Vilken typ av service borde finnas på finska?

Om informanterna vid den tidigare frågan hade nämnt behovet av finskspråkig service ombads de i fråga 23 att specificera sina behov.

Bland alternativen i fråga 23 har informanterna själva fått välja de viktigaste serviceformerna för dem och även haft möjlighet att nämna sina andra servicerelaterade behov. I det transkriberade ma-terialet förekom totalt 216 olika svar på alternativen.

Enligt svarsfrekvensen var den viktigaste serviceformen för in-formanterna åldringsvård/äldreomsorg. Av alla alternativ nämndes den oftast av informanterna, 38 gånger. Viktigast var åldringsvår-den för äldre män och kvinnor, med vardera 11 svar. I praktiken betyder detta att alla intervjuade äldre män och alla utom en äldre kvinna ansåg att det är viktigt med finskspråkig service i åldrings-vård på hemorten. Bland de yngre informanterna var antalet svar nio för yngre kvinnor och sju för yngre män. När det gäller äldre och deras speciella behov, framkom det av flera svar att även annan service än åldringsvård är viktig.

Kyllä se olis tärkeää, mä tykkään että hirveän tärkeää, noiden vanhusten kohdalla ennen kaikkea. Totuus on se, että vanhemmiten häviää se ruotsin kieli ja sellaisista on kuullut niin karmeita kohtaloita, kun ovat joutuneet vain ruotsinkieliseen hoitoon. Täytyy tässä vielä korostaa sitä, että nimenomaan vanhusten kohdalla se on tärkeää, että on palveluita. MMÄM51

(Det skulle vara viktigt, jag tycker att det är jätteviktigt, speciellt när det gäller åldringarna. Sanningen är att när man blir äldre, försvinner det svenska språket och man har hört om hemska öden när en sådan har hamnat i enbart svenskspråkig vård. Jag måste ännu en gång betona att speciellt för äldre är det viktigt att det finns service.) MMÄM51

Informanternas svar följdes av flera exempel från verkliga livet.

Vissa äldre var bekymrade över sin egen framtid, andra, oftast yngre, uttryckte oro över bekanta och släktingar som antingen re-dan hamnat i åldringsvården eller kommer att behöva vård i framti-den. Äldre med åldersrelaterade sjukdomar som demens eller

Alz-Bilaga 7 SOU 2005:40

heimers ansågs vara en speciell grupp med speciella behov. En kvinna, verksam inom sjukvården, beskriver situationen såhär:

Se on kauheaa katsottavaa, kun dementiapotilaalla kieli häviää. Eikä siinä ole minkään näköistä merkitystä kielitaidolla. -- -- Se on hirveä tilanne muutenkin, kun koko elämä kaatuu, eikä sitten pysty sitä kommunikoimaan ulospäin. SSÄK57

(Det är hemskt att titta på när en patient med demens tappar språket. Och då spelar språklig kompetens ingen roll. -- -- Det är en hemsk situation även annars, när hela livet rasar och man inte kan kommunicera det utåt.) SSÄK57

Någon informant påpekade att stora årskullar, speciellt 40-talis-terna, kommer att vara en stor grupp i behov av mer service i fram-tiden. Bland dem finns det sådana som helt saknar kunskaper i svenska, samt många som aldrig lärt sig annat än ett ytfunktionellt språk, någon slags vardagssvenska utan känslouttryck eller fackord.

De flesta av dessa har kommit till Sverige i vuxen ålder, jobbat på finskspråkiga arbetsplatser och nästan helt saknat kontaktytor i det svenskspråkiga samhället och således gått miste om tillfällen till språkinlärning. Några informanter trodde även att det finns många äldre som hade en relativt svag skriftlig förmåga.

Niitä kielitaidottomia ei tule olemaan yksi tai kaksi tuhatta, vaan vieläkin enemmän. Juuri niitä ihmisiä, jotka osaavat sanoa mjölk ja bröd, mutta eivät paljoa muuta. -- -- Meitä tulee tuolta 35, 40 vuoden takaa lakoamalla meitä eläkeläisiä, jotka tarvitsee apua. MCÄK67b (Sådana icke-språkkunniga kommer inte finnas ett eller två tusen, utan ännu mer. Just de människorna, som kan säga ’mjölk’ och ’bröd’, men nästan inget annat. -- -- Det kommer att komma tusentals pensionärer från 35, 40 år, som behöver hjälp.) MCÄK67b

Närmast efter åldringsvården kom sjukvården med 35 benäm-ningar. Alla elva intervjuade äldre män nämnde sjukvården, samt tio intervjuade äldre kvinnor. Hos yngre informanter var antalet be-nämningar något lägre, sju i båda grupperna. Detta faller sig natur-ligt eftersom behovet av sjukvård oftast är mindre aktuellt hos unga och friska människor. Många av de yngre informanterna berättade om sina föräldrar eller mor-/farföräldrar som redan nu eller i fram-tiden är i behov av finskspråkig sjukvård. I flera familjer var det vanligt att någon i den yngre generationen fungerade som tolk för de äldre när de behövde sjukvård.

En yngre informant berättade om sin mormor som har bristfäl-liga kunskaper i svenska och som på grund av sin sjukdom ofta är tvungen att söka sjukvård.

Det är jobbigt när man är sjuk och inte riktigt kan förklara och knappt förstår själv. Jag tänker också på att när hon är inlagd, att om det kan finnas några läkare som kanske kan finska. MCYK17

En annan informant som har varit verksam inom sjukvården, beskrev situationen så här:

Kyllähän mä olen huomannut kun olen ollut töissä itse, että heti jos tuli suomalaisia potilaita, niin kyllähän ne oli ihan onnessaan, kun kuulivat minut ja heti kääntivät suomeen. Halusivat puhua suomea ja halusivat kaikki tiedot suomeksi. -- -- Se oli paljon helpompaa, he ymmärsivät heti sen eikä tarvinnut kysyä moneen kertaan. Ne oli ihan hirveän kiitollisia. SLYK24a

(Visst har jag lagt märke till, när jag har jobbat, att när det kommer finska patienter, så blir de jätteglada när de hör mig och går direkt över till finskan. De vill prata finska och vill ha all information på finska. -- -- Det var mycket lättare, de förstod direkt och behövde inte fråga flera gånger. De var väldigt tacksamma.) SLYK24a

Viktiga serviceformer för informanterna var även Försäkringskassan med 28 benämningar, Skatteverket med 25 och skola med 22 benämningar. Förskola och domstolar kom därefter med 22 respek-tive 19 benämningar. Försäkringskassan och Skatteverket tas upp som viktiga, kan man anta, eftersom redan små språkliga missför-stånd kan få ödesdigra effekter.

Även vikten av utbildningsväsendet som skola och förskola un-derströks. När det gäller skola var informanterna ytterst eniga, i alla tre grupper förutom äldre män uttryckte fem stycken infor-manter behovet av finskspråkig undervisning i skolan och bland äldre män var antalet sju. Det innebär att 22 av 45 informanter pri-oriterade skolans språkförmedlande funktion högt.

Det är många barn som kommer hit som har finskspråkiga föräldrar, som kanske känner sig kluvna mellan sina finskspråkiga föräldrar och svenska vänner. De behöver undervisning i finska och stöd på det sättet. Ett språk är ju alltid ett plus, det ska inte ses som ett börda. -- -- Jag har själv fått mycket ut av när jag gick på finska lektioner.

SLYK19b

En äldre man uttryckte sig på följande sätt:

Lasten ja suomenkielisen opetuksen kohdalla tuntuu, että se vastuu jää vanhemmille ja isovanhemmille. Koulussa on jo liian myöhäistä, juna on jo mennyt. MMÄM51

(När det gäller barn och undervisning på finska, så tror jag att ansvaret ligger på föräldrarna och mor-/farföräldrarna. I skolan är det redan för sent. Tåget har redan gått.MMÄM51

Vid domstolar borde man ha en möjlighet att använda sitt mo-dersmål bl.a. på grund av, som en informant uttryckte det, att det lätt uppstår missförstånd.

Informanterna yttrade intresse även för andra serviceformer som inte stod med på den ovannämnda listan. Under svarsalternativ Muualla/annat framkom det t.ex. banktjänster (3 ggr), arbetsför-medling (3 ggr), andra myndigheter (3 ggr), teater och biografer (2

Bilaga 7 SOU 2005:40

ggr), församlingar (2 ggr) och försäkringsbolag, tolkservice, sociala