Avsikten med denna studie var att undersöka om investerare inom den svenska obligationsmarknaden betalar en premie för att investera i gröna obligationer jämfört med konventionella obligationer. Skillnaderna i spread och avkastning som investerare får för att investera i gröna obligationer och konventionella obligationer presenterades i analysen. I detta kapitel kommer studiens syfte att besvaras. Kapitlet kommer att innehålla en reflektion över arbetet och avslutas med förslag till vidare forskning.
5.2 Slutdiskussion och slutsats
Syftet med studien var att påvisa huruvida det vid emissionstillfället finns skillnader i spread mellan gröna obligationer och konventionella obligationer på den svenska obligations-marknaden. För att uppnå syftet har det gjorts jämförelser mellan 38 svenska bolags emitterade obligationer. Därutöver har en sammanställning gjorts av all insamlad data om bolagens obligationer samt att en marknadsanalys har genomförts.
Resultatet av bolagsanalyserna i Kapitel 4 visade att flera bolag hade varierande spread för alla sina obligationer. Vi kan inte, utifrån bolagsanalyserna, se någon trend som tyder på att investerare betalar någon premie för gröna obligationer. Flera bolags jämförelseresultat pekar dock mot att gröna obligationer emitteras med en rabatt snarare än en premie. Den största delen av jämförelseresultaten visar dock tvetydiga resultat och obligationernas spread anses till största del vara obligationsspecifika och tenderar att inte påverkas av att de är gröna eller konventionella.
I marknadsanalysen lades den största vikten på de jämförbara obligationerna med en löptid på 2, 3 och 5 år med anledning av att det förekom mest data kring dessa. Marknadsanalysen visade att jämförbara obligationer med två års löptid emitterades med en grön rabatt om 0,36 baspunkter för fasta kupongräntor och en grön premie om 11,06 baspunkter för de med rörlig kupongränta. Jämförbara gröna obligationer med en löptid på tre år har under perioden emitterats med en premie om 18,94 baspunkter för fasta kupongräntor och 57,15 baspunkter för rörliga kupongräntor. Den löptid som utgör störst andel av datamaterialet är fem år. En sammanställning av skillnaderna i spread för alla jämförbara obligationer med en löptid på fem år visar att gröna obligationer innehåller en grön rabatt. För obligationer med fast kupongränta är den gröna rabatten 6,60 baspunkter och för obligationer med rörlig kupongränta är den gröna rabatten 8,65 baspunkter.
Hypotesprövningen för alla jämförbara obligationer styrker resultaten ytterligare. Den visar att det finns en skillnad i den emitterade spreaden mellan de gröna obligationerna och de konventionella obligationerna, men att skillnaden inte är statistiskt signifikant. För att säkerställa att detta resultat var korrekt gjordes hypotesprövningen med två olika metoder.
Kritiska värden metoden samt p-värde metoden. Båda metoderna visade samma resultat. Vid hypotesprövningen av obligationerna med en löptid på fem år visades en statistiskt signifikant skillnad i spreaden mellan gröna obligationer och konventionella obligationer. För att undersöka skillnaden vidare gjordes två nya hypotesprövningar för obligationer med fem års löptid, en för obligationerna med rörlig kupongränta och en för obligationerna med fast kupongränta. Även vid en uppdelning av kupongtyp visade hypotesprövningarna liknande
54
resultat. Det visar sig att gröna obligationer med en löptid på fem år emitterades med en högre genomsnittlig spread och därmed högre avkastning än de jämförbara konventionella obligationerna.
Utifrån tidigare vetenskaplig forskning kan det konstateras att det existerar en grön premie på obligationsmarknaden. Vårt resultat visar att det inte existerar någon grön premie på den svenska obligationsmarknaden, och resultatet strider därmed mot majoriteten av de vetenskapliga artiklar som vi hittat inom området. Ingen av dessa vetenskapliga artiklar utgår från den svenska obligationsmarknaden vilket kan vara en faktor till att vi får motstridiga resultat. Därutöver är forskningsmetoderna varierande för de vetenskapliga artiklarna och få använder en liknande metod som förekommer i denna studie. Även detta kan ha en viss påverkan på resultatet. Den första slutsatsen som dras utifrån denna studie är att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan gröna och konventionella obligationers spread, sett över hela den svenska obligationsmarknaden. Detta indikerar att gröna obligationer inte emitteras med en sämre avkastning än jämförbara konventionella obligationer. Den andra slutsatsen som dras utifrån denna studie är att gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden inte emitteras med någon premie. Det finns däremot en statistiskt signifikant skillnad mellan gröna och konventionella obligationers spread avseende obligationer med fem års löptid på den svenska obligationsmarknaden. Skillnaden antyder att obligationerna med fem års löptid snarare förknippas med en rabatt än en premie. Studien visar att gröna obligationer är lika lönsamma som konventionella obligationer från samma bolag, och medför även en mer diversifierad portfölj.
Baserat på resultatet samt avsaknaden av en grön premie ser vi inte några motiv till att inte investera i gröna obligationer. För att följa Parisavtalets framtidsplan krävs det att investerare satsar på att finansiera gröna projekt. Ansvaret ligger lika mycket på investeraren som på den producerande organisationen att säkerställa att samhället håller den globala medeltemperaturen under två graders ökning. Investeringar i gröna obligationer ger investerarna möjligheten att öka sitt ESG engagemang (Tang & Zhang 2020, s. 4), och som påvisat av denna studie ger det också en attraktiv avkastning jämfört med konventionella obligationer.
Den gröna obligationsmarknaden har redan vuxit enormt sedan den första gröna obligationen emitterades år 2008. Införandet av ett regelverk som möjliggör att investerare på ett mer tillförlitligt sätt kan säkerställa en grön obligations grönhet kommer att hjälpa marknadens tillväxt ytterligare. Vår studie påvisar inga bevis på en emitterad grön premie på den gröna obligationsmarknaden, men det kan inte uteslutas att en sådan kan komma att finnas i framtiden efter införandet av regelverket för gröna obligationer.
5.3 Reflektion av studien
I denna studie har vi utgått från data baserat på svenska bolag som har emitterat obligationer i svenska kronor. Av den data vi hämtat från Bloombergs databas har vi valt att enbart inkludera de bolag som har emitterat både gröna obligationer och konventionella obligationer för att sedan genomföra jämförelser mellan bolagets jämförbara obligationer. Vi har valt detta genomförande för att exkludera riskfaktorer som uppkommer då obligationer från olika bolag jämförs mot varandra. Detta har begränsat vårt resultat till viss del och hade vi istället genomfört en studie med jämförelser mellan obligationer med hänsyn till bolagsrisk hade studien kunnat täcka en större del av den totala mängden emitterade obligationer under perioden. Vi anser dock att denna typ av studie hade varit för omfattande och tidskrävande för vår studienivå. Däremot
55
anser vi att denna studie har gett tillförlitliga resultat som går att generalisera över den svenska obligationsmarknaden.
5.4 Förslag till vidare forskning
Forskningsmöjligheterna inom ämnet gröna obligationer är många. Då denna typ av hållbara investeringar är relativt ny finns det mycket som ännu är okänt. Utifrån denna studie vore det intressant att undersöka om det finns något mönster i prissättningen av gröna obligationer inom olika branscher. Många gröna obligationer emitteras av kommuner eller statliga organisationer och det hade även varit intressant att studera eventuella prisskillnader i obligationerna mellan dessa organisationer och privatägda organisationer. Vi föreslår även vidare studier görs där jämförelser sker mellan bolag över hela den svenska obligationsmarknaden. En mer omfattande studie där jämförelser kan ske mellan obligationer från olika bolag med hänsyn till bolagens risk och kreditvärdighet.
56