Respondent 4 säger att den psykiska ohälsan växer sig allt större bland folk i Sverige och runt om i världen, därför spekulerar respondenten i att coacher och liknande roller
6.1 Vilka skillnader och/eller likheter finns mellan de intervjuade coacherna utifrån utbildning, arbetssätt och övriga kompetenser?
Resultatet tyder på att studien stämmer överens med Joos (2005) artikel som beskriver att den exekutiva coachen har en roll som, trots dess imponerande framväxt, är svagt förankrat i en tydlig beskrivning. Detta kan vara en effekt av det stora utbud av utbildningar som erbjuds på marknaden idag inom coaching.
“Det är viktigt att noga se över utbildningsinnehållet innan man påbörjar en eftersom det idag finns många alternativ. Det finns en risk att välja utbildningar som inte är seriösa” berättar en respondent. Utbildningar för att bli certifierad coach finns gott om på olika privatskolor. Den mest omtalade av dem verkar vara ICF:s certifiering. Coacherna diskuterar ICF som en bra utbildningsform som ger kvalitetsstämpel. Resultatet visar dock att några coacher väljer att avstå ICF. ICF blir därav en norm som coacher förhåller sig till, antingen för eller emot. Eftersom resultatet visade att coacherna själva hade svårt att definiera vad coaching är tyder det på svårigheter i branschens definition. Hellberg (1999) menar att professioner som inte har lagstadgade krav på yrket löper större risk att behöva hävda sig och stänga ute andra yrken för att stärka sin egen profession (Hellberg, 1999). Inom coaching finns akademiska kurser på högskolor och universitet men ingen hel coachingutbildning. Vidare poängterar coacherna vikten av att ha en akademisk utbildning i grunden, för att efter det bygga på med ICF eller annan kompetensutveckling.
Coacherna har utbildningar i grunden men de skiljer sig åt med allt från ledarskapsutbildningar till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Eftersom det i denna bransch inte finns en hel utbildning på akademisk nivå innebär det att stängningar blir allt
svårare. Detta eftersom stängningar bland annat kan genomföras genom akademisk utbildning. Vad som framkom av intervjuerna är att respondenterna, med hjälp av de utbildningarna som existerar, försöker skapa stängningar mot andra utövare. Med hjälp av Hellbergs (1999) och Witz (1992) teori kan vi förstå att denna stängning inte blir lika lätt genomförd eftersom stängningen de gör inte genom en akademisk och trovärdig källa.
Respondenter uttrycker att det är svårt att marknadsföra sig då det är svårt att visa upp ett tydligt resultat i coachingen och att många därför möter coaching med tvivel. Detta stämmer åter överens med den tidigare forskning då Joo (2005) menar att den svaga yrkesrollsbeskrivning har skapat en skepsis till yrket (Joo, 2005). Avgränsningen om vilket ansvarsområde som hör till vilken profession bestäms både av den professionella såväl som av klienten Abbott (1981). Med särskiljande utbildningsbakgrunder från coacherna leder detta till att de också utför coachingen på annorledes sätt. När den coachade märker resultatet av coachingen, vilket antagligen skiljer sig åt beroende på coachen, kan den bestämma och sprida sitt rykte om vilken upplevelse denne fått. Det påverkas även genom hur coacherna själva väljer att definiera coachingen på olika sätt bidrar till en splittrat avgränsning och ansvarsområde inom yrket (Abbott 1981).
Det övergripande resultatet utifrån första frågan i frågeställningen, visar att det finns en spridning i såväl utbildning, arbetssätt och kompetens. Ulfsdotter Eriksson (2012) beskriver den sociala sammanhållningen som en av grunderna till yrkets föränderlighet. Är inte yrkets definition och arbetsuppgifter liknande blir det svårt att skapa en tydligt definierad bransch. Coachernas arbetssätt skiljer sig åt trots att avgränsning gjorts till att endast intervjua coacher inom området karriär och ledarskap. Detta visar sig till exempel genom att en respondent lägger störst fokus på nätverkande för att marknadsföra sig och företaget. Samtidigt som en annan respondent inte lägger någon vikt på nätverkande då de flesta kunder kommer in via rekommendationer. Att det inte finns en tydlig definition och enade arbetsuppgifter kan dels handla om hur människor samverkar inom en bransch och/eller med yrkesgrupper utanför sin egen (Ulfsdotter Eriksson, 2012).
Då det i resultatet framhålls att branschen blivit stor med ett brett fokus, kan det vara svårt att skapa en tydlig definition av hur en coach arbetar och vilken utbildning som krävs. En otydlighet i en bransch kan leda till Regression. Regression uppstår då yrkesverksamma personer som kommer från samma bransch väljer att exkludera andra inom professionen, vilket har hänt i coachingens historia genom det tidigare nämnda med
för oss handlar det om att uppnå mål. Skrattcoaching är något annat.” berättar en respondent. Regression kan leda till att en konflikt inom professionen och även fastställande av kompetenser och kunskapskrav inom branschen blir svårare att tydliggöra (Abbott, 1981). I resultatet berättar respondenterna att ICF borde vara ett krav för samtliga coacher då det ger en kvalitetsstämpel, andra coacher berättar att de gjort aktivt motstår det eftersom de inte är överens med kraven för att bli ICF-certifierad.
Kompetens kan ses som olika delar uppdelat på färdigheter, kunskaper, erfarenhet, kontakter, värderingar, samordning, ledarskap och handledning (Keen, 1989). Dessa delar kan vi, utifrån vårt resultat, se har gett olika stor betydelse för coacherna. Kompetensen, att kunna lyssna, var ett återkommande svar från respondenterna. Erfarenhet var en kompetens som coacherna svarade motsägande på. En coach uttrycker att det utan lång erfarenhet inte går att utföra arbetet som exekutiv coach. Samtidigt berättar andra coacher att det snarare kan vara en nackdel med längre erfarenhet då coachen i sitt arbete ska vara neutral.
Slutligen kan vi konstatera att det finns både likheter och skillnader i arbetssätt, utbildning och kompetens bland respondenterna. Likheter i arbetssätt så som enskilda samtal med personer. Skillnader i hur det enskilda samtalet utförs, detta kan bero på den spridda utbildningsbakgrund som råder mellan dem. Eftersom utbildningen skiljer sig bland coacherna skiljer sig också sättet att arbeta på vilket bidrar till en splittrad avgränsning och ansvarsområde vilket också kan förklaras som regression mellan yrkesroller (Abbott, 1981). Att kunna lyssna ansågs vara en av grundstenarna i arbetet som coach, däremot rådde spridda meningar kring om erfarenheter var viktigt eller ej.
6.2 Hur väljer de intervjuade coacherna att beskriva sin yrkesroll?
Resultatet visade, trots ett homogent urval, att det råder tveksamheter inför att definiera sin roll som coach. En respondent öppnar intervjun med att berätta hur hon delvis kallar sig för karriärcoach men inte helt och hållet. Vidare berättar respondenten att det är en svårdefinierad bransch vilket också leder till en svårdefinierad roll. Enligt resultatet framkom det ingen tydlighet i definition av rollen. Det verkar inte ännu implementerats ett ramverk för exempelvis karriärcoachen, vilket det finns flera försök till enligt den tidigare forskning som beskrivs i kapitel 2. En respondent berättar att “klienten som blir coachad uppnår antagligen olika resultat beroende på vilken karriärcoach klienten blircoachad hos”. Respondenten berättar vidare varför coachingens utformning mellan olika coacher skiljer sig så mycket. Hon svarar att det kan bero på att de yrkesverksamma coacherna har en så varierande utbildningsbakgrund som gör att tolkningen av coachingens arbetssätt kan ses på olika sätt.
Joo (2005) har gjort ett försök i att skapa ett ramverk för den exekutiva coachen och Hatala & Hisey (2011) har gjort detsamma för karriärcoachen. Trots dessa försök som gjorts för att ge de olika rollerna en definition, tyder resultatet på att dessa ramverk inte implementerats efter vad som kan avläsas från de yrkesverksamma coachernas egna beskrivning. Det framkommer snarare en beskrivning av respondenternas roll genom distinktion till andra roller, som en strategi. Enligt Bourdieus (1984) begrepp distinktion, avgränsar den yrkesverksamma sig från andra för att uppnå en tydligare definition. Detta görs ofta genom att värdera vissa yrkesgrupper högre eller lägre än andra (Bourdieu, 1984). Resultatet påvisade att respondenterna delvis inkluderade sig själva till varandra men också exkluderade sig från andra som kallar sig för coacher. I undersökningen framkom det också från respondenterna att ordet coach överanvänds och på så sätt gör det svårt för coachens marknadsföring. I resultatet framkommer en tydlig bild av att coachen behöver jobba hårt för att få tillbaka sin status. Detta kan frambringa en konflikt om vilken utbildning som är bäst och vilket arbetssätt som är bäst inom den egna branschen för att nå en högre status. Distinktionen inom branschen påvisar även hur respondenterna exkluderar och inkluderar andra yrkesverksamma coacher utifrån bland annat akademiska meriter.
Enligt Abbott (1981) bestäms uppdelningen av lågstatusyrken och högstatusyrken dels över tid genom professionens kultur, men också utifrån samhället. Ofta bestäms yrkets status utifrån komponenter som makt, inkomst eller utbildning. Abbott (1981) menar också att eftersom status delvis tilldelas utifrån det föränderliga samhället, så är status också föränderligt. En respondent väljer att presentera sig som exekutiv coach och berättar hur hon endast coachar exekutiva roller. I resultatet blir det tydligt att detta är ett sätt att inkludera sig i en grupp som tillhör hög status och avgränsar sig till det som skulle innebära en lägre status. Respondenterna berättar om hur andra typer av coacher gör det svårt för dem att skapa förtroende och erhålla en högre status. Enligt Abbott (1981), som skriver om yrkesstatusens dilemman, granskar samhället ständigt branscher på ett kritiskt och dömande sätt vilket hotar yrkens status.
dåligt sätt (Abbott, 1981). Resultatet pekar på att en coach kan göra det svårt för en annan coach när det kommer till marknadsföring. En respondent berättar att hon inte längre marknadsför sig som coach, utan väljer aktivt att kalla sig själv som konsult för att undgå det kritiska fördömandet från kunden. Hon beskriver att det idag finns hundcoacher och skrattcoacher som är något helt annat än det som tillhör hennes yrkesroll, men trots allt infekterar hennes marknadsföring.