bakgrund. För att kunna hantera arbetet som exekutiv coach krävs, enligt respondenten, lång yrkesmässig erfarenhet kombinerat med relevant akademisk utbildning. Respondenten har en företagsledande bakgrund, vilket hon förklarar som ett krav för den som skall arbeta som exekutiv coach. Respondenten berättar att den utbildning och erfarenhet inom företagsledande roller som hon har, är väsentliga för att arbeta med det hon gör idag. Vidare bör en coach, enligt respondenten, också förstå vikten av social kompetens, att vara en god lyssnare och ha god självinsikt.
Respondent 6 ger svar om att de viktigaste kompetenserna inför jobbet som coach är konsten att lyssna och även samtalsmetodik. Detta tillsammans skapar en förståelse för personers syften och vad människor drivs av förklarar respondenten.
”Det finns hund- och katt coaching och skrattcoaching och för oss handlar det om att uppnå mål. Skrattcoaching är något annat” säger respondenten.
Vidare uttrycker respondenten att coaching handlar mycket om ledarskap och kompetens inom ämnet, genom erfarenhet eller utbildning.
5.3.1 Sammanfattning: Kompetens
Respondenterna poängterar vikten av att vara en god lyssnare och att coachen skall vara nyfiken på människor. Något som däremot skiljer sig mellan respondenterna är om lång erfarenhet krävs i arbetet som coach. Några anser att det är mycket viktigt med erfarenheten av ledande roller eller i rollen som coach, en av dessa tycker att en exekutiv coach bör ha minst tio års erfarenhet. Samtidigt säger andra respondenter att det inte är
viktigt eftersom coachen skall inta en neutral roll vilket snarare är enklare om coachen inte själv jobbat som exempelvis chef. Egenskaper som framhävs utifrån intervjuerna är bland annat aktivt lyssnande, att kunna utmana, att ha ett människointresse, hålla sig neutral och att ha förmågan att kommunicera.
5.4 Beskrivning av sin yrkesroll
Respondent 1 titulerar sig som karriärrådgivare, men också karriärcoach i viss mening. Hon bedriver karriärcoaching men eftersom coaching idag har en så pass bred definition ser hon coaching mer som en metod snarare än en egen yrkestitel. Respondenten säger vidare att det inte är många personer som jobbar helt och hållet som coach utan att personer anammar coaching till sitt arbete. Exempelvis en chef som vill skapa bättre samtal med sina anställda eller en karriärcoach som vill utveckla sina samtal eller fotbollstränaren som vill förbättra kommunikationen med lagspelarna.
Respondent 2 berättar att hennes yrkesroll liksom hela branschen är svårdefinierad. Hon säger att många kallar sig för karriärcoach för att det låter bra. Hon svarar vidare att olika resultat troligen uppnås beroende på vem den coachade är och hur denna definierar coachens arbetssätt.
“klienten som blir coachad uppnår antagligen olika resultat beroende på vilken karriärcoach klienten blir coachad hos” berättar respondenten.
Respondenten beskriver att coachingens utformning mellan olika coacher skiljer sig åt, vilket kan bero på att branschen har en så bred definition och att de yrkesverksamma coacherna har en så varierande utbildningsbakgrund. Själv tycker respondenten att en coach bör ha en akademisk bakgrund från en beteendevetenskaplig utbildning. Respondenten ser coaching mer som en metod som hon använder i sitt arbete än ett komplett yrke.
Respondent 3 berättar att coachingen ger rum för personlig tolkning och att hon jobbar med coaching på ett sätt och hennes kollegor på ett annat.
”Många psykologer lär sig coaching också, och chefer exempelvis så det ägs ju inte bara av en yrkesgrupp för det är ju konsten att utveckla en annan människa” Säger respondenten.
Vidare anser respondenten att det är en tvetydlig bransch där hon ofta måste förklara sig och sina arbetsuppgifter för att skapa förtroende.
Respondent 4 svarar att coaching som begrepp är skamfilat. Men kommer definitionen utifrån ICF är den desto mer trovärdig.
ICF:s definition på coaching handlar om förflyttning, det handlar om att se en människas potential och styrkor, att alltid jobba mot en frisk person, att se människans helhet och se möjligheter. Att öppna upp för en person så att den blir medveten om sina styrkor och förmågor. Och där kunna gå till handling. En förflyttning. - Respondent 4
Respondenten har ett nära samarbete med en psykoterapeut som hjälper respondenten att förstå sina egna inre psykiska processer, det blir viktiga reflektioner då hon själv arbetar med samtal. Respondenten berättar att de klienter som behöver annan typ av hjälp är för sköra för att genomgå coachingsamtal och mötas av det coachande förhållningssättet. Då är det enligt respondenten viktigt att avbryta processen och rekommendera annan typ av hjälp.
Respondent 5 förklarar att coaching är en brokig bransch där det finns spridda meningar om vad coaching faktiskt innebär. Från ICF ges certifikat och en slags kvalitetsstämpel. Men det finns många olika coacher. Respondenten säger att det finns ett antal professionaliserade instrument som man kan förhålla sig till, hon anser att de organisationerna med bäst kvalité är ICF.
Respondent 6 svarar att det i media visas en dålig bild av coaching, där det visas upp som något flummigt och larvigt. Hon beskriver att ICF, som branschorganisation, är det riktmärke alla bör gå efter för att få den bästa definitionen på coaching. Enligt respondenten är det viktigt för henne att hon är just certifierad från ICF.
Eftersom det idag är så att vem som helst kan kalla sig coach och jobbar med vad som helst, då urvattnar det rollen och det är därför det är viktigt att det finns ett ICF. - Respondent 6
Idag använder sig för många av namnet coach vilket också är en bidragande faktor till den spridda definitionen på yrket berättar respondenten.
5.4.1 Sammanfattning: Beskrivning av sin yrkesroll
De intervjuade berättar att coachingbranschen är en svårdefinierad bransch. Vidare ser vi att respondenterna berättar att det är skamfilat att kalla sig för coach och att alla möjliga branscher överanvänder titeln coach. Respondenterna berättar att en anledning till varför yrket är svårdefinierat kan vara för att branschen är för bred. Personer som använder sig av titeln, coach har olika syften och jobbar med allt från skrattcoaching till ledarskapscoaching. Några respondenter berättar att de anser att alla bör gå efter ICF:s riktmärke där kvalitetsstämpel ges. Vidare ser vi att de intervjuade ser på coaching mer som ett redskap snarare än en egen bransch.
5.5 Respondenternas beskrivning av branschens utveckling
Respondent 1 beskriver coaching som ett kraftfullt och effektivt redskap och att det därför kommer fortsätta att utvecklas. För respondenten, som har en certifiering från ICF tillsammans med en beteendevetenskaplig utbildning, är det dock frustrerande att helgkurser i coaching existerar.
Jag tror ju absolut att det är en stor skillnad i mitt jobb och dennes. Efter ju mer gedigen utbildning du har och ju fler coachtimmar du har, desto mer seröst blir du ju som coach. För man kan ju verkligen klanta till det, det är ju människors känslor vi jobbar med. - Respondent 1
Respondenten berättar att en positiv förändring skulle kunna ske genom en kandidatutbildning i coaching.
Respondent 2 säger att karriärcoaching exploderat fram över arbetsmarknaden de senaste tio åren. Hon beskriver att det kommer fortsätta så då samhället idag, enligt respondenten är mycket mer prestationsinriktat. För att kunna bli en mer accepterad och seriös yrkesbransch säger respondenten att de små oseriösa kurserna i coaching bör försvinna. Vidare talar den intervjuade om att det behövs en gemensam uppfattning inom branschen om certifiering. Branschen har idag, enligt respondenten, en alldeles för bred
definition när det kommer till kompetensbeskrivning, därav förklarar hon att branschen bör brytas ner till olika mindre yrkesgrupper.
Respondent 3 svarar att hon inte vill spekulera för mycket i branschens framtid, men