Lärande i arbetslivet problematiserar mötet mellan utbildning och vardagens yrkesliv. Jag har i den här studien försökt beskriva hur ett aktionslärande kan se ut när ledare i offentlig sektor utgår från nuläget i organisationen med vardagens frågor och omsätter det i aktioner med syftet att lära mera i, av och för den egna verksamheten. Deltagarna har haft initiativ och ansvar för arbetet och säger sig ha blivit mer och mer engagerade över tid. Mera övergripande riktar den här studien uppmärksamheten mot arbetsform lika mycket som innehåll i design av utbildning. Studien är ett exempel på hur val av arbetsform kan ge medarbetare ansvar och initiativ i kvalitets- och förbättringsarbete där alla gemensamt bidrar till ett organisatoriskt lärande.
I min syn på ledarskap är processen lika intressant som produkten. Att leda aktionslärande är ett skapande arbete som jag liknar vid ett byggprojekt där varje moment måste göras i rätt ordning och i rätt sammanhang för att det inte ska rasa. Det tar lång tid att bygga med kvalitet och det finns många olika sätt att rasera, det går fort och det är mycket som rasar på en gång. Som processledare vill jag vara vaksam på det som snabbt tenderar att bli rutiner, praxis och invanda strukturer. Denna ständiga granskning har ibland varit obekväm för deltagarna då balansen mellan förbättringsarbete och känslan av stabilitet eller lugn i organisationen stundtals varit svår att hantera.
Mitt och deltagarnas arbete innebär att vi varit involverade i en social, komplex process där vardagens egna erfarenheter möter nya frågeställningar i aktioner och utprövning. Beskrivningen av den här arbetsprocessen med dess olika delar och komplexa helhet har genererat fler frågor än svar, främst frågor som handlar om design av utbildning riktat mot lärande i arbetslivet.
Referenser
Altrichter, H., Posch, P. & Somekh, B. (1993). Teachers Investigate their work.
London: Routledge
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Lund:
Studentlitteratur
Argyris, C. (1970). Intervention theory and method – a behavioral science view. Reading, Mass.: Addison-Wesley Publishing Company
Argyris, C. (1992). On organizational learning. Malden: Blackwell Publishers Inc.
Argyris, C. & Schön, D. (1996). On organizational Learning II: Theory, Method, Practise. Reading, Mass.: Addison-Wesley Publishing Company
van Beinum, H., Faucheux, C. & van der Vlist, R. (1996). Reflections on the Epigenetic Significance of Action Research. In B. Gustavsen & S. Toulmin (Eds.), Beyond theory- changing organizations through participation (pp.179-202).
Amsterdam/Phildelphia: John Benjamins Publishing Company
Berg, G. (2003). Upptäck och erövra frirummet – skolutveckling ett eget ansvar I G. Berg & H-Å. Scherp (Red.), Skolutvecklingens många ansikten (ss. 65-97).
Forskning i fokus, nr. 15, Myndigheten för Skolutveckling. Kalmar: Liber Carr, W. & Kemmis, S. (1986). Becoming critical; Education, Knowledge and Action Research. Lewes: Falmer Press
Dewey, J. (1938). Experience & Education. New York: Simon & Schuster Inc.
Dewey, J. (1997). Demokrati och utbildning. Uddevalla: Daidalos
Döös, M., Wilhelmsson, L. & Backlund, T., (2001). Kollektivt lärande på individualistiskt vis – ett lärdilemma för praktik och teori. I T. Backlund, H.
Hansson & C. Thunborg (Red.), Lärdilemman i arbetslivet (ss.43-78). Lund:
Studentlitteratur
Egan, G. (1998). The skilled helper. Pacific Grove: Brooks/Cole Publishing Company
Ehn, B & Klein, B. (1994). Från erfarenhet till text – om kulturvetenskaplig reflexivitet.
Uddevalla: Carlssons förlag
Ellström, P.-E., Gustavsson, B. & Larsson S. (Red.) (1996a). Livslångt lärande.
Lund: Studentlitteratur
Ellström, P.-E. (1996b). Rutin och reflektion. Förutsättningar och hinder för livslångt lärande och lärande i arbetslivet. I P.-E. Ellström, B. Gustavsson & S.
Larsson (Red.), Livslångt lärande (ss.142-179). Lund: Studentlitteratur
Ellström, P.-E.& Hultman, G. (Red) (2004a). Lärande och förändring i organisationer – om pedagogik i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur
Ellström, E. Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande i arbetslivet. I P.-E. Ellström,& G. Hultman, (Red.) (2004b). Lärande och förändring i organisationer – om pedagogik i arbetslivet (ss17-40). Lund: Studentlitteratur
Ellström, P-E. (2005). Arbetsplatslärandets janusansikte. Pedagogisk forskning i Sverige, 10 (3/4), ss. 182-194.
Ericsson, G. (2001). Arbetslagsutveckling och lärande samtal. Karlstad: Regionalt Utvecklingscentrum , Skriftserie 1:2001
Folkesson, L. (2005). Yrkesutbildning – och sedan? Professionell utveckling ur lärares perspektiv. I C-G. Wenestam & B. Lendahls-Rosendahls (Red.), Lärande i vuxenlivet (ss.67-95). Lund: Studentlitteratur
Friedman, V. J. (2001). Action Science: Creating Communities of Inquiry in Communities of Practise. In P. Reason & H. Bradbury (Eds.), Handbook of Action Research (pp.159-170). London: SAGE Publications
Fullan, M.G. (2005). Leadership & sustainability-systemthinkers in action. Thousand Oaks: Corwin Press
Gustavsson, B. (1996). Att leva och lära livet ut – livslångt lärande ut ett integrativt perspektiv. I P-E Ellström, B. Gustavsson & S. Larsson (Red.), Livslångt lärande (ss.48-72). Lund: Studentlitteratur
Illeris, K. (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund:
Studentlitteratur
Jarvis, P. (1983). Adult education & lifelong learning – theory and practise. New York:
Routledge Falmer
Kolb, D.A. (1984). Experiential learning. New Jersey: Prentice Hall Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Larsson, S. (1996). Vardagslärande och vuxenstudier. I P.-E. Ellström, B.
Gustavsson & S. Larsson (Red.), Livslångt lärande (ss.9-28). Lund:
Studentlitteratur
Levin, M. & Greenwood, D. (2001). Pragmatic Action Research and the Struggle to Transform Universities into Learning Communities. In P. Reason &
H. Bradbury (Eds.), Handbook of Action Research (pp.103-113). London: SAGE Publications
Lewin, K. (1997). Resolving Social conflicts & Field Theory in Social Science.
Washington: American Psychological Association (Originally published 1948) Mc Niff, J. (2000). Action research in organisations. London: Routledge
Müllern, T. (2006). Lärandeprocesser i och kring organisationer – nya perspektiv på begreppet organisatoriskt lärande. Manuskript för kommande publicering.
Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Ohlsson, J. (2002). Interaktiv forskning- forskaren som kritisk reflektör. I L.
Svensson, G. Brulin, P.-E. Ellström & Ö. Widegren (Red.), Interaktiv forskning – för utveckling av teori och praktik. (ss.89-104). Stockholm: Arbetslivsinstitutet Revans, R.W. (1981). ABC om action learning – att lära under risktagande och med ansvar i anslutning till sina handlingar. Lund: Utbildningshuset Studentlitteratur
Rubensson, K. (1996). Livslångt lärande: Mellan utopi och ekonomi. I P.-E.
Ellström, B. Gustavsson & S. Larsson (Red.), Livslångt lärande ( ss.29-47). Lund:
Studentlitteratur
Sandberg, J. & Targama, A. (1998). Ledning och förståelse. Lund: Studentlitteratur Sandström, B. (2000). Att lyckas som förändringsledare – processmetodikens grunder.
Trelleborg: Industrilitteratur
Senge, P. & Scharmer, O. (2001). Community Action Research: Learning as a Community of Practitioners, Consultants and Researchers In P. Reason & H.
Bradbury (Eds.), Handbook of Action Research (pp.238-249). London: SAGE Publications
Svensson, L. (2001). Att forska och utveckla tillsammans – om gemensam kunskapsbildning mellan forskare och praktiker. I T. Backlund, H. Hansson &
C. Thunborg (Red.), Lärdilemman i arbetslivet (ss.241-270). Lund:
Studentlitteratur
Söderström, M. (1996). Hur lär organisationer – en diskussion om det organisatoriska lärandets nyckelfrågor. Solna: Arbetslivsinstitutet
Tiller, T. (1999). Aktionslärande. Malmö: Runa Förlag
Toulmin, S. (1996). Concluding Methodological Reflections: Elitism and democracy among the sciences. In B. Gustavsen & S. Toulmin (Eds.), Beyond theory- changing organizations through participation (pp. 203-226).
Amsterdam/Phildelphia: John Benjamins Publishing Company
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet [Elektronisk version].
Bilaga 1 Arbetslag I Vad vet vi?
- få långtidssjukskrivna idag, men oroväckande signaler - många är mycket överbelastade för tillfället
- vi har kunskap om läget – tror vi
- bra arbetsklimat på avdelningen med liten personalomsättning, man trivs på jobbet, pliktkänslan är stor
- börjar bli hög medelålder
- vi måste vidta åtgärder medan tid är Vad behöver vi veta mer om?
- hur lär vi oss att sätta gränser gentemot klienter? Förhållningssätt och uppdrag. Vissa klienter ”bränner ut” socialsekreterare
- ta vara på den kunskap vi redan har, sammanställa och analysera medarbetarsamtal och iip-analysen
- gör eventuellt en liten enkät till medarbetarna om stress och förhållningssätt för alla
- hur stressade upplevs arbetsledarna vara av medarbetarna?
Vilka signaler sänder vi ut?
- attityder till sjukskrivning pga stress?
- attityder till förebyggande sjukskrivning?
- utarbeta förhållningssätt för att förebygga sjukskrivningar( stressrelaterade)
Arbetslag H Vad vet vi?
- några långtidssjukskrivna – rehab-behov - korttidssjukskrivna – statistik?
- långtidssjuka – kontakt med arbete - många är trötta
- personal går till jobbet och är sjuka
- semester istället för sjukskrivning, eller vård av barn - lojaliteten är stor mot uppdraget
Vad behöver vi veta mer om?
- går du till jobbet när du är sjuk?
- hur ofta tar du semester istället för att vara sjuk?
- lättillgänglig sjukstatistik - varför är personal trött?
- negativt tänkande
- tycker personal att man är delaktig?
- hur ser kontakten med sjukskrivna ut?
- varför går man till jobbet och är sjuk?
- hur ser förebyggande arbete ut? morötter?
- rätt ambition i förhållande till de resurser vi har?
- arbetsmiljö?
Arbetslag Ä Vad vet vi?
- kartläggning finns
- vad behöver vi veta mer om?
- gången i rehabutredningar?
- varför är de friska, friska?
Arbetslag N Vad vet vi?
- låg kunskap / kompetens om : - varför människor blir sjuka?
- vad som händer i organisationen?
- vad som händer med den enskilde?
- beredskap att hantera situationen när den uppstår Faktiska förhållanden:
- antal sjukskrivna - en del p g a jobbet
- många p g a privata orsaker - en del i kombination - ett och annat ”benbrott”
- bristande kontakter och bristande samarbete runt sjukskrivningar - att vi måste vända utvecklingen
Vad behöver vi veta mer om?
- kunskap om processer och metoder att arbeta - attityder och processer i arbetslag som drabbas - attityder hos den enskilde sjukskrivna
- olika ”myndigheters” roll och möjlighet att samarbeta Arbetslag Ö
Vad vet vi?
Vad behöver vi veta mer om?
- se mönster i sjukskrivningsstatistiken - inom vilka kategorier finns de sjukskrivna?
- vilka strategier vi behöver
- vad behövs för att medarbetarna ska känna kontroll över sin arbetssituation?
Arbetslag V Vad vet vi?
- att många trivs och mår bra - att många tycker det är tungt
- att en del sjukskrivningar ej är arbetsrelaterade - att vi fångar upp vissa signaler
- att vi har rehab-rutiner ( till en del) Vad behöver vi veta mer om?
- hur många sjukskrivna har vi?
- varför är de sjukskrivna?
- vad gör att de som trivs och mår bra gör det?
- finns skillnader mellan verksamheter?
- attityder från arbetskamrater kring deltidssjukskrivna?
- förebyggande dialog, läkare – medarbetare - samverkan med företagshälsovården
- hur resonerar man idag inom vården kring sjukskrivning?
Arbetslag S Vad vet vi?
- vi har 23 långtidssjukskrivna
- 20 av dem har varit borta mer än ett år - 12 av dem är tillbaka i någon form - 10 av de 23 har stressrelaterad diagnos
- de flesta av de 23 har arbetat med det de har utbildning för Vad behöver vi veta mer om?
- hur hjälper vi medarbetare i riskzon?
- vad är det som stressar på arbetet?
- vilka är mina egna värderingar om sjuka?
- vilka är arbetslagets värderingar om sjuka?
- hur kan vi arbeta med medarbetarnas förståelse om arbetsmiljö och livsstil?
- vem arbetar med vår, mellanchefernas, arbetsmiljö?
Delaktighet – befrämjar eller stressar?
Heltid – deltid, hur mycket påverkar enhetens kultur? ( barnledig, sjuka barn m.m)
Hur stämmer vår organisation mot det vi vet idag? (pauser, kultur)
Mer kunskap om: flerpartssamarbete, försäkringskassa, vård, MAS, personalavdelningen – roller, regler, policy, i båda perspektiven, förebyggande och redan sjuka
Kartläggning av de vi har och har haft sjukskrivna
Ledares aktionslärande
Lärande i arbetslivet problematiserar mötet mellan utbildning och vardagens yrkesliv. Jag har i den här studien försökt beskriva hur ett aktionslärande kan se ut när ledare i offentlig sektor utgår från nuläget i organisationen med vardagens frågor och omsätter det i aktioner med syftet att lära mera i, av och för den egna verksamheten. Deltagarna har haft initiativ och ansvar för arbetet och säger sig ha blivit mer och mer engagerade över tid. Mera övergripande riktar den här studien uppmärksamheten mot arbetsform lika mycket som innehåll i design av utbildning. Studien är ett exempel på hur val av arbetsform kan ge medarbetare ansvar och initiativ i kvalitets- och förbättringsarbete där alla gemensamt bidrar till ett organisatoriskt lärande.
I min syn på ledarskap är processen lika intressant som produkten. Att leda aktionslärande är ett skapande arbete som jag liknar vid ett byggprojekt där varje moment måste göras i rätt ordning och i rätt sammanhang för att det inte ska rasa. Det tar lång tid att bygga med kvalitet och det finns många olika sätt att rasera, det går fort och det är mycket som rasar på en gång. Som processle-dare vill jag vara vaksam på det som snabbt tenderar att bli rutiner, praxis och invanda strukturer. Denna ständiga granskning har ibland varit obekväm för deltagarna då balansen mellan förbättringsarbete och känslan av stabilitet eller lugn i organisationen stundtals varit svår att hantera.
Mitt och deltagarnas arbete innebär att vi varit involverade i en social, komplex process där vardagens egna erfarenheter möter nya frågeställningar i aktioner och utprövning. Beskrivningen av den här arbetsprocessen med dess olika delar och komplexa helhet har genererat fler frågor än svar, främst frågor som handlar om design av utbildning riktat mot lärande i arbetslivet.