Skulle informanterna själva använda finska med myndigheter?

gång var.

6.5.4 Skulle informanterna själva använda finska med myndigheter?

De föregående frågorna har mer en principiell bas. Fråga 24 är så till vida mer krävande, att den efterfrågar egen aktivitet. Frågan uppfattades väldigt olika av informanterna. I många fall fick inter-vjuaren ställa om frågan, den andra gången i formen ”Om du fick använda finska med myndigheter, skulle du göra det? Och i så fall var och när?” Den ursprungliga frågan lyder på följande sätt:

24) Jos voisit käyttää suomen kieltä viranomaisten kanssa asioidessasi, koska ja missä tekisit sen?/Om du fick använda finska med myndigheter, när och var skulle du göra det?

Svaren varierade tydligt mellan de yngre och de äldre informterna. Av de 23 äldre informanterna menade 20 att de skulle an-vända finska i kontakt med myndigheterna. Alla äldre män som har deltagit i undersökningen svarade jakande och de flesta av dem an-såg att de skulle använda finska varje gång det fanns möjlighet till det. Många informanter uppfattade frågan som en följdfråga till fråga 23 där man redan hade fått möjlighet att beskriva vilken finskspråkig offentlig service man ansåg vara viktig att ha på hem-orten. Därför förefaller det naturligt att de flesta inte räknade upp en lista av serviceformer, utan konstaterade att de skulle använda finska i de flesta eller alla myndighetskontakter och servicesituatio-ner, och speciellt i dem som man hade nämnt vid den tidigare frå-gan. Serviceformer som nämndes specifikt av äldre manliga infor-manter var bl.a. post, Skatteverket (2 ggr), jurist, sjukhus (2 ggr), läkare (2 ggr), polis, kommunala myndigheter (2 ggr), länsstyrelse och apotek.

Många av de äldre manliga informanterna berättade att de använ-der finska redan i nuläget i sina myndighetskontakter ifall de vet att det är möjligt. Om servicepersonalen talar svenska på ett sätt som antyder finsk bakgrund, vågar de flesta äldre män ”testa” ifall det är möjligt att använda finska. Samma gäller situationer då serviceper-sonalen har ett finskt namn eller är en tidigare bekant sverigefinne för den finskspråkige. Då används oftast finska i servicesituationen.

Kyllä minä käyttäisin aina, koska se on helpompaa ja luonnollisempaa.

Minä osaan ajatella sillä ja reagoida sillä [suomen kielellä]. -- -- Ruotsiksi saattaa tulla tilanteita, joissa ei löydä sanoja juuri oikealla hetkellä, mutta ehkä jälkeenpäin sitten, kun se tilanne ja mahdollisuus ovat jo menneet. MMÄM61

(Jag skulle använda (finska) alltid, eftersom det är lättare och kommer mera naturligt. Jag kan tänka på det och reagera med det [finska språket].-- -- När man pratar svenska kan det komma situationer då man inte hittar de rätta orden när man ska, men de kommer kanske efteråt, när situationen och möjligheten redan är borta.) MMÄM61

En specifik situation där svenskan upplevdes som komplicerande var för en informant läkarbesök. På samma sätt beskrevs det som komplicerat att läsa myndighetsbeslut och andra papper på svenska.

Speciellt bland de äldre informanterna är språkkunskaperna i svenska oftast knappa när det gäller byråkratiskt, myndighets- eller i övrigt fackmässigt språk.

Lääkärit käyttävät sellaista kieltä, ettei sitä aina välttämättä ymmärrä.

Ja kun on omasta terveydentilasta kyse, niin haluaa tietää mahdollisimman tarkkaan. MMÄM64

(Läkare använder sådant språk att man inte nödvändigtvis förstår det.

Och när det handlar om ens egen hälsa, vill man veta så noggrant som möjligt.) MMÄM64

Äldre kvinnliga informanter var till största delen av samma åsikt som sina manliga motparter. Hälften av dessa, sex stycken, ansåg att de skulle använda finska överallt om det bara fanns möjlighet till det. Ytterligare tre äldre kvinnor specificerade olika användnings-ställen. Försäkringskassan, läkare, domstolar, sjukvård, pastorsex-pedition, Skatteverket och kommunala myndigheter nämndes en gång var, samt ”alla möjliga myndighetskontakter” tre gånger.

En iögonfallande detalj i de äldre kvinnornas svar är att några av dem beskrev myndighetskontakter och situationer inom t.ex. vård som främmande, obehagliga och t.o.m. skrämmande. Många tillade att de helst skulle använda finska i alla situationer där de inte kän-ner sig ”hemma” i själva situationen. Dessa situatiokän-ner avvek ofta från vardagen och kunde därför upplevas som obehagliga. De ut-görs typiskt av formella, eller fackspråkligt inriktade situationer, som på olika sätt är jämförelsevis språkkrävande.

Mä tekisin sen nimenomaan sellaisissa tilanteissa, jotka on jotenkin vaikeita tai pelottavia, missä ei sen puoleen oikein pärjäisi kummallakaan kielellä, koska se olisi pelottavaa. Silloin haluaisi saada tehdä sen suomen kielellä. -- -- Ne tilanteet, jotka niin paljon jännittäisi ja pelottaisi SSÄK57

(Jag skulle nog göra det speciellt i sådana situationer som är på något sätt svåra eller skrämmande, när man i för sig inte skulle klara sig på något av språken, eftersom det skulle vara skrämmande. Då skulle man vilja göra

Bilaga 7 SOU 2005:40 det på finska. -- -- De situationerna som skulle göra en så spänd och rädd.) SSÄK57

En äldre kvinna berättade att behovet att använda finska är passerat för hennes del och att språkkunskaperna redan har nått en sådan nivå att svenskan inte utgör något problem. En annan ansåg sig inte att ha några behov i nuläget, men erkände möjligheten att hon kanske skulle behöva använda mera finska senare i sitt liv.

En tydlig tendens bland svaren var att många av de yngre infor-manterna svarade nekande till frågan om de själva skulle använda finska med myndigheter. Speciellt yngre män i undersökningen av-slog användandet av finskan nästan rakt av. Sju av tio unga män konstaterade att de inte skulle använda finska. En av dem gav som anledning avsaknaden av kunskaper i byråkratisk finska.

Resterande tre hade åsikter som liknade varandra. Beroende av situation och serviceplats skulle de möjligen kunna använda finska med myndigheter. Av dessa konstaterade en yngre man att även om han själv inte hade behov av finskspråkig service i nuläget, var det viktigt med alternativa språk inom servicebranschen och myndig-heterna.

Jos olisi mahdollisuus käyttää [suomea], niin saattaisin käyttääkin, koska suomea puhuessa tulee hyvä ja turvallinen olo. SSYM21

(Om det fanns en möjlighet att använda [finska], skulle jag väl kunna använda det, eftersom det känns bra och tryggt när man pratar finska.) SSYM21

Bland yngre kvinnor underströk flera informanter det faktum att de inte har behövt vara i kontakt med myndigheter och kunde såle-des inte säga om de skulle använda finska eller inte. De flesta av dem konstaterade att de troligen skulle använda svenska i alla kon-takter. Sju av 12 unga kvinnor var av den åsikten att de inte skulle använda finska även om det fanns möjlighet till det. Den främsta anledningen var att de ansåg sig att vara helt svenskspråkiga och, som några konstaterade, inte behärskar den byråkratiska finskan.

Jag har inte haft någon kontakt med myndigheter, men jag tror inte jag skulle använda finska även om det fanns möjlighet till det. Men det måste finnas som alternativ för andra som behöver det. SLYK19 Resterande fem unga kvinnor ansåg att det fanns en möjlighet att de själva skulle använda finska med myndigheter. Platser där man skulle använda finska var bl.a. på banken, Skatteverket och inom sjukvården. Två väldigt lika kommentarer från yngre kvinnor som i undersökningen uttryckte sin vilja att använda finska med myndig-heterna lyder så här:

Kyllä mä voisin ihan hyvin ajatella käyttäväni. Jos sitä vain olisi. Jos esim. neuvola tai kätilö, silloin kun mä synnytin, olisi ollut

suomalainen [suomenkielinen], niin silloin kyllä olisin käyttänyt (suomea). SLYK24

(Jag skulle väl kunna tänka mig att använda. Om det bara fanns. Om t.ex. barnavårdscentralen eller barnmorskan hade varit finsk [finsk-språkig], då hade jag använt finska.) SLYK24a

Voisihan sitä käyttää, jos niitä palveluja olisi suomeksi. Nyt on jo tottunut siihen, että hoitaa asiat ruotsiksi, mutta voisi olla helpompaa, jos saisi palvelua suomeksi. SLYK24b

(Man skulle kunna använda det, om det fanns service på finska. Nu har man redan blivit så van vid att ta hand om saker och ting på svenska, men det skulle kunna vara lättare om man fick service på finska.) SLYK24b

Av svaren kunde man delvis ana att användandet av finskan kändes främmande för de flesta ungdomarna av tre olika skäl. Dels hade största delen av de unga informanterna så bra språkkunskaper i svenska att finskan inte längre kändes som något alternativ utanför hemmet och vänskapskretsen. Det offentliga språket för dessa ungdomar var svenska och det administrativa/”byråkratiska” ord-förrådet behärskades oftast enbart på svenska. Dels upplevdes frå-gan om användandet av finska med myndigheter som förvånande.

Orsaken, som intervjuaren upplevde det, var att eftersom det i nu-läget existerar väldigt få faktiska möjligheter att använda finska i myndighetskontakter, ansågs av ungdomarna detta alternativ som icke-existerande. Som en tredje orsak kan avsaknaden i sig av de ungas erfarenheter av myndighetskontakter även ha spelat en roll när det gäller svaren.

Skillnaderna i svaren enligt region är inte lika iögonfallande som när man jämför resultaten mellan unga och äldre. I tabell 18 kan vi se att enbart informanter från övriga kommuner i Stockholms län visar skilja sig från de andra tre grupperna.

Tabell 18 Skulle man använda finska själv med myndigheter, fördelning enligt region

Stockholms län Stockholms stad Mälardalen centrala Mälardalen mindre Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej 10 2 5 4 7 7 6 4

Av 12 informanter från Stockholms län uttryckte så många som 10 att de skulle vilja använda finska med myndigheter om det fanns möjlighet till det. Två informanter ville inte göra det. I andra regio-ner var uppdelningen betydligt jämnare, i Stockholms stad fem po-sitiva mot fyra negativa svar, i Mälardalens centrala kommuner sju

Bilaga 7 SOU 2005:40

respektive sju svar och i mindre Mälardalskommuner sex positiva och fyra negativa svar. I fråga 24 beskrev endast få informanter faktiska situationer där de skulle använda finska, men de flesta hade redan gjort det under fråga 23.

6.5.5 Frågan om vikten av användning av finskan inom