Jag har lyssnat på svensk hiphop i över 10 år, men sällan reflekterat över vad som egentligen uttrycks i musiken. Att ha undersökt detta ämne på djupet har varit väldigt intressant för mig, då jag upptäckt aspekter jag tidigare inte haft någon som helst tanke på. Därmed inte sagt att våra upptäckter i analysen varit helt otänkbara eller överraskande, då vi som tidigare nämnt haft en hypotes om att det faktiskt funnits strategier och taktiker som använts av hiphopproducerande män och kvinnor i Sverige. För mig har det varit givande att lära mig om att urskilja meningsbärande enheter och mönster som tytt på dessa strategier och taktiker, och för mig är det idag nästintill omöjligt att lyssna på hiphop utan att reflektera över om artisten i fråga på något sätt försöker förändra eller bevara status quo, doxan, inom hiphopen.
En intressant aspekt i min mening var hur strategier och taktiker kunde kombineras, och att artisten kunde använda flera samtidigt eller variera mellan flera. Melin (2015:183) menar att en sådan kombination kan skapa en alldoxisk revolution och förändra praktiken för personen i denna fråga, i detta fallet artistskapet. Vi har funnit att artisten AMWIN har kombinerat flera taktiker. I musikvideon till hennes låt DeLorean handlar artisten
hyperfeminint då hon i musikvideon bär brudklänning, rör sig försiktigt och feminint elegant och är flörtig med kameran. Hon bär även mycket smink, vilket vi uppfattade som ett hyperfeminint attribut. Samtidigt använder hon sig av maskulina kapital då hon genom taktiken En av grabbarna, som tidigare nämnt, enligt vår tolkning objektifierade män i sin låttext och därtill sexualiserade dem genom att fokusera på deras sexuella otillräcklighet. Vi kunde uttyda att hon antog ett maskulint nedsättande språk och vände det mot männen, vilket enligt Haugen (2003:438 ff) är vanligt förekommande för hiphopproducerande kvinnor. AMWIN agerade doxiskt då hennes antagna kapital imiterade männens kapital och således var närmre doxan, samtidigt som hennes hexis var väldigt feminint. Det hade varit intressant att i framtida forskning lyfta de eventuella möjligheter och problem som frambringas av att kombinera taktiker på detta sätt.
När vi var i idéfasen av detta examensarbete funderade vi på att undersöka exakt samma ämne, strategier och taktiker, men däremot i amerikansk hiphop. Problemet var att uttrycken i amerikansk hiphop är mer explicita än i svensk hiphop, vilket gjorde att vi upplevde att vi hade slagit in öppna dörrar med den typen av forskning. Att undersöka
användningen av strategier och taktiker för att förändra eller reproducera könsnormer och status quo i svensk hiphop hade inte gjorts förut, vilket gjorde att vi blev intresserade av att bidra till forskningen. Däremot kan jag inte låta bli att undra hur våra resultat hade sett ut om vi hade forskat på amerikanska hiphopartister. Amerikansk hiphop härstammar från New Yorks förorter och därför har tidigare forskning tenderat att beröra unga svarta män i Amerika (Holmgren, Hearn, 2013).
Trots att vi tittat på vår empiri från ett intersektionellt perspektiv genom Hill Collins (1990; 2006) har vi inte kunnat se utläsa vilka som förtryckts mer eller mindre inom svensk hiphop. Enligt Hill Collins (2006:33) spelar sexualitet och hudfärg roll i hur mycket
förtryck en person är under, vilket radikalfeminismen helt bortser från. Vi uppmärksammade i vår analys att Silvana Imam som är en homosexuell
hiphopproducerande kvinna hade den musikvideo som spelats mest på Youtube av kvinnorna vi undersökt. Hur kommer det sig, ur ett intersektionellt perspektiv?
Ytterligare en aspekt jag vill belysa i relation till vårt intersektionella perspektiv, är problematiken kring artisten Einár. Han är den enda av de hiphopproducerande männen i vårt urval som är vit och icke-rasifierad. Hans musik har samma typ av doxiska innehåll som berör gäng- och förortskultur samt kriminalitet som alla de andra männens musik. Ur ett intersektionellt perspektiv tolkar jag att de andra männen vill få in en aspekt av att leva i utanförskap på grund av rasism till följd av att växa upp som invandrare i förorten, och att detta genomsyrar deras syn på gäng- och förortskultur. Min förförståelse om artisten Einár baserar jag på kommentarsfältet på Youtube till musikvideon vi granskat. Kommentarerna lyder bland annat “95% hobbyblatte” och “Uppväxt på Södermalm. Så långt ifrån misär som möjligt.”. Kommentarerna i sammantaget påpekar att artisten har en medel- eller överklassuppväxt i Stockholm city, utan någon koppling till förortskultur. Artisten använder således samma typ av språkbruk och attribut som de hiphopproducerande män som faktiskt har växt upp i förortskultur, för att komma närmre doxan. Att beklä sig i någon annans kultur utan att ha genomlidit den kulturens förtryck innebär att kulturellt appropriera. Det i sig vore intressant att lyfta i framtida forskning om svensk hiphop, och då med ett större fokus på kultur och kulturell appropriering.
Essentiellt är att samtliga hiphopproducerande kvinnor vi undersökt haft olika hudfärg, och inte heller här har vi kunnat se någon skillnad av förtryck ur ett
intersektionellt perspektiv. Innebär det att Sverige är ett mer intersektionellt jämställt land än exempelvis USA där Hill Collins (1990; 2006) forskning är baserad? Kanske kan det bero på att vi endast undersökt 12 musikvideor? Vi kan teoretiskt generalisera eftersom vi sätter våra resultat i relation till tidigare forskning (Kvale, Brinkmann, 2014), men genom den kvalitativa metoden med ett urval på 12 musikvideor har vi inte kunnat få ett
representativt resultat. Hade vi däremot haft ett större och mer representativt urval hade vi kunnat generalisera vårt resultat utan att jämföra med tidigare forskningsresultat (Bryman, 2016:298), och i så fall hade vi möjligen kunnat dra slutsatsen att Sverige är mer jämställt land än USA.
Viktigt att tillägga i denna diskussion är att vi som utfört denna studie och skrivit denna uppsats är två vita, heterosexuella kvinnor med medelklassbakgrund. Det får mig att fundera på hur objektiv en forskare egentligen kan vara. Kan detta ha med våra resultat att
göra? Att vi är så pass priviligierade att vi har svårt att anta och fullt ut genomföra en studie med ett intersektionellt perspektiv? Jag vill belysa att vi ser problematiken i detta, och lyfta att det hade varit intressant och nödvändigt för framtida forskning om könsnormer och status quo inom svensk hiphop ska kunna gå djupare in i den intersektionella diskussionen, mer än vad vi gjort. Genom att uppmärksamma denna problematiken anser jag att vi försökt förhålla oss reflexivt till studien och resultatet.
Referenslista
Ambjörnsson, F. (2016). Vad är queer?. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur
Berggren, K. (2012). ‘“No homo”: Straight inoculations and the queering of masculinity in Swedish hip hop’, NORMA : Nordisk tidsskrift for maskulinitetsstudier, (01), s. 51. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edsdun&AN=edsdun.54396203&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-21]
Berggren, K. (2013). ‘Degrees of Intersectionality: Male Rap Artists in Sweden Negotiating Class, Race and Gender’, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, Vol 5, s. 189-211. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edsdoj&AN=edsdoj.82f6e17b91f44499990c72ee39d0f56a&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-21]
Berggren, K. (2014). ‘Hip hop feminism in Sweden: Intersectionality, feminist critique and female masculinity’, European Journal of Women’s Studies, 21(3), s. 233–250. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.uu.214568&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04- 21]
Boréus, K. och Bergström, G. (2017). Analyzing text and discourse : eight approaches for the social sciences. SAGE.
Bourdieu, P. (1984). Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste, London: Routledge. Bourdieu, P. (1986). The forms of capital. i Richardson, John G. (red.) ’Handbook of Theory and
Research for the Sociology of Education’, New York: Greenwood Press.
Bourdieu, P. och Johnson, R. (1993). The field of cultural production : essays on art and literature. Polity. Bourdieu, P. (1997). Kultur och kritik: anföranden. 2., omarb. uppl. Göteborg: Daidalos
Bourdieu, P. (1999). Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos
Bredström, A. och Dahlstedt, M. (2002). Folkhemsrap?: Motstånd och ‘anständighet’ i svensk hiphop. ThemES - Themes on Migration and Ethnic Studies. Linköping University Electronic Press. Tillgänglig:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA. org.liu.20675&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-16]
Bryman, A. (2016). Social research methods. 5. utg. Oxford: Oxford University Press Butler, J. (1997). Excitable speech : a politics of the performative. Routledge. Tillgänglig:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b13767 29&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-21]
Butler, J. (2005). Könet brinner!: texter. Stockholm: Natur och kultur
Butler, J. (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos
Chung, S. K. (2007). ‘Media/Visual Literacy Art Education: Sexism in Hip-Hop Music Videos’, Art Education, 60(3), s. 33–38. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= eric&AN=EJ767019&lang=sv&site=eds-live [Hämtad 2019-04-04]
Dahlgren, P. (2002). “Kameravinkel och bildutsnitt”. Voodofilm.
https://www.voodoofilm.org/artikel/kameravinkel-bildutsnitt [Hämtad: 2019-04-15] de Certeau, M. (1984). The practice of everyday life. Vol. 1, The practice of everyday life. Berkeley: University
of California Press
Djerf Pierre, M (2003). Journalistikens kön: fältets struktur och logik under 1900-talet. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 2003(24):2, s. [29]-52. Tillgänglig:
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2283/2038 [Hämtad: 2019-04-21] Durham, A., Cooper, B. C., Morris, S. M. (2013). ‘The Stage Hip-Hop Feminism Built: A New
Directions Essay’, Signs, 38(3), s. 721. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edsjsr&AN=edsjsr.10.1086.668843&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-21]
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E., Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. utg. Stockholm: Wolters Kluwer
Flood, M. (2008). ‘Men, sex, and homosociality: How bonds between men shape their sexual relations with women’. Men and masculinities, 10(3), s. 339-359. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edswss&AN=000253926300004&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-21]
For the record (2018). The Swedish Hip-Hop Scene Keeps It ‘100’. For the record.
https://newsroom.spotify.com/2018-06-08/the-swedish-hip-hop-scene-keeps-it-100/ [Hämtad 2019-03-15]
Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda
Genius (u.å.). Silvana Imam Nenene Lyrics. Genius. https://genius.com/Silvana-imam-nenene-lyrics [Hämtad: 2019-05-10]
Grammis (2019). “Här är 2019 års Grammisvinnare” Grammis. https://grammis.se/har-ar-2019-ars- grammisvinnare/ [Hämtad: 2019-04-11]
Graneheim, U. H. och Lundman, B. (2004). ‘Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness’, Nurse Education Today, 24(2), s. 105–112. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edselc&AN=edselc.2-52.0-1242331407&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-23] Gustafsson Sendén, M., Klysing, A., Lindqvist. A., Renström. E.A. (2019). ‘The (Not So) Changing
Man: Dynamic Gender Stereotypes in Sweden’, Frontiers in Psychology.
Göteborgs-posten (2019). En kvinnlig producent på Spotifys 100-topp. Göteborgs-posten.
https://www.gp.se/kultur/en-kvinnlig-producent-p%C3%A5-spotifys-100-topp-1.13768541 [Hämtad 2019-03-15]
Hall, S. (1997). Representation : cultural representations and signifying practices. London ; Thousand Oaks, Calif. : Sage in association with the Open University, 1997. (Culture, media, and identities). Hall, S., Evans, J., Nixon, S. (red.) (2013). Representation. 2. utg. London: SAGE
Haugen, J. D. (2003). ‘Unladylike Divas”: Language, Gender, and Female Gangsta Rappers’, Popular Music & Society, 26(4), s. 429–444. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= afh&AN=11437637&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-21]
Hill Collins, P. (1990). Black feminist thought: knowledge, consciousness, and the politics of empowerment. Boston: Unwin Hyman
Hill Collins, P. (2006). From Black power to hip hop : racism, nationalism, and feminism. Temple University Press (Politics, history, and social change).
Hobson, J. och Bartlow, D. (2008). ‘Introduction: Representin’: Women, Hip-Hop, and Popular Music’, (1), s. 1. Tillgänglig:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edspmu&AN=edspmu.S154784 2408100015&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-16]
Holmgren, L. E. och Hearn, J. (2009). ‘Framing “men in feminism”: theoretical locations, local contexts and practical passings in men’s gender-conscious positionings on gender equality and feminism’, Journal of Gender Studies, 18(4), s. 403–418. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= afh&AN=46722528&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-23]
Hsieh, H-F. och Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), s. 1277-1288. Tillgänglig:
https://www.researchgate.net/publication/7561647_Three_Approaches_to_Qualitative_Co ntent_Analysis [Hämtad: 2019-04-21]
Hunter, M. och Cuenca, A. (2017). ‘Nicki Minaj and the Changing Politics of Hip-Hop: Real Blackness, Real Bodies, Real Feminism?’, Feminist Formations, 29(2), s. 26–46.
Kvale, S. och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Krippendorff, K. (2004). Content analysis: an introduction to its methodology. 2. ed. Thousand Oaks, Calif.: Sage
Lane, N. (2011). ‘Black Women Queering the Mic: Missy Elliott Disturbing the Boundaries of Racialized Sexuality and Gender’, Journal of Homosexuality, 58(6/7), s. 775. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edselc&AN=edselc.2-52.0-79960538961&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-21] Lavery, J. E. (2009). ‘Angie Martinez: a chameleon artist’, Journal of Iberian & Latin American
Studies, 15(2/3), s. 153. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edb&AN=49233774&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-04]
LaVoulle, C. och Lewis Ellison, T. (2017). ‘The Bad Bitch Barbie Craze and Beyoncé: African American Women’s Bodies as Commodities in Hip-Hop Culture, Images, and Media’, Taboo: The Journal of Culture & Education, 16(2), s. 65–84. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= ehh&AN=128644056&lang=sv&site=eds-live [Hämtad 2019-04-04]
Lewis, R., Sharp, E., Remnant, J., Redpath, R. (2015). ‘‘Safe Spaces’: Experiences of Feminist Women-Only Space’. Sociological Research Online, 20(4), s. 1–14. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edswss&AN=000369747400010&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-22]
Lindstedt, I. (2017). Forskningens hantverk. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Lindsey, T. B. (2015). ‘Let Me Blow Your Mind: Hip Hop Feminist Futures in Theory and Praxis’, Urban Education, 50(1), s. 52–77. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edselc&AN=edselc.2-52.0-84918568609&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-21] Malmgren, K. (2019). Unga artisterna gör succé - berättar om sitt mörka förflutna. Expressen.
https://www.expressen.se/noje/qs/de-ar-artisterna-som-spelas-mest-i-sverige-flera-ar- domda-for-brott/ [Hämtad: 2019-04-11]
McCall, L. (1992). “Does gender fit? Bourdieu, feminism, and conceptions of social order”, Theory and society 1992:6, s. 837-867. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edsjsr&AN=edsjsr.657646&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-21]
Melin, M. (2008). Gendered journalism cultures: strategies and tactics in the fields of journalism in Britain and Sweden. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008.
Melin, M. (2015). Fäktas genom att fly: omförhandlad journalistik med digitala hjälpmedel. Mediers känsla för kön : feministisk medieforskning. s. 173-198.
Moi, T. (1994). Att erövra Bourdieu. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 15:1, s. 3-25. Nationalencykolpedin (u.å, a). Strategi. Nationalencykolpedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/strategi [Hämtad 2019-04-04] Nationalencykolpedin (u.å, b). Taktik. Nationalencykolpedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/taktik [Hämtad 2019-04-04] Nationella sekretariet för genusforskning (u.å). Homosocialitet. Nationella sekretariet för
genusforskning. https://www.genus.se/ord/homosocialitet/ [Hämtad 2019-03-28] Oware, M. (2010). ‘Brotherly Love: Homosociality and Black Masculinity in Gangsta Rap Music’,
Journal of African American Studies, 15(1), s. 22–39. Tillgänglig: https://eds-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/eds/detail/detail?vid=13&sid=e8300ec6-cf85-4dbc-94d8-
beb3133febbf%40sessionmgr4007&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZQ%3d%3 d [Hämtad: 2019-04-21]
Pometsey, O. (2018). Can I Be a Feminist and Listen to Hip Hop. GQ. https://www.gq- magazine.co.uk/article/hip-hop-feminism [Hämtad 2019-04-01]
Shaw, F. (2013). “These wars are personal”: methods and theory in feminist online research, Qualitative Research Journal, Vol.13 Issue:1, s. 90-101. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edsemr&AN=edsemr.10.1108.14439881311314649&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019- 04-21]
Stevens Aubrey, J. och Frisby, C. M. (2011). ‘Sexual Objectification in Music Videos: A Content Analysis Comparing Gender and Genre’, Mass Communication & Society, 14(4), s. 475. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edswss&AN=000299257700005&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-04]
Weitzer, R. och Kubrin, C. E. (2009). ‘Misogyny in Rap Music A Content Analysis of Prevalence and Meanings’, Men and masculinities, 12(1), s. 3–29. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edswah&AN=000270328300001&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-05]
Wilkinson, M. (1976). ‘Romantic Love: The Great Equalizer? Sexism in Popular Music’, The Family Coordinator, 25(2), s. 161. Tillgänglig:
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db= edsjsr&AN=edsjsr.10.2307.582795&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2019-04-19]
Videos
Ant Wan - Kall [Officiell Video] (2019). [Video]. Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=OQAI_q5y4Uo [Hämtad: 2019-04-09]
Z.E x JIGGZ - SVERIGE VET [OFFICIELL MUSIKVIDEO] (2018). [Video]. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=P1K4wfpVVRM [Hämtad: 2019-04-09]
Einár - Katten i Trakten (Official Music Video) (2019). [Video]. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=6DlgJDrBvCY [Hämtad: 2019-04-09] Jireel - Alla Mina ft. K27 (2019). [Video].
Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=4aUhukfgblE [Hämtad: 2019-04-09] Z.E x JIGGZ - UNGEFÄR [OFFICIELL MUSIKVIDEO] (2019). [Video]. Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=922WN5NWWmo [Hämtad: 2019-04-09] 1.cuz - Akta Mannen (OFFICIAL MUSICVIDEO) (2018). [Video]. Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=RZeId0o4isE [Hämtad: 2019-04-09] Cherrie - OG (2019). [Video]. Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=Eq8QTSW0y7c&t=2s [Hämtad: 2019-04-09] AMWIN - DeLorean (2018). [Video]. Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=g1RC8avw4JU [Hämtad: 2019-04-09] Vikken Då - Silvana Imam (2018). [Video]. Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=drJ_Hc-v6Xs [Hämtad: 2019-04-09]
Adrijana - Se Mig (2018). [Video]. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=6M6ziOq6bqY [Hämtad: 2019-04-09]
Cherrie - Känns Som 05’ (2018). [Video]. Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=WH0DIJuPhcc [Hämtad: 2019-04-09]
Queen (Medsyster Version) - Janice feat. AMWIN, LASH & Sabina Ddumba (2018). [Video]. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=7CCRBHKI9Q4 [Hämtad: 2019-04-09]