sexarbete, där länder med strängare sexköpslagstiftning också har mindre fall av människohandel för sexuelle ändamål. Dock är den empiriska grunden för dessa uttalanden svag och därav inte helt tillförlitlig. Förutom korrelationen mellan prostitutionen och människohandeln nämns även att sexköpslagen har fått en rad oförutsedda konsekvenser som drabbar sexarbetarna negativt. Exempel på detta är ett ökat stigma och sämre bemötande från myndigheter, vilket i rapporten framhålls kan leda till att sexarbetarna undviker att ta hjälp av exempelvis sjukvård och polis. I rapporten anförs även att sexarbetare som arbetar i gatumiljö påverkas av den ökade polisnärvaron och
kundernas rädsla för att bli gripna. Kunderna upplevs mycket stressade och sexarbetarna får inte möjlighet att diskutera sina gränser och priser innan de exempelvis kliver in i en okänd persons bil. 40
38SOU 2010:49 s. 129-130.
39Kuosmanen, Jari, Attitudes and perceptions about legislation prohibiting the purchase of sexual services in
Sweden, European journal of social work, s. 247-263, 2011.
40 Forskningsrapport på uppdrag av RFSU, Förbud mot köp av sexuell tjänst i Sverige - en kunskapsöversikt om
3. Historisk kontext
Sexarbete kan spåras långt tillbaka i historien; så långt som till 3000 år f.Kr. På den tiden, i det antika Grekland, tros sexarbetet ha varit tämligen strukturerat. Redan då fanns tydlig social hierarki mellan de olika sexarbetarna (precis som mellan alla andra) och det fanns såväl de som hade hög social status som de som var långt nere i hierarkin. Det fanns både homosexuellt och heterosexuellt sexarbete och det enda som var olagligt var de s.k. “gatuprostituerade”, som inte heller behövde skatta för sina inkomster. 41
När protestantismen slog igenom i Europa ändrades samhällets syn på sexarbete. På 1500-talet såg kyrkan sexarbete som något som skulle motarbetas vilket ledde till att
bordeller avvecklades. Men ett par århundraden senare började en ny syn ta form. Sexarbetets utbredning ökade återigen under 1700-talet, i Sverige mestadels på platser som värdshus och gästgiverier. 42
Första gången lagstiftaren gjorde en ansats till att tydligt reglera sexarbete var i 1734 års lag. Man belade då både de bordellverksamma kvinnorna och bordellinnehavarna med straff, eftersom sexuella förbindelser utanför äktenskapet ansågs vara en synd. Gärningarna gick 43 under Missgärningsbalken, som även i andra delar straffbelade sexuella handlingar där en eller flera av de inblandade är gifta eller förlovade. På den tiden var det således inte tal om 44 att lagen fanns till som skydd för sexarbetarna. I lagen från år 1734 benämns kvinnans alltjämt straffbelagda sexuella handlande som något som utförs mot henne. 45
1847 infördes ett Reglementeringssystem i Sverige. Det innebar att de sexarbetande kvinnorna skulle “besiktigas” en gång i veckan och var tvungna att följa vissa regler om exempelvis boende och hur de uppträdde på allmänna platser. Den tidens stränga 46
sexualmoral blev tydlig i lagen och ändrades inte förrän 1864, då lagstiftaren istället såg mer till skyddet för den enskilde. Förutom att skydda enskilda mot sexuella övergrepp ville man även begränsa spridningen av sexuellt överförbara infektioner, och visa samhällets moraliska ställningstagande mot tillfälliga sexuella förbindelser. Ändå valde man att avkriminalisera 47 sexuellt umgänge mellan ogifta, så länge det sexuella umgänget inte resulterade i ett barn. 48 Den lösdrivarlag som funnits i Sverige under lång tid resulterade fortfarande under 1800-talet och 1900-talet i att många sexarbetande kvinnor utsattes för tvångsåtgärder. Motivationen bakom bestämmelsen var bland annat att kvinnorna inte ansågs ha en legitim försörjning och
41SOU 1995:15, Könshandel, s. 41. 42s. 41.
43SOU 1981:71, s. 36.
44Kap. 55 och 56 1734 års lag Missgärningsbalken.
45Se SOU 1995:15 sid 42, där lagen ämnar omfatta kvinnor “som i sådana hus låta sig till skörlevnad bruka”. 46SOU 1995:15 s. 42.
47Prop. 1937:187, “med förslag till lag om ändring i vissa delar av strafflagen, m. m.” s. 82f. 48SOU 1995:15 s. 43.
att deras levnadssätt var asocialt. Nästan alla de kvinnor som dömdes, bland annat till tvångsarbete, med stöd av lösdrivarlagen var sexarbetare . Det dokumenterade sexarbetet i 49 Sverige har mestadels varit av karaktären manlig köpare - kvinnlig säljare. Under 1900-talet blev dock även manlig prostitution mer framträdande, även då med manliga kunder, trots att s.k. “homosexuell otukt” var förbjudet i Sverige fram till år 1944. 50
Under det liberalare 1960-talet skiftade synen på sexualbrotten igen. Lagstiftaren såg inte längre samma behov av att reglera vad vuxna samtyckande människor gjorde med sin sexualitet. Den sexuella revolutionen ledde till en allt mer sofistikerad och varierad 51 sexhandel där kunderna efterfrågade “dröm-sex”. Detta ledde till att mer och mer sexarbete flyttade inomhus och sexarbetarna fick större utgifter. Situationen för de som fortfarande arbetade på gatorna förvärrades, och drogmissbruk blev vanligare. 1977 startades en 52 prostitutionsutredning, som 1981 resulterade i SOU:n Prostitutionen i Sverige. I utredningen problematiserade man sexarbete och såg det som något som inte passar in i ett jämställt samhälle. Vidare tog utredaren upp drogproblematik hos en andel av sexarbetarna och framförde att sexarbete inte går ihop med individuell frihet. En kriminalisering av sexköp framhölls som något som både skulle påverka köparna genom risken för påföljd, men även skulle verka avskräckande för säljarna. Därmed förväntade sig utredaren att en
kriminalisering skulle påverka både utbudet och efterfrågan på så vis att sexarbetet minskade. Förslaget från utredningen blev att endast köp av en sexarbetare med narkotikaberoende skulle straffas. Till saken hör även att hela utredningen starkt riktat in sig på att undersöka de förhållanden som rör s.k. “gatuprostituerade”, eftersom de personerna är lättare att utreda. 53
Senare, år 1984, byttes benämningen “om sedlighetsbrott” ut mot benämningen “om sexualbrott”. Detta var ett sätt för lagstiftaren att markera att lagen inte byggde på ett moraliserande, utan snarare fanns till för att skydda den sexuella integriteten. Att 54 sexarbetare organiserade sig och ville ha högre social status blev vanligare och vanligare under sena 1900-talet. 1985 grundades the International Committee for Prostitutes’ Rights. Organisationen stödjer frivilligt sexarbete men motarbetar allt påtvingat sexarbete. 55
1999 infördes det som numera benämns sexköpslagen och som finns kvar än idag. Lagen har sedan den infördes ändrats endast marginellt i sin lydelse, samt flyttats från att vara en egen lag till att bli en paragraf i brottsbalkens kapitel om sexualbrott. Den nuvarande lagstiftningen kriminaliserar det handlande där en person mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse. Gärningen att sälja en sexuell förbindelse är idag inte straffbelagd. 56
49Tidigare “försvarslöshetslagen”, senare “asocialitetslagen”. 50SOU 1995:15 s. 43.
51Brottsbalken Del I (1–12 kap.): En kommentar Träskman m.fl. 1998, s. 354f. 52SOU 1995:15 s. 44.
53SOU 1981:71.
54SOU 1976:9, Sexuella övergrepp – Förslag till ny lydelse av brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott s. 55.
55SOU 1995:15 s. 44. 56BrB 6:11.
4. Förutsebarhetsprincipen
4.1 Innehåll
Förutsebarhetsprincipen är en allmän rättsprincip som innebär att lagar ska vara så tydligt formulerade och tillgängliga att personer ska kunna förutse de rättsliga konsekvenserna av sitt handlande. Nedan kommer först redogöras för de krav som ställs på förutsebarhet, hur man 57 tolkar lagtext och vad som kan inträffa när förutsebarheten brister. I avsnitt 4.3 kopplas förutsebarheten till sexköpslagen, med inslag av hur förutsebarheten av sexköpsbrott ser ut idag. Slutligen sammanfattas det anförda i ett avslutande avsnitt.
4.2 Kravet på förutsebarhet
4.2.1 Att förstå och tolka lagtext
Kravet på förutsebarhet är en del av legalitetsprincipen. Förutsebarhetsprincipen är inte 58 utskriven i lag, utan är en allmän rättsprincip. Den handlar om att det måste vara möjligt att förutse vilken typ av handlande som kan falla under en bestämmelse. Därav får lagtext inte vara vag eller otydlig. Vad innehåll i författningstext innebär är inte alltid självklart. Jurister 59 är vana att behöva tolka lagtext med hjälp av vissa etablerade metoder för att veta vad en viss paragraf egentligen innefattar. Som bekant är många lagar väldigt daterade och språkbruket 60 kan vara förlegat. Men även i andra fall är lagtext i behov av tolkning. Ofta kan texten innehålla tekniska termer, breda begrepp eller ord som kan ha olika betydelse i olika
sammanhang. Understundom ges definitioner direkt i lagen. I andra fall har konsensus om ett visst begrepps betydelse utvecklats i juridiken under lång tid. Det kanske svåraste att tolka, både för gemene man och för rättstillämparen, är när lagstiftaren använder sig av värderande begrepp. Vad som exempelvis är “oskäliga” avtalsvillkor eller en “uppenbart oförsvarligt” 61 gärning är inte alls flagrant och bedöms säkerligen olika beroende på vem som tyder 62 lagtexten. Därav krävs det att det finnas tydliga riktlinjer och principer för hur tolkning av lagtext ska gå till. Just inom straffrätten är förutsebarhetsprincipen något av det mest 63 grundläggande. För rättssäkerhet krävs givetvis att det ska vara möjligt att undvika att begå brott såvida det är ens avsikt. Är straffrättslig lagtext för svårtolkad eller oprecis medför det att människor som inte haft en tanke på att begå brott händelsevis kan göra det ändå, eftersom
57 Lundberg, Konrad, Schüldt, Johan, Rother-Schirren, Theddo, Lagerstedt, Anders, Calleman, Catharina,
Juridik Civilrätt Straffrätt Processrätt, 4 uppl. Sanoma Utbildning, 2017 Stockholm, s. 528.
58Simon Almendal, Teresa, Skatteanpassade transaktioner och skattebrott, Norstedts Juridik AB, 2005 59Marcusson, Lena , Offentligrättsliga principer, Iustus Förlag, 2005, Uppsala, s. 44. Se även Jareborg, Nils,
Allmän kriminalrätt, 2001, s. 57 f. 60Tolkning och tillämpning, s. 52ff.
61Se lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, 36§. 62Se 24 kap. 1§ BrB.
de inte förstod att deras handlande var brottsligt. De personerna kan då anses ha uppsåt till sitt brottsliga handlande, utan att ens ha haft möjlighet att förstå att handlandet var
straffbelagt.
4.2.2 Tolkningsmetoder och principer
Det kanske första man ser till när man får i uppgift att tolka en lagtext är en bokstavstolkning. Stundtals är det inte svårare än så. Vissa ord och begrepp har en så självklar och uppenbar 64
innebörd i kontexten de är skrivna att en mer ingående tolkning helt enkelt inte är nödvändig. Men det finns även situationer när en strikt bokstavstolkning blir alldeles för stelbent. 65
Kanske skulle en bokstavstolkning innefatta sådant som det inte finns något syfte med att lagtexten innefattade, eller skulle man vid en bokstavstolkning kanske missa omständigheter som hade behövt iakttas. Vid en bokstavstolkning kan även ibland skilja sig mellan vad ett ord i själva verket betyder och hur det används i dagligt tal.
Tolkning av lagtext kan understundom erfordra att läsaren väljer mellan att tolka ett begrepp extensivt eller restriktivt. En extensiv tolkning av ordet “häst” skulle exempelvis kunna innefatta mulåsnor , medan en restriktiv tolkning av samma ord kanske inte ens skulle 66 behöva innefatta ponnyer. Som regel ska straffbestämmelser tolkas restriktivt för att tillgodose förutsebarhet av vilket handlande som är straffbelagt. Trots att ordalydelsen är 67 det första man ser till vid en lagtolkning behöver den som tillämpar lagen ofta se till vad lagstiftaren hade för avsikt. Detta görs genom en ändamålstolkning. Mer om
ändamålstolkning i kapitel 5.
Det som sker när lagtexten inte överensstämmer med omständigheter i den förevarande situationen är att andra lösningar får eftersträvas. Eftersom straffrätten har ett förbud mot analogislut går det inte att dra paralleller till andra bestämmelser. Analogier används inte sällan på civilrättens område, där en otillräcklig bestämmelse ibland kan fyllas ut av regleringar på andra områden. Inom straffrätten är den kanske starkast förankrade
rättsprincipen legalitetsprincipen. Legalitetsprincipen innebär inom straffrätten i korta drag att det måste finnas uttryckligt lagstöd för att döma någon för ett brott. Rättstillämparen får inte gå utanför lagens lydelse och får inte tillämpa en lagregel som tillkommit efter det att gärningen begåtts. 68
Icke att förglömma är att legalitet inte är någonting utan förutsebarhet. Om begreppen i en straffrättslig lagregel är vaga och oprecisa kan inte legalitetsprincipen anses uppfylld. Lagen kan då innefatta lite vad som helst och därav tillämpas tämligen godtyckligt. 69
64Strömholm, Stig, Lagtolkning: Huvudproblem och funktioner, 4 uppl. 1978, Iustus Förlag, s. 34. 65Juridik Civilrätt Straffrätt Processrätt s. 59.
66En mulåsna är en korsning mellan en häst och en åsna. 67Tolkning och tillämpning, s. 58-59.
68Juridik Civilrätt Straffrätt Processrätt s. 62. 69Juridik Civilrätt Straffrätt Processrätt s. 528.
Principen om förutsebarhet är en allmän rättsprincip. Trots att den inte finns tydligt definierad i lag tycks det råda enighet om vad den innebär. I doktrinen kan exempelvis delar av
förutsebarhetsprincipen utläsas ur Jareborgs 10 principer för kriminalisering. Där uttrycks att att en gärning som är att anse som brottslig måste vara tydligt definierad i lag och finnas tillgänglig för allmänheten. Jareborg tar även upp att gärningarna i straffbestämmelser måste vara begripligt och bestämt definierade. 70
4.2.3 Konsekvenser av bristande förutsebarhet
Syftet med att (i synnerhet) straffrättsliga bestämmelser ska vara tydliga, precisa och tillgängliga är att samhällsmedborgarna ska kunna förutse vad deras handlande kan komma att få för straffrättsliga konsekvenser. Även om merparten inte grundligt studerar lagboken finns ett allmänt rättsmedvetande som i alla fall till stor del stämmer överens med de lagar vi har i Sverige. Trots att det inte är statens ansvar att förmå varje enskild medborgare att lära sig lagen, är det statens skyldighet att se till att de bestämmelser som gäller oss alla ska finnas tillgängliga och vara begripliga. Särskilt gäller detta de straffrättsliga bestämmelser som innebär att staten kan straffa individer som inte följer lagarna. Dessa måste vara särskilt tydliga. Om inte människor ens har möjlighet att förutse vad deras gärningar kommer få för konsekvenser har de heller inte möjlighet att rätta sig därefter. Möjligheten att undvika straff i de fall man vill följa lagen går då förlorad. Utan legalitet, där straff bara kan utdömas till någon som brutit mot en lag den haft möjlighet att läsa och förstå, finns heller ingen rättssäkerhet. 71
Bristande förutsebarhet kan även vara ett problem för den dömande makten. För utdömande av straff krävs dels brottsbeskrivningsenlighet. Med brottsbeskrivningsenlighet menas att en 72 gärning uppfyller rekvisiten i den aktuella straffbestämmelsen. Detta kan vara svårt att 73 avgöra ifall det även för domstolen är svårt att veta exakt vad rekvisiten innebär. Dels krävs personligt ansvar, vilket kan vara svårt att bevisa i de fall det uppdagas att lagen inte varit 74 tillräckligt förutsebar.
4.3 Förutsebarhetsprincipen och sexköpslagen
För att granska förutsebarheten i sexköpslagen kan rekvisiten granskas separat beträffande vad de kan tänkas innefatta. Med syfte att få inspiration och vidgade vyer avseende detta avsnitt togs kontakt med flera olika sexarbetare. Bland annat tillfrågades personerna vad de tolkade det som att lagens rekvisit innefattade. Intressant nog skilde sig synen på vad som
70Jareborg, Nils, Allmän kriminalrätt, Iustus förlag, Uppsala, 2001, s. 64. 71Juridik Civilrätt Straffrätt Processrätt s. 526.
72Asp, Petter och Ulväng, Magnus, Täckningsprincipens ABC, Juridisk publikation, 2/2009, s. 265. 73s. 266.
torde vara lagligt och olagligt tämligen mycket, även bland dessa personer som rimligtvis är mer insatta i ämnet än gemene man. Här anförs inledningsvis sexköpsparagrafen i sin helhet.
”Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år.
Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan.“
Första rekvisitet, tillfälligt, lär genom en rent lexikalisk tolkning innebära att det gäller något som är kortvarigt eller temporärt. Senare, i kapitel 6, kan dock utläsas att så inte är fallet. I själva lagtexten ges ingen klargörelse av vad som ska anses vara tillfälligt. Som bekant är det lagtexten befolkningen främst har att anpassa sig efter. En restriktiv tolkning av begreppet tillfälligt skulle kunna innebära att det bara får handla om ett enskilt tillfälle, medan en extensiv tolkning skulle kunna landa i att allt som inte varar för evigt är tillfälligt. Görs en ändamålstolkning och ses till lagstiftarens syfte med rekvisitet kan man istället se att detta rekvisit i grund och botten inte alls har att göra med varaktigheten av förbindelsen. Snarare handlar det om typen av relation som sexköparen och sexsäljaren har sinsemellan. 75
Sexuell förbindelse är ett tänkvärt rekvisit ur ett lexikaliskt perspektiv. Rent språkmässigt skulle begreppet sexuell förbindelse måhända tolkas som ett erotiskt och/eller könsligt möte mellan två eller fler individer. Det är inte helt uppenbart huruvida förbindelsen behöver vara fysisk. Inte heller ifall förbindelsen behöver innefatta beröring av könsdelar eller andra erogena zoner, om det har någon betydelse huruvida det är sexköparen som rör sexsäljaren eller tvärtom och så vidare. I dagligt tal kan säkerligen begreppet sexuell förbindelse innefatta ännu vidare handlingar. Är s.k. camsex, yonimassage eller tantrasex att se som sexuell
förbindelse? Mer om tolkning av rekvisitet i kapitel 5.
Det sista rekvisitet, ersättning, öppnar upp för ytterligare frågeställningar. I sexköpslagens förarbeten framkommer många exempel på vad en ersättning skulle kunna utgöras av, men än finns flertalet frågetecken. Ifall begreppet ersättning endast ses som en motprestation skulle det kunna innefatta nästan vad som helst. Behöver ersättningen ha ett ekonomiskt värde smalnas det av betydligt. Även frågan om vad ersättningen behöver avse är här relevant. I undersökningarna inför detta avsnitt har framkommit att sexköpare ibland efterfrågar att sexköpet filmas och att ersättningen ska avse filmen, med tanken om att man på så sätt kan komma runt sexköpsbestämmelsen. Ingenting i sexköpslagen tyder på att det skulle vara ansvarsbefriande att filma sexköpet, även om bevisfrågan angående vad ersättningen avser givetvis skulle vara problematisk. Samtidigt existerar massor av pornografi där skådespelarna gissningsvis avlönas. Därav kan det svårligen anses överraskande att många ser detta som ett sätt att ta sig runt lagen.
4.4 Sammanfattning
Kraven på förutsebarhet handlar om att tillgodose rättssäkerheten. De som vill undvika att begå brott ska kunna göra det genom att läsa och förstå lagtexten, för att sedan anpassa sitt handlande därefter. För att tolka lagtext kan brukas flertalet metoder. Bland annat kan ses till vad den faktiska betydelsen av orden är och vad ändamålet med lagen är. En tolkning av rekvisit kan göras extensivt eller restriktivt. Utgångspunkten för straffrättsliga bestämmelser är att de ska tolkas restriktivt. Vad som innefattas i sexköpslagens rekvisit beror på hur de tolkas. Vid en väldigt restriktiv tolkning skulle lagen måhända inte innefatta mer än då en sexköpare vid något enstaka tillfälle byter till sig ett samlag mot pengar.
5. Skyddsintresset
5.1 Innehåll
I följande kapitel beskrivs skyddsintresset. Det inledande avsnittet behandlar de krav som ställs på det intresse en lagregel finns till för att skydda. Här beskrivs syftet med en teleologisk lagtolkning och hur skyddsintresset ska påverka lagstiftningens utformning. Nästkommande del kopplar skyddsintresset till sexköpslagen. Detta avsnitt innehåller en redogörelse för hur skyddsintresset tar sig form i sexköpslagen och hur pass tydligt och befogat det enligt förarbetena skyddsvärda intresset är. Sist presenteras en sammanfattning av vad som framkommit i kapitlet.
5.2 Kraven på skyddsintresset
5.2.1 Teleologi och skyddsintresse
I de flesta fall är lagregler distinkta och det är lätt att tolka och tillämpa dem. Om en person 76 uppsåtligen bragt en annan människa om livet är det tämligen lätt att passa in handlingen under paragrafen om mord , och utdöma straff därefter. Vissa lagar är inte lika tydliga 77 angående vad som ska anses brottsligt. Då kan rättstillämparen behöva se till ändamålet med lagen; vad lagen finns till för att skydda. Skyddsintresset bakom en lag är starkt förenat med 78 ändamålet med lagen. En lagregel finns till för att skydda ett av lagstiftaren ansett 79
skyddsvärt intresse. Skyddsvärda intressen kan delas upp i tre kategorier: enskilda intressen, allmänna intressen och statliga intressen. Dessa ska följaktligen skydda individer,
grupper/allmänheten eller statliga funktioner. Detta blir av intresse vid diskussioner om 80 lagtolkning. Vad lagtolkning faktiskt är och varför det behövs kan tyckas självklart, men dialogen kring detta har pågått länge och fortfarande saknas full enighet. Lagtolkning görs 81 mot bakgrund av värderingar och lämplighetsöverväganden. Som bekant kan värderingar 82 förändras vilket leder till att lagtolkningen får göras annorlunda. Även vad som anses vara ett skyddsvärt intresse kan omvärderas. Olika länder värderar olika intressen olika högt. Politik och ekonomi kan påverka och ändra vad som anses viktigt att skydda. Ofta vägs olika intressen mot varandra vid skapandet av en lagregel. Eftersom lagar i stor mån inskränker människors frihet vägs den inskränkningen mot vad samhället kan skydda. Man får inte köra
76Strömholm, Stig, Lagtolkning: Huvudproblem och funktioner, 4 uppl. 1978, Iustus Förlag, s. 4.
77Se BrB 3:1.
78Sandgren, Claes, Vad gör juristen? Och hur?, - Del 1, Juridisk Tidsskrift, vol 3, 1999, s. 534. 79Juridik Civilrätt Straffrätt Processrätt, s. 60.
80Asp, Petter, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, 2 uppl., Iustus Förlag, Uppsala, 2013, s. 41.
81Diskussionen anses ha startat i System des heutigen römischen Rechts I, Fr.C. von Savigny, 1840, s. 206 ff. 82Strömholm, s. 3.
hur fort man vill på vägarna, men lagstiftaren har möjlighet att värna om liv. Man får inte ta någon annans saker, men lagstiftaren har möjlighet att värna om egendom. Man får inte fritt gömma och ändra offentliga handlingar, men lagstiftaren har möjlighet att värna om
demokrati.
Vilka handlanden som anses vara så skadliga eller klandervärda att statsmakten kan straffa människor för de varierar som nämnts med tiden. Något som anses vara ett beteende värt att straffas under en tid kan senare ändras med strömningar i samhället. Exempelvis kan
påminnas om att det inte var synnerligt länge sedan som homosexualitet var brottsligt i Sverige. Inom den kristna världen ansågs det vara ett berättigat syfte att bestraffa synd. Ett samhälle där synd skulle förebyggas var ett skyddsvärt intresse, mer motivering än så krävdes inte. 83
5.2.2 Iakttagande av skyddsintresset i lagstiftande
Nämnas bör också något om kriminalpolitik. Det kan tyckas svårt att hålla isär straffrätt och kriminologi, och kanske i synnerhet när det kommer till den typ av brott som diskuteras i förevarande text. Man bör dock ha i åtanke att kriminologi är sociologi. Det tar sikte på brottslighetens orsaker och utvecklingstendenser. Straffrätt däremot är juridik och fokuserar bland annat på straffrättens tillämpning ur ett rättsstatligt perspektiv. De politiska partier som innehar regeringsmakten använder sig av kriminalpolitik. Detta utförs genom att försöka få igenom lagändringar som kriminaliserar eller skärper straffen för sådana beteenden som de anser klandervärda, samt genom att försöka övertyga väljarna och riksdagen om hur de anser att man mest effektivt bekämpar brottsligheten. 84
Trots att strafflagsändringar används ihärdigt av riksdagen ska man ha i åtanke att straffrätt är en ultima ratio-lösning. Det betyder inte att straffrätten inte ska användas, men att straff ska användas som en sista utväg om det inte finns något annat sätt att lika effektivt skydda samma intresse. Att kriminalisering används så frekvent, ibland till och med innan 85 alternativa lösningar undersöks, kan kopplas till att själva kriminaliseringen ofta är
förhållandevis billig. Även fast kriminaliseringen är kostnadseffektiv får icke förglömmas 86 att lagföring av brott är synnerligen dyrt för samhället. För att kriminalisera ett handlande bör kunna fordras att det ska finnas ett bakomliggande skyddsintresse. Men bara för att det finns ett intresse man vill skydda ska man inte nödvändigtvis kriminalisera ett handlande. Det finns många andra tillvägagångssätt för att påverka samhället och människors beteende. Att 87 straffa människor bör ses som det mest ingripande staten gör och därav bör det användas restriktivt. Utöver principen om ultima ratio ska heller inte förbises
proportionalitetsprincipen då man talar om skyddsintresset. Även om
83Juridik, Civilrätt Straffrätt Processrätt, s. 517-518. 84s. 520-521.
85s. 526.
86Allmän kriminalrätt, s. 53. 87s. 52.
proportionalitetsprincipen främst hänförs till att ett straff ska stå i rimlig proportion till brottets allvar, handlar principen i grund och botten om att samhällets reaktion på ett handlande behöver stå i rimlig proportion till de skador som handlandet medför. Att 88 lagstiftaren reagerar och agerar starkt mot ett handlande som inte egentligen medför någon skada kan alltså strida mot proportionalitetsprincipen.
De allra mest självklara klandervärda handlandena är sällan svåra att se. De är ofta samma i flera rättsstater och utgör uppenbar skada mot liv, hälsa, egendom eller samhällsordningen. Detta brukar benämnas “kärnstraffrätten”. Handlande som inte har några av de kännetecken 89 som dessa mest klandervärda handlingar har, behöver måhända inte nödvändigtvis vara straffbelagda. Vad gäller skyddsintresset ska det straffbelagda handlandet på något vis skada, hota eller kränka det. Man kan alltså dela upp dessa lite mer konkretiserade
kriminaliseringsförutsättningar i två steg: gärningen riktar sig mot något som är särskilt skyddsvärt och gärningen medför skada för det som är skyddsvärt. Icke att förglömma är dock att det svenska samhället ändå tillåter många handlanden trots att de uppfyller dessa kriterier. Viss risk för att skada skyddsintressen måste kunna tas för att samhället ska fungera. Om det var förbjudet att göra något som potentiellt skulle kunna skada ett speciellt
skyddsvärt intresse, som tillexempel liv eller hälsa, skulle man varken få köra bil eller dricka vin. Men även omständigheterna runt omkring kan avgöra ifall ett beteende är önskat eller oönskat. Det kan ibland vara svårt att precisera lagen i sådan utsträckning att den bara träffar det oönskade beteendet. 90
5.2.3 Kraven som ställs på ett skyddsintresse
För att komma underfund med vilka krav som ställs på ett skyddsintresse behöver man se till vilka förutsättningar som finns för kriminalisering. Det finns inte några officiella regler över förutsättningar för kriminalisering, men det har diskuterats flitigt inom juridiken under lång tid. 1992 la Åklagarutredningen fram ett förslag om vilka principer som bör gälla vid kriminalisering. Både regeringen och riksdagen ställde sig bakom förslaget. Något som 91 tydligt anfördes i utredningen var att det skett en straffrättsinflation där lagstiftaren till synes oöverlagt straffsanktionerat fler och fler handlanden. Detta hade enligt utredningen lett till att samhället la mängder av resurser på att bekämpa förhållandevis ringa brott och därav haft mindre resurser till övers för att bekämpa grövre brottslighet. Vidare föreslog utredningen följande 5 kriterier för kriminalisering.
“
1. Ett beteende kan föranleda påtaglig fara eller skada.
2. Alternativa sanktioner står inte till buds, skulle inte vara rationella eller skulle kräva oproportionerligt höga kostnader.
3. En straffsanktion krävs med hänsyn till gärningens allvar.
88Juridik Civilrätt Straffrätt Processrätt s. 529. 89SOU 2013:38, s. 479.
90Vad bör straffas?, Mari Heidenborg, SvJT 2013 s. 305-306. 91SOU 1992:61, Ett reformerat åklagarväsende.
