4.1 Inledning
Skadekostnaderna av luftföroreningar från dagens sjöfart beräknas i två steg. I det första steget görs antaganden kring skadekostnaden per kg utsläpp av olika luftför- oreningar och i det andra steget beräknas utsläppen (kg) av olika föroreningar från dagens sjöfart.
När det gäller skadekostnaderna per kg utsläpp av olika föroreningar, dvs. de kalkylvärden som ska ligga till grund för beräkningarna av skadekostnaderna, finns det alternativa källor (studier) att utgå ifrån. Problemet är att kalkylvärdet för en viss förorening kan variera, i vissa fall stort, beroende på vilken källa eller studie som kalkylvärdet baseras på. En orsak till detta kan vara att olika metoder använts för att ta fram kalkylvärdet eller att det syftar till att speglar olika saker. Utgångs- punkten kan t.ex. vara att kalkylvärdet ska spegla föroreningens skadekostnad, eller att det ska spegla kostnaden för att (med kostnadseffektiva åtgärder) uppnå poli- tiskt satta mål för föroreningen. Kalkylvärdena kan följaktligen variera antingen pga. att de baseras på olika utgångspunkter, eller att de baseras på samma utgångs- punkt, t.ex. på åtgärdskostnaden för att uppnå politiskt satta mål, men att dessa mål eller att de åtgärder som beräkningarna baseras på varierar. Även skadekostnaden kan variera beroende på var utsläppen sker. Likaså kan betalningsviljebaserade värden variera mellan regioner pga. människornas preferenser eller betalningsför- måga (inkomst) varierar. Det finns alltså flera orsaker till att kalkylvärden som fastställs i olika studier varierar. Av dessa skäl är det viktigt att dels tydliggöra vilka utgångspunkter som legat till grund för framtagandet av de kalkylvärden som tillämpas i våra beräkningar nedan, dels göra känslighetsanalyser för att visa vilken påverkan som alternativa kalkylvärden (utgångspunkter) kan få på beräkningsresul- taten.
Beräkningarna baseras i första hand på de kalkylvärden som tagits fram natio- nellt (ASEK) för bl.a. luftföroreningarnas bedömda skadekostnader. Som alternativ har känslighetsanalyser gjorts för alternativa kalkylvärden som tagits fram i andra sammanhang (CAFE och ”Stern-rapporten”).
Här följer en kort sammanfattning av vad kalkylvärdena för respektive emis- sion baseras på8. Samtliga ASEK-värden är uttryckta i 2006 års prisnivå. I beräk- ningarna har dessa värden indexjusterats (enligt KPI) till 2009 års nivå.9
Koldioxid (CO2): 1,50 kr/kg
Detta värde är ett så kallat skuggpris beräknat utifrån åtgärdskostnaden för att nå 2010-års klimatmål i transportsektorn. Detta värde är alltså i praktiken inte en upp- skattad värdering av skadekostnaden av växthusgaseffekten. För känslighetskalky- ler föreslår ASEK 3,50 kr/kg.
Kväveoxider (NOX): Regionalt värde 75 kr/kg
Det regionala värdet för NOx avser att spegla både hälsoeffekter och skador på naturen. Effekterna värderas indirekt via åtgärdskostnaden för att uppnå politiskt uppsatta miljömål.
Svaveldioxid (SO2): 25 kr/kg
Det regionala värdet för SO2 avser att spegla både hälsoeffekter och skador på naturen. Effekterna värderas indirekt via åtgärdskostnaden för att uppnå politiskt uppsatta miljömål.
Mindre partiklar (PM2,5)
I ASEK4 har inga skadekostnadsvärderingar tagits fram för de regionala effekterna av PM2,5. Däremot har värderingar tagits fram för de lokala effekterna. Det som värderas är hälsoeffekter och nedsmutsning. Värderingarna varierar mellan 1 118- 11 494 kr/kg beroende på var i geografin (dvs. storlek på ort) utsläppen av PM2,5 sker.
Att inga regionala värden har tagits fram för PM2,5 betyder inte att man i ASEK4 anser att skadekostnaderna för de regionala effekterna är noll. Snarare påpekas i ASEK4 att utgångspunkten bör vara att även basera värderingen av de regionala effekterna av PM2,5 på utsläppens hälsoeffekter. Att inga regionala vär- den har tagits fram beror på osäkerheten i vilka värden som i så fall ska tillämpas.
Flyktiga organiska ämnen (VOC): 38 kr/kg
Det regionala värdet för VOC avser att spegla både hälsoeffekter och skador på naturen. Effekterna värderas indirekt via åtgärdskostnaden för att uppnå politiskt uppsatta miljömål.
8
Källa: SIKA (2008), Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 4, PM 2008:3.
9
En enkel indexjustering av detta slag följer inte till 100 procent ASEK:s rekommendationer för uppda- tering av värden som utgörs av skattade (eller avser att spegla) betalningsviljevärden. ASEK:s rekom- mendation är att denna uppdatering görs med avseende på såväl inflation (korrigering enligt KPI) som tillväxt i real BNP per capita (eftersom betalningsviljan för en viss vara kan påverkas av både inflation och förändrad realinkomst).
4.3 CAFE och alternativa källor
Kalkylvärden baseras ofta på värderingsstudier och för att kunna jämföra utfallet mellan olika ansatser presenteras här kalkylvärden som tagits fram inom alternativa källor. Framför allt lyfts kalkylvärden fram från EU:s luftkvalitetsprogram10 (Clean Air For Europe, CAFE) och politiska kalkylvärden (från svenska styrmedel).
Koldioxid (CO2): 0,6 kr – 2,4 kr/kg
Intervallet motsvarar 5 respektive 20 procent av global BNP (2006-års prisnivå). Värdena kommer från Stern Review on the Economics of Climate Change som kom ut 2006 (”Stern-rapporten”). Kalkylvärdena representerar materiella skadekostna- der och inkluderar inte kostnader för lidande, indirekta konflikter m.m., eller ut- armning av naturresurser. Omräkningen från brittiska pund har hämtats från PM SIKA 2008:3. Som jämförelse låg den svenska koldioxidskatten på drivmedel i januari 2008 på 1,03 kr/kg CO2. Skatten sätts utifrån klimatpolitiska mål och ambi- tioner som styrmedel för att nå utsläppsmål (oklart vilken målnivå som eftersträ- vats). Under 1990-talet var koldioxidskatten framför allt en skatt för att förstärka stadskassan.
Kväveoxider (NOX): 25.0 – 69,3 kr/kg
Värdena uttrycks i 2005-års prisnivå och avser en prognos av miljötillståndet år 2010. Värdena kommer från CAFE och avser Östersjön. Fyra värden har tagits fram som baseras på olika värderingsprinciper, vilket ger ovannämnda spann. Kal- kylvärdena utgår ifrån bedömda skador på människors hälsa och skador på jord- bruksgrödor av NOx-utsläpp inom just Östersjöområdet (kostnader för försurning och övergödning av mark och vatten m.m. beaktas inte). Omräkningskurs: kursen den 1 juli 2005 var enligt Forex var 9,63 kr/€.
Som jämförelse låg den svenska kvävedioxidskatten för energianläggningar på 50 kr/kg NOX år 2009. Skatten sätts utifrån miljöpolitiska mål och ambitioner som styrmedel för att nå utsläppsmål (oklart vilken målnivå som eftersträvats).11
Det regionala ASEK4-värdet för NOx är 75 kr/kg. CAFE-värdena för Östersjön ligger alltså lägre än ASEK4. Värt att notera är emellertid att CAFE-värdet för NOx är nästan dubbelt så högt för Nordsjön som för Östersjön (det gäller även andra föroreningar såsom SO2 och PM2,5) och ligger således i linje med ASEK4.
Svaveldioxid (SO2): 35.6 – 105,9 kr/kg
jordbruksgrödor av utsläpp inom just Östersjöområdet (kostnader för försurning av mark och vatten m.m. beaktas inte).
Som jämförelse låg den svenska svavelskatten för energianläggningar på 30 kr/kg svavel (dvs. ej SO2) år 2009. Skatten sätts utifrån miljöpolitiska mål och ambitioner som styrmedel för att nå utsläppsmål (oklart vilken målnivå som efter- strävats). Svavelskatt betalas för samma bränslen som är belagda med energiskatt eller koldioxidskatt och dessutom för torvbränsle, skatten tas ej ut för sjöfarts-
bränsle. Svavelskatt tas inte ut för bränslen som innehåller 0,05 viktprocent svavel
eller mindre, För kol- och torvbränsle, petroleumkoks och andra fasta och gasfor- miga bränslen tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram svavel i bränslet. För flytande bränslen tas svavelskatt ut med 27 kronor per kubikmeter olja för varje tiondels viktprocent svavel i oljan.12 30 kr per kg svavel i bränslet motsvarar ca 60 kr per kg utsläpp av SO2.
Mindre partiklar (PM2,5): 115,6 – 337,1 kr/kg
Värdet uttrycks i 2005-års prisnivå och avser en prognos av miljötillståndet år 2010. Värdena kommer från CAFE och avser Östersjön (värdena för Nordsjön är mer än dubbelt så höga som för Östersjön). Fyra värden har tagits fram som base- ras på olika värderingsprinciper, vilket ger ovannämnda spann. Kalkylvärdena representerar hälsokostnader till följd av emissioner inom just Östersjöområdet. Det är mellanting mellan tätortsvärden och regionala värden (vilket torde vara mest representativt för de utsläpp som sker relativt kustnära – det saknas en värdering för rent regionala förhållanden).
4.4 Sammanställning
I det följande redovisas först en sammanställning över de kalkylvärden för utsläpp av föroreningar som fastställts i olika sammanhang. Därefter redovisas de låg- respektive högalternativ som efterföljande beräkningar baseras på.
12Källa: Lagen (1994:1176) om skatt på energi
Tabell 10 Kalkylvärden för emissioner till luft av olika föroreningar (kr/kg) Förorening ASEK (åtgärdskostnad) CAFE (skade- kostnader)
Svenska styrmedel Övrigt (skade-kostnader) CO2 1,50 – 3,50 - 1,03 (drivmedelsskatt) 0,60 – 2,40 (Stern) NOX 75 25 - 69 50 (energianl) SO2 25 36 - 106 60 (energianl) PM2,5 Inga regionala värden 115 - 337 -
VOC 38 5 - 14 -
Tabell 11 Kalkylvärden som används i beräkningarna (kr/kg, prisnivå 2009)
ASEK LÅG HÖG
Nox 79.1 26.8 (CAFE, låg) 79.1 (ASEK) PM 0 0 (ASEK) 360 (CAFE, hög) SO2 26.4 26.4 (ASEK) 113 (CAFE, hög)