Efter att ha tillämpat Bourdieus kapital på vår empiri ser vi kapitalen som tillvägagångssätt som används av artisterna för att förstärka sitt hexis och på så vis förskjuta makt och omförhandla ens position i fältet. Tillvägagångssättet vi uttytt i vår empiri ser vi lämpa sig både som strategi och taktik, och vi har valt att kalla det En av doxan. I vår empiri har vi funnit att En av doxan kan användas av både män och kvinnor, just därför kommer vi inte kalla det för en strategi eller taktik utan ett tillvägagångssätt. De av Bourdieus (1986) kapital vi utgått från är sociala, kulturella och ekonomiska kapital.
I vår empiri uttyder vi att män använder kapital som tillvägagångssätt gentemot andra män, de tävlar genom att åta sig mer kapital närmare fältets doxa. Kvinnor använder likväl tillvägagångssättet gentemot män med mer makt än dem, men för att omförhandla sina villkor. Det vill säga att männen använder En av doxan som en tävling män emellan, medan kvinnorna använder tillvägagångssättet för sin överlevnad inom fältet.
Av musikvideorna har vi kunnat utläsa vad som är doxan inom det svenska
hiphopfältet. I de 6 musikvideorna av hiphopproducerande män har vi funnit flera röda trådar. Den röda tråden inom socialt kapital är att tillhöra en grupp av män. Exempel på kulturellt kapital är att det är viktigt att visa upp vart man bor eller kommer ifrån samt kriminalitet och gängkultur. Just det kulturella kapitalet har en betydande roll då samtliga 6 låtar av männen handlar om gängkultur och kriminalitet. Ekonomiskt kapital utgörs av attribut såsom smycken, märkeskläder, bilar, pengar i form av kontanter, droger och vapen.
Bild 2.0 från Einár – Katten i Trakten [Official Music Video] (2019)
Bild 1.2 från Z.E x JIGGZ – UNGEFÄR [OFFICIELL MUSIKVIDEO] (2019) Då 5 av 6 musikvideor av hiphopproducerande män förhåller sig likadant gällande samtliga kapital blir det tydligt att det finns en rådande doxa inom hiphopfältet. Det är denna doxa kvinnorna får bemöta när de vill omförhandla sina könsnormer och villkor. Männen tävlar om att ha högst mängd av de kapital som utgör den rådande doxan inom hiphopen. Således har de en fast spelplan då de arbetar för att stärka sin maktställning gentemot andra män genom att förstärka sitt hexis. Detta görs genom att framhäva de doxiska kapital som befäster den normativa könsföreställningen om män i hiphop. Däremot, när det kommer till de hiphopproducerande kvinnornas användande av kapital, är den röda tråden inte alls lika tydlig som i männens fall.
Eftersom det inte finns någon tydlig röd tråd i kvinnornas användande av kapital har vi nedan valt att beskriva användandet av kapital i tre olika musikvideor. Första exemplet är musikvideon till låten Vikken Då av Silvana Imam. Vi har uttytt att artisten framhäver sitt sociala kapital i form av en grupp kvinnor, som ska föreställa artistens kollegor eller anställda. Således framhäver artisten att hon ingår i ett socialt nätverk av kvinnor. Det kulturella kapitalet utgörs av feministiska referenser, såsom kopplingar till Metoo. Detta kräver att åskådaren har en kulturell förförståelse om feminism och samtiden. Andra kulturella kapital Silvana Imam framhäver i musikvideon är sport, då det förekommer basketreferenser. Artisten använder sig genomgående av basketreferenser i bild och sjunger “Vi ska finta dem som Curry9”. Genom att artisten fokuserar på tävlande, omförhandlar
hon de feminina könsnormerna genom att tillta de ideala kapital som vanligen används av män. Vi uppfattar att Silvana Imams användning av maskulint kodade kapital förmedlar att hon vill att hennes hexis ska bestå av dessa, och således uppfattar vi att de maskulint kodade kapitalen är eftersträvansvärda. Däremot är det avsevärt att ha i åtanke att oavsett hur mycket maskulint kapital hon än antar och därmed navigerar inom kvinnoförtrycket, innebär det inte att förtrycket försvinner (Gemzöe, 2002:139 ff). Det är viktigt att tillägga
att artistens användning av tillvägagångssättet liknar En av grabbarna, och enligt vår tolkning kan detta resultera i att hon ges mer respekt av männen. Artistens ekonomiska kapital visas upp genom att hon föreställer en chef som besitter makt på ett företag eller en partiledare som har stort inflytande under en valkampanj. Denna tolkning gör vi då de befinner sig i ett kontorslandskap och producerar affischer med Silvana Imams budskap på. Ett annat ekonomiskt kapital som uppvisas är att artisten bär stora smycken.
Vårt andra exempel på en kvinna som använder sig av kapital i sin musikvideo är Cherrie med låten Känns som 05. Hennes sociala kapital framhävs i form av en stor grupp människor, hennes vänner, detta framhäver att artisten har ett brett socialt nätverk. I låttexten förtydligas att hon sjunger om vänner från hennes uppväxt i Stockholmsförorten Rinkeby, vilket påvisar ett kulturellt kapital. Åskådaren av musikvideon behöver en kulturell förförståelse om Stockholm då artisten refererar till platser i staden såsom förorten
Rinkeby som “163”, deras riktnummer, samt platser såsom Kungsträdgården och Eriksdalsbadet. Referenserna skapar en exkludering gentemot de som inte känner till platserna, men inkluderar de med samma referensramar, således skapas ett tryggt
separatistiskt rum. Cherrie precis som Silvana Imam tillämpar maskulint kodade kulturella kapital när hon använder sig av drogreferenser, som när hon sjunger “Tar tillbaks mig när vi tänder upp den”. Denna låttext framhäver att när artisten brukar droger tänker hon tillbaka till en svunnen tid. Hennes ekonomiska kapital framhävs genom att artisten bär märkeskläder, stora smycken och flertalet bilar syns i musikvideon. Även de ekonomiska kapitalen är således liknande männens.
Vårt tredje och sista exempel är musikvideon Queen av Janice. I musikvideon framhävs artisternas sociala kapital genom att hela musikvideon består av ett nätverk av kvinnor som delar samma vision, vilket framkommer i låttexten. Det kulturella kapitalet framkommer dels genom Metoo-referenserna som vi tidigare nämnt, men likväl genom de olika fysiska rum som musikvideon utspelas i. Rummen är allt från klassrum, träningshallar och
lägenheter till slottssalar och tomma lokaler. Vi tolkar musikvideons föredragna läsning genom att de framhäver olika slags rum som en referens till att alla kvinnor ska känna sig
inkluderade. Således ser vi inte så många typer av ekonomiskt kapital i musikvideon, utan främst att de klär sig i kungliga klänningar samt att de vid vissa tillfällen befinner sig i ‘finrum’ såsom slottssalar.
De hiphopproducerande männen följer alla samma röda tråd i användandet av kapital, medan kvinnornas användande är inkonsekvent. Att kvinnorna inte följer en röd tråd och inte alltid strävar efter doxan tolkar vi som att kvinnornas mål med användningen av kapital är att omförhandla den normativa könsföreställningen om kvinnor. Även om kvinnorna emellertid använder doxiska kapital, åtar ingen kvinna i vår empiri någonsin ett vapen eller är lika tydlig i uppvisandet av sina ekonomiska kapital som männen. En viktigt aspekt är att vi således inte kan likställa kvinnornas och männens användande av
tillvägagångssättet En av doxan utan även när kvinnorna använder sig av doxiska kapital fortsätter de vara utbildare inom sina specialiserade områden. Hur kvinnorna än gör, faller de in i en dikotom könsföreställning om att kvinnor ska vara ansvarstagande medan männen kan fortsätta vara ansvarslösa. Således faller det sig naturligt att den enda röda tråden vi kan uttyda i kvinnornas användning av kapital i vår empiri är att de agerar ansvarstagande. Någon annan röd tråd än så finner vi inte i kvinnornas användande av
kapital i vår empiri, då spelplanen för dem inte är fast och målet istället verkar vara att förstöra spelplanen – de rådande könsnormerna. En gemensam nämnare i användandet av kapital av män och kvinnor är att båda använder sig av kapital för att förstärka sitt hexis och förskjuta makt. Genom att förstärka sitt hexis och positionera det närmre doxan använder båda parterna det vi valt att kalla tillvägagångssättet En av doxan. Summeringen av våra resultat finns att tillgå i kommande avsnitt (Se avsnitt 7.1).