Den ekonomiska utvecklingen under 1990-talet i de nordiska länderna ka-raktäriserades av mer eller mindre uttalade svårigheter under decenniets för-sta del följt av en mer eller mindre för-stark återhämtning under de följande åren. Ojämförligt värst drabbades Finland av den ekonomiska krisen i bör-jan av 1990-talet, men även Sverige hade en mycket besvärlig situation med flera år i följd med negativ tillväxt. Danmark hade redan i slutet av 1980-talet låg tillväxt och hög arbetslöshet. 1990-talskrisen handlade här om att få ner den höga arbetslösheten och få igång tillväxten. I Norge slutligen var 1990-talskrisen betydligt mindre starkt uttalad än i de övriga länderna. Eko-nomin växte under hela decenniet − men starkare på slutet än i början. I ta-bell 11.2-11.4 nedan visas några ekonomiska nyckeltal för åren 1990, 1994 och 1999 samt utvecklingen under perioderna dessemellan.
Tabell 11.2 Utvecklingen av ekonomiska nyckeltal under åren 1990 -1999 för de nordiska länderna
Bruttonationalprodukt per kapita (PPP-Euro 1999 års priser) samt tillväxt i total BNP (1999 år priser) BNP per kapita 1990 Årlig tillväxt BNP 1990-94 BNP per kapita 1994 Årlig tillväxt BNP 1990-94 BNP per kapita 1999 Årlig tillväxt BNP 1990-94 Danmark 21 332 2,0% 22 823 2,7% 25 558 2,4% Finland 17 244 -2,6% 15 216 5,4% 19 487 1,8% Norge 19 736 2,3% 21 104 4,3% 25 540 3,4% Sverige 18 572 -1,4% 17 099 3,8% 19 576 1,4% Källa: NOSOSKO
BNP per kapita beräknat i jämförbart mått (köpkraftsjusterad Euro (PPP), 1999) visar landets relativa välstånd. Här ligger Danmark och Norge klart högre än Finland och Sverige. Klyftan vidgades under 1990-talet, då också Norge hade en betydligt bättre utveckling än Danmark och kom upp i jäm-bredd. Finland startade från ett lägre utgångsläge år 1990 men låg vid de-cenniets slut på samma nivå som Sverige.
Det framgår vidare av tabell 11.2 både Sveriges och Finlands tillväxt drabbades hårt av den ekonomiska krisen. Den ekonomiska utvecklingen under 1990-talet som helhet har varit sämst i Sverige. Såväl nedgång som uppgång var dock starkare i Finland än i Sverige. Även Danmark och Norge hade relativ låg tillväxt i början av 1990-talet, men denna förbättrades efter-hand. Utvecklingen på arbetsmarknaden under 1990-talet visas i tabell 11.3 nedan.
Tabell 11.3 Utvecklingen av ekonomiska nyckeltal under åren 1990 -1999 för de nordiska länderna
Arbetslöshet och arbetskraft
1990 1994 1999 Arbets-löshet Andel i ar-betskraften Arbets-löshet Andel i ar-betskraften Arbets-löshet Andel i ar-betskraften Danmark 9,7% 80%1) 12,3% 79% 5,7% 78% Finland 3,2% 80%2) 16,6% 77% 10,2% 78% Norge 5,2% 69%3) 5,4% 69% 3,2% 73% Sverige 1,6% 81%4) 8,0% 72% 5,6% 73% 1 I åldersgruppen 16–66 år. 2 I åldersgruppen 20–64 år. 3 I åldersgruppen 16–74 år. 4 I åldersgruppen 16–64 år.
Vid decenniets början hade Danmark den klart högsta arbetslösheten i de nordiska länderna och det dröjde ända till slutet av decenniet innan dessa problem, som uppkommit under 1980-talet, var bemästrade. Minskningen av arbetslösheten berodde primärt på en ökning av sysselsättningen, men var till en del också kopplad till en minskning av arbetskrafts-deltagandet genom ökad förtida avgång och ett ökat antal personer i utbildning och för-äldraledighet. I Sverige och framförallt i Finland ökade arbetslösheten dra-matiskt under åren 1990 – 1994. I Sverige maskerades arbetslöshetstalen delvis genom ett stort antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder − beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning etc. Samtidigt med att lösheten ökade sjönk arbetskraftdeltagandet. Många äldre lämnade arbets-kraften och ett stort antal yngre personer fortsatte i utbildning i brist på möj-ligheter att få arbete. Mot slutet av decenniet förbättrades så småningom ar-betsmarknads-situationen i både Sverige och Finland − mest markant i Sveri-ge. I Norge var arbetslösheten högre än i Sverige och Finland vid decenniets början, men den sjönk efterhand och arbetskraftsdeltagandet ökade. (Obser-vera att detta i tabellen är mätt på olika sätt, vilket försvårar en jämförelse län-derna emellan).
Den ekonomiska utvecklingen under 1990-talet påverkade också den fentliga sektorns finansiella situation. Tabell 11.4 visar utvecklingen av det of-fentliga finansiella sparandet och bruttoskulden för den konsoliderade offent-liga sektorn räknat i procent av BNP i de nordiska länderna under 1990-talet. Tabell 11.4 Utvecklingen av ekonomiska nyckeltal under åren 1990 -1999
för de nordiska länderna
Offentligt finansiellt sparande och offentlig bruttoskuld
1990 1994 1999 Off. finansiellt sparande Offentlig bruttoskuld Off. finansiellt sparande Offentlig bruttoskuld Off. finansiellt sparande Offentlig bruttoskuld Danmark -1,2% 61% -2,4% 74% +3,1% 52% Finland +5,3% 11% -5,7% 59% +1,9% 57% Norge +4,8% 30% +2,5% 37% +8,0% 28% Sverige +4,2% 44% -10,3% 79% +1,8% 68%
Källa: Offentlig statistik: Danmark, Finland, Norge, Sverige
Vid 1990-talets början var den offentliga ekonomin i god balans i samtliga länder. Endast Danmark hade en offentlig bruttoskuld av mer betydande omfattning. Fyra år senare var situationen i Sverige och Finland helt föränd-rad med mycket stora underskott i den offentliga sektorn och en snabbt väx-ande skuldsättning. Drastiska besparingsprogram − ännu mer långtgående i
Finland än i Sverige − förde efterhand situationen under kontroll och år 1999 var den offentligfinansiella krisen övervunnen i båda länderna. Även i Danmark visade de offentliga finanserna överskott under periodens senare del och den offentliga skulden som andel av BNP började sjunka. Utveck-lingen i Norge var helt annan. De stora oljeinkomsterna har här lett till stora överskott och en stabil bruttoskuld för de offentliga sektorn.
Den ovan skisserade makroekonomiska utvecklingen under 1990-talet påverkade i hög grad utvecklingen av social- och hälsoutgifterna − såväl de absoluta som räknat som andel av BNP. Tabell 11.5 nedan visar utveckling-en gutveckling-enom jämförelse mellan årutveckling-en 1990, 1994 och 1999.
Tabell 11.5 Utvecklingen av social- och hälsoutgifterna i de nordiska län-derna under 1990-talet − absolut (fasta priser; index 1990=100) och som andel av BNP
1990 1994 1999
Social- och
hälsoutgifter
D:o som an-del av BNP
Social- och hälsoutgifter
D:o som an-del av BNP
Social- och hälsoutgifter
D:o som an-del av BNP
Danmark 100 28,8% 123 32,9% 126 29,4%
Finland 100 25,2% 124 33,5% 127 26,7%
Norge 100 26,4% 116 27,9% 143 28,0%
Sverige 100 33,3% 103 36,4% 112 32,9%
Källa: NOSOSCO 16:2001; 7:1997 (För 1994; omräknat m h t reviderad beräkningsmetod)
Som framgår av tabell 11.5 har Sverige haft den klart lägsta ökningen av so-cial- och hälsoutgifterna bland de nordiska länderna under 1990-talet. Fort-farande år 1999 låg dock Sverige högst när det gäller utgifterna räknat som andel av BNP, vilket förklaras av den låga tillväxten. Omvänt kunde Norge trots en mycket stark ökning av socialutgifterna hålla BNP-andelen nästan oförändrad som följd av den goda ekonomiska tillväxten. Den starka ök-ningen av social- och hälsoutgifterna i Finland under perioden 1990/94 var betingad av de dramatiskt växande utgifterna för arbetslösheten. Under se-nare delen av 1990-talet har man här genomfört ett långtgående sparpro-gram, som i förening med sjunkande arbetslöshetstal lett till en kraftig re-duktion av BNP-andelen. Ökningen av de sociala utgifterna i Danmark från 1990 till1994 berodde bland annat på en övergång år 1994 till bruttoutbe-talning av pensioner och kontantstöd.
Skillnader i de makroekonomiska villkoren har lett till olikheter länderna emellan i den socialpolitiska inriktningen. Gemensamt är dock att det i