Den skatterättsliga behandlingen

Som beskrivits i kapitel 5 är huvudregeln att redovisningen, om den upprättats enligt god redovisningssed, ska läggas till grund för beskattningen i periodiseringsfrågor om det inte finns en särskild skatterättslig regel som fordrar en annan lösning. SvFF:s uppfattning, som de flesta klubbar rättar sig efter, är att hela kostnaden för sign on-bonus ska kostnadsföras omedelbart. Om huvudregeln tillämpas borde alltså sign on-bonusen få dras av som en kostnad omedelbart även skattemässigt. Så tycks dock inte vara fallet. IL innehåller förvisso inga särskilda regler för sign on-bonusar och på Skatteverkets hemsida saknas helt vägledning om hur periodiseringsfrågan ska lösas, men av några klubbars årsredovisningar framgår ändå att Skatteverket verkar ha en avvikande uppfattning. I Hammarbys årsredovisning 2020 går exempelvis att läsa:

Enligt Skatteverket medges inte omedelbart avdrag för s k signing-on-fees. Svenska Fotbollförbundets ekonomikriterier för elitlicensen anger å andra sidan att signing-on fees inte får redovisas som en tillgång utan skall kostnadsföras direkt. Hammarby Fotboll AB har av försiktighetsskäl och i avvaktan på slutligt beslut från Skatteverket valt att behandla signing-on-fees i enlighet med Skatteverkets uppfattning.¹⁶⁹

166 Kammarrätten i Göteborg mål 3845–11.

167 Kammarrätten i Göteborg mål 428–12.

168 Lagen (2009:1064) om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

53

Frågan har också vid några tillfällen prövats i kammarrätten. I en dom från 2012 hade Djurgårdens IF i sin skattedeklaration omedelbart kostnadsfört utgiften för sign on-bonus

till en spelare vilket Skatteverket inte accepterade.¹⁷⁰ Djurgården argumenterade bland

annat för att sign on-bonusen i sig inte har något värde som kan tas upp i balansräkningen och påpekade att SvFF ansåg det vara förenligt med god redovisningssed att göra på detta sätt. Kammarrätten fastslog att kostnaden för sign on-bonus var en investering som gav bolaget rätt att disponera en spelare under hela kontraktstiden och att den därför hade karaktären av förutbetald lön. Därför skulle den fördelas över hela kontraktstiden skattemässigt. Att SvFF var av en annan uppfattning, och ansåg att det var förenligt med god redovisningssed att göra på annat sätt, fästes ingen vikt vid.

I ett senare avgörande samma år hade AIK betalat ut 3,5 miljoner kronor i sign on-bonus till en spelare och kostnadsfört hela beloppet direkt i sin skattedeklaration.¹⁷¹ Även AIK argumenterade för att det var en engångskostnad som inte har någon koppling till kontraktstiden och att SvFF ansåg det strida mot god redovisningssed att aktivera kostnaden. Förvaltningsrätten gick på Skatteverkets linje och refererade till 14:2 st 2 IL och det faktum att kostnader ska dras av det år de hänför sig till enligt god redovisningssed. Till skillnad mot AIK, och SvFF, ansåg domstolen däremot att den utbetalda summan enligt god redovisningssed skulle betraktas som förutbetald lön som avsåg arbete som var tänkt att utföras under hela kontraktstiden. Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning.

Intressant i ovanstående domar är att klubbarna i båda fallen hänvisade till att SvFF ansåg det vara förenligt med god redovisningssed att kostnadsföra direkt, och att domstolen i båda fallen helt bortsåg från det. Gällande AIK skrev domstolen till och med rakt ut att det var god redovisningssed att periodisera vilket måste ses som ett underkännande av både SvFF:s auktoritet att fastställa god redovisningssed och deras bedömning av att det är förenligt med nu gällande god redovisningssed att kostnadsföra omedelbart. Vanligtvis är ju annars innebörden av 14:2 st 2 IL att redovisningen ska styra

170 Kammarrätten i Stockholm mål 1224-1228-11.

171 Kammarrätten i Stockholm mål 702-705-11. Spelaren var troligtvis Nils-Eric Johansson, se t.ex. Göteborgs-Tidningen 2007-05-22 avseende kontraktslängd och belopp.

54

periodiseringen även skattemässigt om det inte finns några särskilda skattemässiga periodiseringsregler klart uttryckta.172

Skatteverkets syn, att summan ska kostnadsföras över hela kontraktstiden, förefaller också rimlig sett till skatterättens övergripande syften och principer. Att Sverige tillämpar nettoinkomstbeskattning och medger avdrag för verksamhetens kostnader är ett uttryck för skatteförmågeprincipen som innebär att ens förmåga att betala skatt ska avgöra hur stor skatten blir.¹⁷³ En naturlig följd av det är att årets skatt baseras på årets resultat, vilket är årets intäkter minus utgifterna företaget haft för att erhålla dessa intäkter. Oavsett om sign on-bonusen redovisningsrättsligt behandlas som en sorts övergångssumma eller som en lönekostnad är det en kostnad för en spelare som kommer att användas i verksamheten, och förhoppningsvis generera intäkter, under flera år. Systematiskt är det då också rätt att låta den kostnaden belasta resultatet för alla år spelaren är i klubben.

Oavsett redovisningsregler är det också sannolikt att klubbarna hade velat kostnadsföra allt direkt i sin skattedeklaration – generellt vill ett företag senarelägga intäkter och tidigarelägga kostnader i så hög grad som möjligt för att minska eller skjuta upp sin skatt. Skatterättens syfte är delvis att motverka att det görs i för stor utsträckning. I redovisningen gäller däremot det motsatta eftersom företagen ofta vill visa upp så fina

siffror som möjligt i sin årsredovisning.174 I skattehänseende delar jag därför

Skatteverkets uppfattning och instämmer i deras uppfattning att det är mer förenligt med god redovisningssed att periodisera kostnaden. Den redovisningsrättsliga delen kommer att behandlas mer utförligt i nästa avsnitt.

En intressant detalj är att det i 18 kap IL finns särskilda skattemässiga bestämmelser för hur anskaffningsutgifter för inventarier ska kostnadsföras. Inventarier är sådana tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, och hit räknas även immateriella tillgångar enligt 18:1 st 2. Som beskrivits i kapitel 5 ska redovisningen bara ligga till grund för beskattningen om det saknas särskilda skattemässiga regler. Att domstolarna i ovan beskrivna fall valt att fokusera på 14:2 st 2 IL och god redovisningssed snarare än att tillämpa de särskilda skattemässiga reglerna i 18 kap IL tyder på att de inte anser att

172 Se t.ex. Kellgren & Bjuvberg s 117.

173 Lodin et al s 40.

55

sign on-bonusar är något som har med värdet av immateriella tillgångar att göra. Istället ser de sign on-bonusen som en form av löneutbetalning och hanterar det som en förutbetald kostnad.

Som beskrivits i avsnitt 4.5.3. tillåter SvFF också att klubbarna omedelbart kostnadsför sina utgifter för övergångssummor vid spelarförvärv från andra klubbar. Så har bland annat BK Häcken valt att göra.¹⁷⁵ Jag håller det dock för osannolikt att Skatteverket skulle acceptera ett sådant förfarande i skattedeklarationen av samma skäl som ovan – det handlar om en tillgång som ska användas under flera år i verksamheten och anskaffningsutgifter för anläggningstillgångar ska kostnadsföras i den takt som tillgångarna förbrukas.176 Eftersom det vid en övergång från en annan klubb tveklöst handlar om en sådan immateriell tillgång som förvärvats från någon annan (18:1 st 2 p 1 IL) hade med största sannolikhet reglerna i 18 kap IL aktualiserats och omedelbart avdrag

för utgiften nekats med stöd av dessa regler.¹⁷⁷ Då BK Häcken är en allmännyttig ideell

förening som inte betalar inkomstskatt på sitt resultat har Skatteverket emellertid inte behövt ta ställning till den frågan.