Volvo Trucks intentioner

I detta avsnitt kommer vi att diskutera vad Volvo Trucks Nordamerika vill kommunicera ut till sina målgrupper. Materialet från intervjun kommer att diskuteras utifrån vår förförståelse samt tidigare forskning och teorier.

Under intervju ställdes frågan: “Hur vill ni att Volvo Trucks varumärke ska uppfattas som?” och då svarade vår intervjuperson Borgna,

“So, if you go to Australia, Canada, Sweden the Volvo brand should have the exact same font and color. The Volvo brand should feel consistent. But there are just those little adjustments, we must make it a little more authentic to the ones who are from North America” (Borgna, 2018).

Vi tolkar det som om den nordamerikanska marknaden och mottagarna inte är lika mottagliga till att ta emot standardiserade meddelande, utan att det kräver en lokal anpassning. Dock har Johansson et.al. i sin studie påvisat att standardiserade produkter och arbetsprocesser gynnar företag då de inte behöver anpassa sig lokalt, vilket enligt dem är tidskrävande och oekonomiskt (2016:636). Dock var Borgna tydlig med att de kände sig tvungna att anpassa sig, där han nämner,

“There is a strong desire in North America, to buy products that are made in America. They associate it with quality” (Borgna 2018).

41

Han förklarar vidare att Volvo Trucks Nordamerika därmed har en “Made in America” klistermärke på varje lastbils framruta, samt att på pressträffar förklarar att 100% av deras lastbilar är gjorda i Nordamerika (a.a.). Därmed, enligt Borgna, anser amerikanare att deras land skapar kvalitetsprodukter, men även vi som svenskar associerar det som en svensk kultur, exempelvis använder IKEA kärnord som kvalitét som är starkt förankrat med svensk kultur. Frågan är varför Volvo Trucks i Nordamerika inte väljer att interagera den svenska kulturen mer. Varför man till större del istället anpassar sig till den nordamerikanska marknaden menar Borgna beror på att,

“The trucking industry in North America is very traditional, so when we started in 1981, we were very new and needed to adapt. The focus in truck-industry here is really about building relations” (Borgna 2018).

Vår uppfattning är att amerikaner känner en trygghet att veta att deras produkter är ifrån deras kultur och vill således gynna den amerikanska marknaden. Detta kan liknas vid det Andersson tar upp om att man känner en stark kärlek gentemot sin nation och att vi snarare känner ett främlingskap gentemot andra kulturer (Andersson,1996:137).

Borgna menar på att Volvo Trucks anpassade sig efter den nordamerikanska marknaden eftersom det var nödvändigt för att kunna etablera sig. Fokus på marknaden då var att uppfattas som traditionella och där Borgna nämner att Volvo Trucks ville fokusera på relationsbyggande med de amerikanska kunderna. Angående vilken kommunikation som man snarare satsar på idag tillskillnad från när man etablerade sig i Nordamerika 1981, anser Borgna är:

“With all the new technology, the forms of autonomy technology providing greater assistance to the driver, we can integrate more technology to the truck today that will help the driver more and more to make them safer. But also, to interact with our customers 24/7 on social media and so on…” (Borgna 2018).

Vi uppfattar det som att teknologin idag en viktig faktor, både för att underlätta för chaufförerna men även för deras säkerhet. Samt för att ständigt kunna kommunicera med dem via lastbilarna ifall en olycka eller mekaniskt fel skulle dyka upp. Borgna förklarar vidare att de använder sociala medier för att kommunicera ytterligare fler budskap:

42

“With social media we have really started out with branding, we want to show that we are a brand that focuses on the environment, safety, quality and fuel-efficiency” (Borgna, 2018).

Att Borgna idag berättar att man börjat arbeta mer med sociala medier för att ut marknadsföra sitt varumärke är även ett exempel som Bakhtieva nämner i sin studie har kommit att bli en nödvändig strategi för att överleva på dagens marknad för att nå ut till sina kunder (2017:2).

Volvo Trucks kärnämnen är som tidigare nämnt kvalité, miljö samt säkerhet, vilket Borgna betonar tydligt när vi frågar vilken kommunikation de använder sig av till deras målgrupper. När vi frågade om “fuel-effiency” som inte är med i deras kärnämnen men som Borgna flertal gånger nämnde, förklarade han att det går hand i hand med miljötänket då bränslesnålt i slutändan hjälper miljön. Även om Borgna menar på att de behövt anpassa sig lokalt, har de valt att vara tydliga med sina kärnämnen. Detta anser vi då Volvos kärnämnen varit detsamma långt innan de etablerade sig i Nordamerika. Ian Jones studie visar på att kvalité, säkerhet och miljömedvetenhet är begrepp starkt kopplat till svensk kultur (2015:211–212), vilket vi håller med om. Visserligen är vår uppfattning av begreppen starkt kopplade till svensk kultur, då vi faktiskt är födda och uppväxta i Sverige. Dock verkar även Borgna koppla säkerhet till svensk kultur, då han under intervjun skrattade och sa “You know, swedes and their safety” (Borgna, 2018). Vi uppfattade som om han tyckte det var underhållande att vi svenskar enligt honom väldigt ofta pratar om säkerhet. Som talesperson för Volvo Trucks i Nordamerika, med säkerhet som en av de tre kärnvärdena var det lite förvånande att han skämtade om ordet. Även om intervjun i sig kändes avslappnad, är han en representant från Volvo Trucks Nordamerika, som var medveten om att samtalet spelades in samt att vår studie kommer att publiceras digitalt. Just säkerhetsaspekter för Volvo Trucks Nordamerika nämnde han tidigare är viktiga då de vill få antal lastbilsolyckor ner till 0 % (Borgna 2018). Därmed handlar deras kärnvärde säkerhet främst om att stoppa människor att hamna i trafikolyckor enligt Borgna.