8. Avslutande diskussion
8.3 Slutdiskussion Sara Pennsäter
Att studera kampanjfilmer utifrån en semiotisk synvinkel i perspektiv till en specifik marknad har som tidigare nämnt varit utmanande. Främst för att vi utgår från vår tidigare förförståelse som svenskar men även för att vi som individer tolkar material olika. Av denna anledning kommer jag i min slutdiskussion ifrågasätt och vidareutveckla mina funderingar av hur man kan nyttja de semiotiska verktygen.
Min egna reflektion av att tolka materialet är att man kan använda sig av semiotiska kunskaper för att förbättra samt utveckla sin information gentemot specifika målgrupper. Av denna anledningen vill jag lyfta Eve Sweetser studie av hur man kan jobba med olika pusselbitar
49
inom semiotiken för att få fram den bästa informationen gentemot tittarna. Precis som Sweetser anser jag att reklam som lyckas kombinera rätt pusselbitar har möjlighet att väcka uppmärksamhet hos många mottagare (Sweetser, 2017: 75). Dock är jag skeptisk mot att flera intryck och kombinationer av ljud, ljus, karaktärer och miljöer alltid leder till det bästa resultatet. Istället är både Road Sage samt Epic Split kampanjfilmer där Volvo Trucks lyckats jobba med fåtal pusselbitar, som en karaktär och stillsamma intryck men ändå lyckts väcka stort intresse hos publiken med hjälp av naturliga intryck. Av denna anledning håller jag med Sweetser i sin forskningsartikel om att naturliga och enkla intryck även kan involvera publiken och göra tittarna aktiv (2017:75). För att nå ut till en viss publik anser jag därmed att vår studie både ifrågasätter och besvarar teorier som menar att den kulturella gemenskapen är viktig för att nå ut till sina mottagare. Istället har jag reflekterar över att det snarare handlar om att nå åt till en viss mottagare, då vi alla kan uppleva liknande igenkänningsfaktorer såsom spänning, upprymdhet eller glädje oavsett vart man befinner sig. Att arbeta med visuella arrangemang för att väcka uppmärksamhet hos sin tänkta mottagare i dagens globala omvärld samtidigt som man vill få uppmärksamhet på nya marknader är även ett exempel på vad Gunther Kress och Theo van Leeuwe menar leder till att man mixar med olika uttryck (2006: 4). Även fast vi kommit fram till att Volvo Trucks i Nordamerika anpassar sig till den lokala marknaden i kampanjfilmen Road Sage och Unboxing ser vi också att man arbetar med känslor och igenkänningsfaktorer som även vi som svenskar förstår samt uppmärksammar.
I de tre kampanjfilmer vi valt att studera anser jag dessutom att man ser ett genomgående mönster av hur man väljer att presentera sina produkter. Naturen, underhållning och känsloskapande är tre huvudpunkter som man kan se att Volvo Trucks jobbar med. Dock är det snarare sättet man presenterar och kombinerar de olika modaliteterna på som gör det mer specifikt anpassat till den nordamerikanska kundkretsen. I dagens internationella samhälle så är det även till fördel att förstå sig på olika kulturer samt marknader för att kunna utveckla ett material som både talar till mottagarna samt väcker intresse.
Jag upplever att Volvo Trucks bemött den mediala utvecklingen med bravur, fastän de som Bakthieva diskuterar under senare år varit utmanande för globala företag att anpassa sig till nya digitala plattformarna (2017:2). Vilket som Andersson och Wikström nämner i sin studie kan bero på att mer erfarna företag skräddarsyr sina meddelanden beroende på intressenter samt kunder som ger en mer målmedveten marknadsföring (2017:1104).
Det finns helt enkelt en trygghet och stabilitet med hur Volvo Trucks väljer att marknadsföra sina produkter och hur de vill bli profilerade som varumärke. Jag uppfattar det som att Volvo Trucks ständigt försöker arbeta med att inte bli alltför påverkade av det lokala sammanhanget man befinner sig inom, vilket jag tror beror bygger på en stolthet av en stark
50
företags identitet samt image som följt med under många år. Volvo Trucks som varumärke är det dessutom många som redan har en känslomässig förankring till och av denna anledning kan den nya marknaden i Nordamerika även leda till utmaningar av att utveckla känslomässiga band gentemot den nordamerikanska befolkningen som redan känner detta gentemot etablerade amerikanska lastbilsföretag.
För att Volvo Trucks ska upplevas liknande vart man än befinner uppfattar jag det som att man jobbar mycket med att få in sina kärnvärden i de visuella uttrycken som många antingen förstår eller känner igen. Exempelvis lyfter man fram säkerhet och kvalitet genom demonstration eller att det nämns av karaktärerna. Detta ger ett seriöst intryck av Volvo Trucks som företag eftersom att jag upplever att man värdesätter sin profil. Dock bör man fortfarande ha i åtanke att alla individer uppfattar tecken olika beroende på våra antropologiska fenomen (Barthes, 1997:174– 175). Att man därmed som internationellt företag stöter på utmaningar i skapandet av kampanjfilmer är helt förståeligt eftersom man behöver anpassa sig till flera sociala och kulturella aspekter eftersom det annars kan leda till känslomässiga, ideologiska eller beteendemässiga konsekvenser (Hall, 1999:509).
Man måste därmed använda sig av sitt visuella öga för att förstå hur man ska bemöta publiken. Epure, Eisenstat och Dinu menar exempelvis att forskning kring semiotik kan skapa hjälpfulla verktyg till företag angående deras marknadsföringsstrategier (2014:592). Att ha förståelse hur man ska använda dessa verktyg kan därmed vara avgörande när man ska fånga kundernas intresse och konkurrera med resterande storföretag. När det kommer till hur Volvo Trucks därmed velat stå ut från sina konkurrenter är det att framstå som ett av de mer innovativa företagen på marknaden (Björkman, 2014). Dock anser jag att man på den nordamerikanska marknaden snarare fokuserar på relationsbyggande i skapandet av sina kampanjfilmer. Men att de kampanjfilmer vi valt ut även representerar hur Volvo Trucks anpassat sig till den mediala utvecklingen och kulturella aspekter i sina kampanjfilmer. Dock bör man här vara kritisk mot de material vi valt ut eftersom kampanjfilmerna Road Sage, Epic Split och Unboxing är utvalda utifrån ett eget intresse som vi ansåg representera Volvo Trucks utifrån ett visuellt perspektiv. Skulle vi istället valt tre mindre populära kampanjfilmer från Volvo Trucks skulle de kanske inte upplevas lika innovativa och underhållande. För att därför kunna genomföra denna studie har kampanjfilmerna gett oss ett innehåll som både berikat vår studie och gjort de möjligt att reflektera hur Volvo Trucks kommunicerar via det visuella. Som avslut på denna uppsats och för att väcka läsarens uppmärksamhet, ta en titt på någon av de tre kampanjfilmer vi undersökt, fast denna gång med våra reflektioner i åtanke. Kanske dina ögon ser och uppmärksammar något annat, då vi alla är unika individer med kulturella och sociala skillnader samt likheter.
51