I denna fas av designprocessen bearbetades och utvecklades prototypen och konceptet, baserat på studiens teori- och empiriinsamling och resulterade i det slutgiltiga designförslaget. Den rumsliga utformningen av miljörummet ritades upp i SketchUp för att sedan vidare gestaltas i programmet Adobe Photoshop.
49
Gestaltningsförslag
I detta avsnitt presenteras studiens gestaltningsförslag med grund i tidigare nämnda teorier om samspelet mellan användare och rum, spatiala element och förhållanden, lärande miljöer och multimodalitet samt rumsupplevelser. Detta tillsammans med empiriinsamlingen från studiens frågeformulär, platsanalys, kvalitativa intervju och workshop med målgruppen. Syftet och målet med gestaltningen är att inkludera målgruppen i den rumsliga utformningen av miljörummet - genom en multimodal, lekfull och lärande miljö.
Målet med studien var att ta fram ett gestaltningsförslag av ett lärande och multimodalt miljörum samt skapa tillgänglighet och inkludering för målgruppen. Gestaltningsförslaget kommer först presenteras i sin helhet, för att sedan på en mer detaljerad nivå redogöra för/motivera rumslig utformning och färgval, inkludering och identifikation av målgruppen samt möjligheter till multimodala interaktioner för barnen och resterande användare. Se bilaga 4 för större visualiseringar av gestaltningsförslaget.
Gestaltningsförslaget utformades till ett koncept som i grunden ska gå att appliceras inom andra miljörum/miljöbodar, där rummets multimodala utformning skapar en lekfull, lärande och interaktiv miljö för barnen och resterande användare. Resultatet av teoriinsamlingen och studiens metodarbete visade att lärande har en betydande roll för att förstå och verka i sin omgivning – för alla användare och inte minst för barn.
50
Utformning och färgval
Gestaltningsförslaget fokuserar inte på att förändra miljörummets funktion, utan att förändra meningsinnebörden av rummet, för att användarnas upplevelse av rummet och kontexten hen verkar i ska bli mer behaglig. Den tidigare rumsutformningen av miljörummet och
placeringen av sopkärlen bevarades, med syftet att rummets funktion – att slänga/sortera avfallet – fortfarande skulle vara tydligt för användaren efter omgestaltningen. Valet grundar sig i Ching och Binggeli (2018:46–47) betoning på att ett rum bör förmedla en lättbegriplig bild, för att användarna ska förstå sig på hur hen kan agera i det sammanhanget. Till den ursprungliga gestaltningen adderades ett flertal rumsliga objekt och färgval för att generera en mer levande miljö. Detta med förhoppningen om att gestaltningsförslaget skulle särskilja sig från ett normativt miljörum. Ett av dessa rumsliga objekt är ett större konstgjort träd, vilket grundar sig i respondenternas önskan om att föra in levande och naturliga inslag i den annars avskalade och stela miljön. Syftet med trädet är att skapa en visuell koppling till syftet med avfallshanteringen – vilket är att värna om vår miljö inför framtiden.
Figur 25. Visualisering av planritning före och efter omgestaltning.
Placeringen av trädet baserades på rummets utformning och med avsikten att trädet ska bli det första användaren ser, då det är placerat i det inre hörnet i linje med dörren (se planritning 2 – figur 25). För att trädet inte ska begränsa rörligheten för användarna eller för kärlen vid tömning/underhåll av rummet, formgavs trädet med en smalare stam och en högt placerad trädkrona som sträcker sig över nästan halva taket (planritning 2 och 3 – figur 25). Genom trädets storlek och form uppstår en pop-out effekt, då dem resterande objekten är placerade på golvet, medan trädet bildar ett överliggande plan i taket. Detta faktum leder förhoppningsvis
51
till att användarnas fokus riktas upp mot taket och inte enbart fastnar på kärlen eller avfallet. Som tidigare nämnts i platsanalysen, upplevdes rummet som stort men samtidigt
klaustrofobiskt. Med hjälp av trädkronan kommer rummet eventuellt fortfarande upplevas som stort – men att trädkronans formgivning genererar fler nivåskillnader och därav leder till att rummet upplevs mer som en tillgänglig helhet för användarna.
Önskan om mycket färg och naturligt ljusinsläpp var något som respondenterna belyste utifrån frågeformuläret, den kvalitativa intervjun och workshopen. Detta togs i beaktning under färgsättningen av gestaltningsförslaget – tillsammans med Küllers (2005a:97)
poängtering av hur en naturlig färgsättning av golv, väggar och tak tillfredsställer människans visuella system. Se figur 26 för gestaltningsförslagets färgpalett. Väggens blåa färg [1] kan förknippas med en himmel, vilket tillsammans med trädkronan och kärlens gröna färg [2 och 5] skapar en koppling till en mer naturlig och miljövänlig kontext.
Figur 26. Färgpalett av gestaltningen.
Golvet och trappen är färgsatta i röda och orangea kulörer [3, 6 och 7] för att särskilja dem från rummets resterande färger genom en pop- out effekt. Samtidigt som färgerna i färgpaletten ska ses som kompletterande mot varandra och bidra till en levande och inbjudande känsla för användarna. Den rosa färgen [4] användes inom rummets ljusprojektioner för att skapa en annan typ av färgupplevelse jämfört med resterande färger i paletten. Detta leder till att dem rosa ljusprojektionerna kommunicera en annan typ av information och betydelse för användarna, vilket knyter an till Siviks (2005:67)
52
Med hjälp av den särskiljande rosa färgen kommuniceras en annan typ av visuell information jämfört med de resterande färgerna. Vilket förhoppningsvis påverkar användarens
rumsupplevelse och aktiviteter i miljörummet. För en mer djupgående beskrivning av ljusprojektionerna och dess innebörd, se sida 55 - 56.
Under empiriinsamlingen synliggjordes en önskan om naturligt ljusinsläpp från
respondenterna. Vilket resulterade i att ett större fönster placerades till höger om dörren (se figur 28). Utifrån den kvalitativa intervjun uppmärksammades det att miljörum/miljöbodar och avfallshanteringen oftast hamnar i skymundan. Då Linda Holtby, i den kvalitativa intervjun, belyste att avfall måste ses som en resurs istället för något negativt – var ett av målen med gestaltningen och fönstret att lyfta fram miljörummet och avfallet på ett trivsamt sätt. Miljörummet synliggörs därav från utsidan av bostadsbyggnaden genom adderandet av ett fönster. Vilket skapar ett samspel mellan miljörummet och den utomstående miljön, där miljörummet och kontexten den verkar i inte hamnar i skym undan. Utan istället kan miljörummet bli ett värdefullt och accepterat rum i bostadsbyggnaden och i samhället.
Figur 28. Omgestaltning av miljörummets utsida.
Fönstret är även tänkt att leda till en mer inbjudande och trygg upplevelse av miljörummet för användarna, jämfört med innan omgestaltningen. Med hjälp av fönstret kan barnen och andra användare ta del av det som sker inuti miljörummet, utan att faktiskt vistas i rummet.
Faktumet att miljörummet är synligt redan från utsidan av bostadsbyggnaden kommer troligtvis generera en högre grad av omvårdnad och underhåll av miljörummet från
användarna. Resonemanget grundar sig i Kaj Wallins poängtering, i den kvalitativa intervjun, kring hur en behaglig rumsupplevelse ökar sorteringsgraden (se sida 39 – rubrik: Soprummen som de ser ut idag) – tillsammans med Mossbergs (2015:82) beskrivning av hur rummet påverkar användarens tillfredställelse och vilja att interagera med rummet igen.
53
För att underlätta ytterligare för barnen, samt att skapa en introduktion till rummet, formgavs en mindre plattform med inbyggda planteringslådor. Plattformen är tänkt att möjliggöra så att de yngre barnen även kan se in genom fönstret, medan växterna skapar ett trevligt intryck som knyter an till dem naturliga inslagen i miljörummets utformning och syftet med
avfallshanteringen. Dem användare som vistas i miljörummet kan även, via fönstret, ta del av det som händer utanför och de användare som är på väg att gå in miljörummet. Vilket var något som uppmärksammades i resultatet av frågeformuläret och den kvalitativa intervjun, då flera respondenter angav att rummet upplevdes otryggt ifall hen inte såg vad som hände på utsidan eller vem det var som kom in.