Miljörummet där barnen får ta plats : En studie om hur ett multimodalt miljörum kan skapa en lekfull, lärande och inkluderande användar- och rumsupplevelse för barn

1

Miljörummet där barnen får ta plats

En studie om hur ett multimodalt miljörum kan skapa en lekfull, lärande

och inkluderande användar- och rumsupplevelse för barn

Jessica Andersson

För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Programinriktningen Rumslig Gestaltning

Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson

Handledare Helena Tobiasson

Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola

2

Abstract

This is a thesis specializing in spatial design in the field of Information Design. The purpose of the study is to examine how a multimodal and visual design of today's rooms for recycling can affect children's spatial experiences and lead to a higher degree of accessibility and inclusive for children and other users of the room.

The study includes a methodological work through literary studies on spatial elements, cognition and perception, the learning spaces based on children's learning, multimodality, spatial experiences, and environmental psychology. As well as a place analysis, a survey, a qualitative interview with experts, a participatory workshop with the study's target group. This to gain an in-depth understanding of the problems surrounding the room, the user, and the context in which they operate to answer the study's question at issue.

Based on collected theories and empirical data, a exemplifying design proposal was designed, in which the environmental space of an apartment building in Eskilstuna was redesigned. The design proposal relates to the children's perspective and conditions, with the goal of creating an inclusive, learning and living place - where the children are included early and become part of the environmental work for a better future.

Keywords

Information design, Spatial design, inclusion, accessibility, children, interaction, user experience, environmental work, multimodality, the learning space, visual communication.

3

Sammanfattning

Detta är ett examensarbete med inriktningen rumslig gestaltning inom informationsdesign. Syftet med studien är undersöka hur en multimodal och visuell utformning av dagens miljörum kan påverka barns rumsupplevelser och leda till att miljörummen upplevs mer tillgängliga och inkluderande för specifikt barn, men även för miljörummens övriga användare.

Studien inkluderar ett metodiskt arbete genom litterära studier om rumsliga element, kognition och perception, det lärande rummet med utgångspunkt i barns lärande,

multimodalitet, rumsupplevelser och miljöpsykologi. Samt en platsanalys, ett frågeformulär, en kvalitativ intervju med experter och en deltagande workshop med studiens målgrupp. Detta i syfte att få en djupgående förståelse för problematiken kring rummet, användaren och

kontexten de verkar i för att besvara studiens frågeställning.

Utifrån insamlade teorier och empiri formgavs ett exemplifierande gestaltningsförslag, där miljörummet av ett flerbostadshus i Eskilstuna omgestaltades. Gestaltningsförslaget förhåller sig till barnens perspektiv och förutsättningar, med målet om att skapa en inkluderande, lärande och levande plats – där barnen inkluderas tidigt och blir en del av miljöarbetet för en bättre framtid.

Nyckelord

Informationsdesign, rumslig gestaltning, inkludering, tillgänglighet, barn, interaktion,

4

Förord

Jag vill först och främst tacka alla deltagare, barn och föräldrar som deltagit i studien – slutresultatet hade inte blivit detsamma utan er kunskap och insats. Jag vill även tacka min handledare Helena Tobiasson för allt stöd och värdefull kunskap som du har gett mig under arbetets gång. Tack även till Mälardalens Högskola för tre år fyllda med kunskap, lärorika erfarenheter och minnen för livet.

Jag vill även rikta ett stort tack till min underbara pojkvän Jonathan, för all din kärlek och ditt stöd under mina studier och det här examensarbetet. Tack för att du alltid peppar mig till att utvecklas och att följa mina drömmar. Självklart vill jag även tacka min familj, nära och kära för det stöd jag fått inför, under mina studier och inför framtiden.

Sist av allt vill jag tacka mina underbara studiekamrater. Dem här tre åren hade inte varit densamma utan er och ni har förgyllt studierna med mycket skratt, kärlek och kreativitet. Oavsett medgångar eller motgångar har vi funnits där för varandra och tagit oss igenom detta som en stor och kärleksfull familj. Det har varit en ära att under dem här tre åren fått bevittna hur mycket kunskap vi alla besitter och det finns inget som stoppar oss från att nå stjärnorna. All lycka och kärlek till er!

Stort tack! ♥

5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte och frågeställningar ... 11

Målgrupp ... 11

Avgränsningar och begränsningar ... 11

TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 13

Kognition och perception ... 13

Rumsliga element ... 14

Det lärande rummet ... 16

Upplevelser och upplevelserum... 18

Miljöpsykologi ... 19

Källkritik ... 21

METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 22

Platsanalys ... 22

Frågeformulär ... 23

Kvalitativ intervju... 23

Workshop med intervju ... 24

Etik och metodkritik ... 26

METODRESULTAT... 28

Platsanalys ... 28

Frågeformulär ... 31

Workshop med intervju ... 33

Kvalitativ intervju... 38

DESIGNPROCESS ... 40

GESTALTNINGSFÖRSLAG ... 49

6

Reflektion och studiens framtid ... 58

KÄLLFÖRTECKNING ... 60

FIGURFÖRTECKNING ... 64

7

Begreppsförklaring

Avfall

I denna studie menas avfall som det avfall vilket produceras av hushåll och är godkänt att slänga i bostadsbyggnadens miljörum. Exempelvis matavfall, plast- och pappförpackningar, tidningar, metall och glas.

Miljörum

I denna studie syftar miljörum till det fysiska rum i eller i nära anslutningen till privata bostadsbyggnader som boende slänger sitt avfall i.

Miljöbod

I denna studie syftar miljöbod till den fysiska byggnad i nära anslutning till privata bostadsbyggnader som boende slänger sitt avfall i.

Avfallshantering

Ur ett hushållsperspektiv syftar begreppet på att privatpersoner sorterar ut de avfall som hen producerat/förbrukat inom det privata hemmet och slänger det i bostadshusets

miljörum/miljöbod eller dylikt. Ur ett kommuns och myndighetsperspektiv syftar begreppet till att transportera avfallet till en behandlingsanläggning för sortering och i sin tur

återvinning/återbruk/bortskaffning/deponering.

Miljöpsykologi

I denna studie syftar miljöpsykologi till samspelet mellan användaren och rummet och hur de påverkar varandra – och inte om miljö- och klimatarbete.

Användare

I denna studie syftar användare till de personer som brukar/verkar i ett specifikt

8

Inledning

Ett samhällsproblem

Att konsumtionen ökar runt om i världen är ett världskänt problem. Detta har resulterat i att flera globala och nationella mål har införts för att minska världens klimatpåverkan. Ett av dessa är EU:s avfallsdirektiv som verkar för att skydda människor och miljöns välmående. Detta genom ett antal förpliktelser som medlemsstaterna åtagit sig gällande uppkomsten av-, hanteringen av- och minskningen av avfall och resursförbrukningen – i en strävan att övergå till en cirkulär ekonomi (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2008/98/EG av den 19

november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv). Sett till nationell nivå finns

det sedan år 2005 sexton nationella miljökvalitetsmål samt ett generationsmål för Sverige, vilket ska fungera som en långsiktig vision inom det svenska miljöpolitiska arbetet

(Naturvårdsverket 2020). Generationsmålets syftar till att skapa ett samhälle där dem stora miljöproblemen är lösta inför överlämningen till nästa generation. Detta genom en förändrad livsstil gällande konsumtion, återvinning, återanvändning och att succesivt ställa om till en cirkulär ekonomi (Sveriges Miljömål u.å.). Innehavare av avfall är även skyldiga enligt svensk lag att hantera och sortera avfallet på ett godtyckligt sätt, utifrån hälso- och miljömässiga aspekter (SFS 1998:808). Detta är dock något majoriteten av dem svenska medborgarna inte är medvetna om, då endast tre av tio var medvetna om att lagen existerade (KSF 2017). Vilket visar på en okunskap kring området – samtidigt som medborgarna agerar korrekt enligt lag.

Inom EU genererades det år 2019 genomsnittligen 502 kg avfall per EU-medborgare, medan Sverige hade ett genomsnitt på 449 kg per medborgare samma år (Sopor - Sveriges

Avfallsportal 2021). Sett till hushållsavfall var den totala mängden i Sverige år 2019 över 4,8 miljoner ton (Avfall Sverige 2020) och samma år återvanns cirka 70 % av de förpackningar till varorna som konsumerades (SCB 2020). Vilket tyder på att Sveriges medborgare innehar en medvetenhet och förståelse för sin konsumtion och deras handlingar. Detta stärks även av undersökningar gjorda av KRAV och Novus, där nio av tio konsumenter ansåg sig vara klimatmedvetna (Krav 2018) och 94% av undersökningens deltagare uppgav att de källsorterar för att leva mer klimatsmart (Tidningen Energi 2020).

En generationsfråga

Gällande källsortering finns det en varierad syn på huruvida ålder kan vara en påverkande faktor. En del studier tyder på att den äldre generationen genererar mer avfall och i sin tur källsorterar i högre grad jämfört med den yngre generationen. Orsakerna till detta kan vara en mer sparsam livsstil, högre benägenhet att engagera sig i välgörande aktiviteter/kulturer och att det med åldern bildas en mer positiv påverkan kring konsumtion och återvinning. Andra studier tyder på att den yngre generationen har störst miljövänlig inställning, dock är de mer benägna att hushålla med vatten och energi (Triguero, Alvarez-Aledo & Cuerva 2016). Enligt den tidigare nämnda studien kring klimatmedvetenhet utförd av Novus (Tidningen Energi 2020) visar det att miljöengagemanget skiljer sig även i Sverige, där det är den äldre generationen som främst källsorterar.

9

Det finns dock inte lika mycket studier kring barns medverkan i klimatarbetet, som i den utsträckning det finns gällande andra generationer. I en studie av barns förståelse för

avfallshantering utförd av Palmer, Grodzinska-Jurczak och Suggate (2003) på barn i åldrarna fyra och sex år, synliggjordes det att det fanns en medvetenhet kring avfallshanteringen hos barnen. Trots denna medvetenhet fanns det en okunskap kring vad som faktiskt händer med avfallet efter att det placerats i soptunnan, då endast hälften av barnen kunde beskriva vad som händer med avfallet (Palmer et al. 2003).

Konsumtionens konsekvenser

Hög konsumtion leder till höga krav på användarna och att det som konsumeras även återvinns – redan från en ung ålder. Enligt Lenninger och Olsson (2006:19) är det inte målet med aktiviteten som är det viktiga för barn, utan det är processen. Dessa processer kan

generera starka upplevelser och handlingar som följer med en genom hela livet (ibid.). Genom att introducera barn för källsortering i en tidig ålder, kan detta möjligtvis leda till en större förståelse för problematiken och att fler tar ansvar för sin konsumtion och återvinning i en vuxen ålder.

Konsumtion leder även till krav på ett fungerade och tilltalande källsorteringssystem och miljörum, främst i dem privata bostadshusen – för att öka viljan och engagemanget att

källsortera. Ett tilltalande och attraktivt miljörum är något som både Avfall Sverige (2018:13) och Boverket (2012:41) belyser som viktigt, dock nämns endast lagar och riktlinjer kring dessa utrymmen.

De olika stegen inom källsortering och sophantering

Det avfall som produceras och förbrukas är det många aktörer, både på myndighetsnivå och privatnivå, som ansvarar för att ta hand om (Sopor - Sveriges Avfallsportal 2020a).

Sinsemellan Naturvårdsverket, Miljödepartementet och kommuner fördelas dem ansvar som myndigheterna innehar beträffande avfall. Gällande hushållsavfall och avfall från butiker, kontor och restauranger är det kommunernas ansvar att detta tas hand om på ett miljömässigt korrekt sätt. Detta innebär att hushållsavfallet ska transporteras från privata och kommersiella byggnader utav kommunen till en behandlingsanläggning, för att sedan återvinnas/bortskaffas eller deponeras. Kommunerna ansvarar även i samspel med Naturvårdsverket att informera invånarna hur de bör hantera sitt avfall på ett miljömässigt korrekt sätt (Sopor - Sverige avfallsportal 2020b).

Figur 1. Visualisering och tolkning av avfallets kretslopp från hushåll till återvinning/återbruk/bortskaffning/deponering.

10

Sett till fastighetsägare, såsom bostadsrättföreningar och ägare till flerbostadshus, ansvarar de för att anordna avfallsinsamlingar nära bostäderna (Sopor – Sverige Avfallsportal 2020c). Utifrån detta är hushållen ansvariga och skyldiga enligt lag att sortera sitt avfall – beträffande förpackningar, returpapper, batterier, grovsopor och el avfall (Sopor – Sveriges Avfallsportal 2020d).

Bakgrund

Miljörummets utformning idag utifrån målgruppen

I dagsläget upplevs majoriteten av miljörum rikta sig till en äldre användare och inte barn, vilket kan tolkas vara ett misslyckande då barnen är en del av samhällets framtid. Detta misslyckande baseras på hur miljörummen och deras information är utformad. Till exempel sopkärlens höjd och grafiskt material anses rikta sig till vuxnas fysiska och intellektuella förutsättningar. Placeringen av och tillgången till miljörummet anses vara anpassade för vuxna, då rummet oftast är placerat utomhus och är inte tillgängligt utan nyckel.

Miljörummens materialval av golv och väggar anses även vara anpassade för vuxna – inte bara för användare som bor i byggnaden utan för dem användare som arbetar med

sophanteringen, då rummet har behov av kontinuerlig städning och underhåll. Vilket troligtvis leder till att rummet formges med materialval som bidrar till en ren och steril miljö. Samt att valet av ljussättning upplevs endast förhålla sig till dem regler och riktlinjer som finns gällande rummet och inte användarens upplevelse, vilket anses resultera i att användaren på ett övergripligt plan kan orientera sig i rummet. Sammanfattningsvis upplevs funktionen av miljörummen, utifrån lagar och riktlinjer, samt miljörummets information vara anpassad för vuxna. Därav upplevs rummet i sin helhet inte stödja barnens plats och roll i sammanhanget.

Problembeskrivning

Hur en användare tolkar och upplever ett rum skiljer sig åt från en individ till en annan. Detta kan bero på rummets och informationens utformning, grader av visuella eller multimodala resurser samt rummets funktionalitet. Utifrån användarens egen tolkning och upplevelse av rummet uppstår troligen en viss typ av information som kommuniceras till användaren, det vill säga hur hen kan agera i rummet, vad hens roll är i kontexten och hur hen kan påverka de två.

Det informationsdesignsproblem som examensarbetet förhåller sig till är vad användarens tolkning och upplevelse av miljörummen och rummets informationsutformning – leder till för typ av förståelse, samspel och rumslig interaktion. Några förslag på den informationen som skulle kunna kommuniceras till användaren kan exempelvis vara:

Får jag vara här? Vad förväntas av mig i det här sammanhanget? Vad är min plats och roll i det här rummet – eller i den här kontexten?

11

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att beskriva och undersöka utformningen av dagens miljörum utifrån ett barns perspektiv (fem till sex år), för att i sin tur kritiskt analysera och diskutera möjliga brister/tillgångar med utformningen baserat på teori- och empiriinsamling. Syftet är även att utveckla ett visuellt och multimodalt gestaltningsförslag bestående av ett exempel på ett miljörum, som är utformat efter ett barns perspektiv och förutsättningar – med målet att miljörummet kommer generera en behagligare och inkluderande rumsupplevelse för både barnen och resterande användare.

Frågeställning och tillhörande underfråga

o På vilka sätt kan en visuell och multimodal utformning påverka användarens upplevelse och tolkning, hos användare i åldern fem till sex år, gällande miljörum i en privat bostadsbyggnad?

- På vilka sätt kan en visuell och multimodal utformning generera en högre grad av inkludering för målgruppen?

Målgrupp

Studien och gestaltningsförslaget riktar sig till barn i åldern fem till sex år. I denna ålder utvecklas barnet till att bli alltmer självständigt, samtidigt som de är beroende av vuxna genom uppsikt, guidning och uppmärksamhet. Under denna ålder skaffar barnet sig även flera förebilder att ta efter och börjar resonera kring ”rätt” och ”fel” genom deras känslor, empati och moral (Vårdguiden 2019). Barn är en stor del av framtiden och har därmed rätten att inkluderas inom samhället – speciellt inom ämnen och rum som handlar om att värna om miljön och klimatet.

Avgränsningar och begränsningar

Gestaltningsförslaget fokuserar inte på att förändra miljörummets funktion, utan att förändra meningsinnebörden av rummet – med målet att användarnas upplevelse av rummet och kontexten hen verkar i ska bli mer behaglig och inkluderade.

Tidigare forskning och examensarbeten förhåller sig till användarens förmåga att källsortera i högre grad eller på ett tolkningsvis korrekt sätt. Denna studie behandlar endast miljörummets rumsliga utformning utifrån målgruppens perspektiv och förutsättningar. Dem perspektiv som inte formgavs i studien var: valet av placering för miljörummet, skyltar/informationsmaterial/ sorteringsanvisningar, flödet/hanteringen av kärlen och kärlens utformning (storlek, plats, form, material) eller formgivningen av begrepp såsom miljörum och sopor. Studien fokuserar endast på det steg gällande avfallshantering som sker inom miljörummet och inte det tidigare steget i hushållet eller dem senare stegen som kommunen och myndigheterna ansvarar för. Slutligen baseras denna studie och gestaltningsförslag på en vuxen persons tolkning och förståelse av målgruppens perspektiv genom en teori- och empiriinsamling, där både barn och

12

vuxna har deltagit. Barnens vårdnadshavare har ingått som stöd för barnen att delta i metodarbetet för att generera det empiriska materialet. Därav kan inte denna studie skildra barnens perspektiv och verklighet till fullo – utan utgör ett försök att förstå barnens tankar, åsikter och upplevelse kring kontexten och det miljörum som gestaltningsförslaget förhåller sig till.

13

Teori och tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras teorier och vetenskaplig forskning som fokuserar på användarens upplevelse och tolkning av rum och information, med barnens perspektiv i centrum. Dem teorier som presenteras ligger som grund för studiens metodarbete och gestaltningsarbete. Här presenteras teorier kring kognition och perception, rumsliga element, det lärande rummet med utgångspunkt i barns lärande, multimodalitet, rumsupplevelser och miljöpsykologi.

Kognition och perception

Begreppet kognition definieras av Groome (2010:27) som dem mänskliga processer i hjärnan som samlar in och bearbetar information från sin omvärld, för att i sin tur ta vara på

informationen. Kognition inkluderar alltså varierade processer av informationsbearbetning som sker vid olika tillfällen (ibid:27). Genom människans sinnesorgan samlas information in för analys med hjälp av en perceptionsprocess, där informationen får mening och blir

förståelig (Groome 2010:28).

Enligt Rooth (1986 se Nyberg 2020:57) förklaras perception som den aktivitet när insamlad information om människans omgivning omvandlas till erfarenheter. Enligt Groome (2010:28) registreras sedan informationen och innebär steg av inlärning och lagring i minnet, och i sin tur vara tillgängligt som ett hjälpmedel för att underlätta tänkandet. Informationen som tidigare lagrats kan därav återanvändas och manipuleras för att bemöta nya behov. Vilket innebär att tänkande inte enbart består av att återgå och bruka gamla minnen – utan en process som inkluderar bearbetning av tidigare erfarenheter och att information omformeras (ibid:28). Begreppet pop-out effekt är ett vanligt förekommande begrepp inom visuell kommunikation och verkar inom människans kognitiva och perceptuella processer. Pop-out effekten beskrivs enligt Ware (2008:27) som visuell kommunikation vars proportioner gör det enkelt för användaren att snabbare uppmärksamma detta i sin visuella sökning av omgivningen. Vad som förstärker pop-out effekten kan skilja sig, beroende på objektets proportioner i relation till den kontext som den visuella kommunikationen verkar i. Kontrastegenskaper gällande exempelvis färg, perspektiv, storlek, orientering och rörelse är enkla medel som förstärker pop-out effekten (Ware 2008:29).

14

Rumsliga element

Enligt Ching & Binggeli (2018:36) har interiörsdesign i syfte att berika människors

livskvalitet utifrån funktionella, estetiska och psykologiska faktorer. Därav finns det kriterier som bör mötas vid utformningen av rumsliga miljöer. Miljön bör vara funktionell, hållbar, estetisk tilltalande samt designad för flera användare. Miljön bör även projicera en

lättförståelig bild av rummets aktiviteter och skapa möjligheter för meningsskapande hos användaren (ibid:46–47). I miljöer där flera generationer verkar och bor är flexibilitet en god egenskap och något som blir alltmer vanligt inom utformningen av rumsliga miljöer (ibid:37). I detta avsnitt kommer beskrivningar presenteras gällande rumsliga element, så som form och rymd, material, färg och ljusets påverkan.

Form och rymd

Form är ett komplext begrepp som kan inneha olika innebörder. Enligt Ching (2015:34) beskrivs form som inre strukturer, yttre konturer och ett verktyg för förståelsen av

tredimensionell massa och volym. Ett begrepp som skapar en helhet. Form kan karaktäriseras genom olika visuella egenskaper, där färg, konturers utformning, storlek, textur, position, orientering och grad av stabilitet kan påverka helheten (ibid:34–35).

Begreppet rymd har en nära relation till form inom rumsliga miljöer och är något som konstant omger människor. Det är genom människans perception som en förståelse för den visuella interaktionen mellan form och rymd uppstår. För att skapa en bild av hur rymd och form interagerar beskrivs dessa oftast som antingen positiva eller negativa element (Ching 2015:100–102). Dessa element kan utgöras av horisontella eller vertikala plan samt linjära element, exempelvis väggar, golv, tak eller pelare – och blir verktyg som definierar rumsliga förhållanden (ibid:110–111, 135).

Material

Dagens ytskikt kan diskuteras utifrån olika kriterier som bör tillgodoses, gällande

funktionalitet, estetik, ekonomi eller hållbarhet. Utifrån ett funktionellt perspektiv bör ett material möta kriterier gällande säkerhets-, hälso-, bekvämlighets-, hållbarhets-, och

hygienaspekter. Sett ifrån ett estetiskt perspektiv inkluderas färg, struktur och mönster (Ching & Binggeli 2018:298–299).

Enligt Dennis Doordans (2003:6) ramverk gällande material, kan ett material diskuteras utifrån användarens upplevelse – vilken hen benämner som materialets appreciation (uppskattning). Termen behandlar användares känslor, meningsbildande, tankar och

uppskattning av ett material, som uppstår genom användarens sinnesintryck vid ett specifikt tillfälle eller plats (ibid:6–7). Genom dessa sinnesintryck kan det även långsiktigt uppstå positiva eller negativa relationer till material. Därav blir användarens sinnesupplevelse en central del vid utformandet av meningsfulla materialupplevelser (Karana, Pedgley & Rognoli 2015:17). Andra hävdar även att valet av ytskiktsmaterial är en viktig del för att den rumsliga miljön ska uppnå den tänkta atmosfären (Ching & Binggeli 2018:298).

15

Färg

Beroende på vem frågan ställs till och inom vilket yrkesområde hen verkar inom kan definitionen av färg variera. Enligt Sivik (2005:51) existerar endast färg på grund utav

människans perception och förmåga att uppleva sin miljö. Författaren menar att seendet är en aktiv process som består utav att människan tolkar och skapar mening av dem signaler och mönster som finns i sin omgivning (Sivik 2005:55), där färgen blir ett bärande verktyg för information, känslor och betydelser (ibid.:67). Därav bör färgarbetet appliceras tidigt inom utformningsprocessen av rumsliga miljöer och inte vara något som åsidosätts (ibid.:59). Färg har även visat sig påverka människans upplevelse och aktiviteter i ett rum, beroende på nyans, kontrastskillnader gentemot andra färger och färgens styrka. Starka och varmare färger upplevs mer aktiverande och stimulerande, jämfört med kalla och svagare färger som upplevs mindre stimulerande och lugnande (Küller 2005a:94; Ching & Binggeli 2018:124). Då färgen uppstår via människans perception enligt Küller (2005a:97) bör även rumsliga miljöer vara utformade likt naturen, då människan har anpassat sitt visuella system till detta. Med detta menas att rummets tak bör vara färgsatt i en ljusare färg än väggarna, samt detsamma gällande väggarna jämfört med golvet – då ljuset naturligt kommer uppifrån i naturen (ibid.: 97).

Ljusets påverkan

Ljus är något som har en direkt biologisk verkan på människor, då ljus och mörker påverkar människans biologiska klocka och prestationsförmåga (Küller 2005a:85; Ching & Binggeli 2018:264). Därav innehar ljuset en viktig roll för människan och blir ett hjälpmedel för människans orienterbart i sin närmiljö (Küller 2005a:85). Ljusets egenskaper såsom styrka, kontrast, spridning och bländning synliggör närmiljöns objekt, former, färg och struktur (Ching & Binggeli 2018:256–257). Ljusets egenskaper blir även ett hjälpande element som påverkar människans känsloupplevelser på olika sätt (Küller 2005a:85). Ett rum med ett fönster som vetter mot en händelserik omgivning uppmärksammas och fångar människans intresse i högre grad, jämfört med ett rum utan fönster (Küller 2005a:85–86).

Övriga sinnesintryck

Lukt är en del av människans fem sinnen och innehar därav en stor påverkan på våra upplevelser. Xiao, Tait och Kang (2020:2) förklarar att dofter framkallar reaktioner och påverkar individers spatiala och emotionella relationer till en plats. Dessa relationer och reaktioner kan variera beroende på huruvida doftupplevelsen är positiv eller negativ. Dock är dessa doftrelaterade erfarenheter viktiga verktyg för individers emotionella sinnebilder (ibid.:2). Genom detta uppstår det individuella föreställningar om hur en specifiks plats ska dofta – utifrån tidigare erfarenheter och det som är bekant kopplat till doft, luktkällor och plats. Vid dem tillfällen då upplevelsen skiljer sig från individens föreställning

uppmärksammas detta direkt och framkallar varierade reaktioner (ibid.:5).

Ytterligare ett av de fem sinnena som påverkar människors upplevelse är hörseln. Enligt Norman (2005:122–123) har ljud både en positiv och negativ effekt på människor och framkallar olika emotionella upplevelser. Författaren belyser att det är ljudets karaktär och den kontext ljudet verkar i som påverkar människors emotionella upplevelser. Därav innehar ljudet en viktig roll inom design, dock en roll som oftast hamnar i skymundan (Norman 2005:122–123).

16

Akustik är ett vanligt förekommande begrepp inom designyrket och behandlar olika aspekter inom ljud. Ching och Binggeli (2018:290) beskriver att akustik inkluderar och behandlar ljudets framkomst, förmedlande och effekter. Ljudet färdas och reflekteras olika i ett rum beroende på rummets spatiala förhållanden och material – vilket kan leda till att ett eko uppstår eller att ljudet dröjer kvar (ibid.). Ljud består därav inte enbart av positiva ljud utan inkluderar även buller/brus, vilket kan beskrivas som oönskade eller irriterande ljud som påverkar människor på fysiska och mentala plan (ibid.:291). Dessa negativa ljudupplevelser kan motverkas genom rummets utformning samt att ljudabsorberande material inkluderas i utformningen (ibid.).

Det lärande rummet

Enligt Selander och Kress (2017:18, 32) sker inte lärande enbart i skolmiljöer utan även i andra sammanhang genom ett livslångt och vidgat lärande. Det senare behandlar det lärandet som sker utanför formella institutioners ramar, exempelvis den kunskap en individ tar in under ett museibesök (Selander & Kress 2017:18–19). Därav kan människan ses som en teckenskapande varelse där lärandet blir en teckenskapande aktivitet (ibid.).

Begreppet didaktisk design förhåller sig till skapandet av sociala processer och förutsättningar för lärande. Vilket kan ses utifrån tre olika perspektiv – Design för lärande (didaktisk design 1), Design i lärande (didaktisk design 2) och Bedömning av lärande (didaktisk design 3). Det är genom dessa tre perspektiv det uppstår en förståelse för lärprocesser inom olika

sammanhang, individers enskilda lärande och lärande aktiviteter – vare sig det är i eller utanför skolmiljöer (Selander & Kress 2017:24–25). Lärande består av meningsskapande processer där individen återskapar egen information av redan befintliga representationer – med hjälp av teckenskapande aktiviteter baserat på tillgängliga resurser, personligt intresse och sociala konstruktioner (ibid.:32–33).

Vidare beskriver Selander och Kress (2017:32) att det även är viktigt att förstå lärmiljön och hur rummets förutsättningar påverkar lärandet. Det lärande rummet inkluderar både fysiska och metaforiska platser, som i sin tur blir sociala rum baserat på dem regler och rutiner som finns kring rummet (ibid.:47). Rummets betydelse och syfte är även inte något som existerar från start, utan det skapas i och med rummets utformning – för att sedan realiseras genom användarnas sociala relationer och handlingar. Beroende på rummet uppstår det olika lärande resurser – det vill säga dem verktyg och material som skapas, brukas eller omformas i olika sociala sammanhang utav människor för att skapa mening. Dessa resurser kan vara tänkta att bjuda in eller användas i ett specifikt syfte, exempelvis genom resursens Affordance. Därav får resurserna en innebörd, dock en innebörd som kan förändras över tid (ibid.:49–51).

17

Lärandets påverkan på interaktion

Dem kunskaper och representationer som individer skapar behöver inte enbart uttryckas genom verbala beskrivningar och modeller, utan kan även uttryckas genom handlingar och interaktioner med sin omgivning. Handlingarna och interaktionen som uppstår blir alltså ett tecken på individens förståelse och uppfattning av världen (Selander & Kress 2017:36). Dock är dessa handlingar och interaktioner inte bara grundade i individers agens eller förmåga att agera på visst sätt – utan de grundar sig även i sociala (makt-) relationer. Vid handlingar och interaktioner medföljer även ansvaret för dem konsekvenser som kan uppstå. Därav faller ansvaret att konstruera sin egen förståelse för situationen, samt förmågan att agera och i sin tur handla meningsfullt på individen – beroende på dem sociala (makt-) relationer som uppstår i den specifika situationen (ibid.:99).

Figur 2. Visualisering av kommunikationsmodeller från boken Design för Lärande – ett multimodalt perspektiv (Selander & Kress 2017:104).

Utifrån den klassiska kommunikationsmodellen redogörs lärande som att information överförs – medan ur ett designteoretiskt perspektiv ses lärande som en kommunikativ, multimodal teckenskapande aktivitet. Det senare perspektivet belyser lärande som en process bestående av flera mikroaktiviteter där mimesis, även kallat imitation, är en del av dessa aktiviteter. Att imitera eller agera som någon annan kan generera en förståelse för vilka handlingar och beteenden som är lämpliga eller olämpliga i ett visst sammanhang. Samt generera en

förståelse och utveckling av sin identitet utifrån sina intressen, förkunskaper och färdigheter. Därav är individens identitetsskapande en viktig del inom lärandet (Selander & Kress

18

Multimodalitet och interaktion

Selander och Kress (2017:26) beskriver multimodalitet som ett hjälpmedel inom

kommunikation, där samspelet mellan flera resurser leder till tolkande och meningsskapande av sin omvärld. Vidare beskriver författarna att det är genom sociala sammanhang som ting, ord eller handlingar får sin innebörd, baserat på människors överenskommelser av i vilket sammanhanget de skapades i och används inom (Selander & Kress 2010:26). Det är alltså inte något som redan är definierat – utan uppstår genom att vi tilldelar det mening. En viktig aspekt kring meningsskapande är att vi skapar mening utifrån våra individuella förutsättningar och förmåga att bearbeta våra sinnesupplevelser. Därav är de av värde att det som

kommuniceras inte enbart upplevs meningsfullt för avsändare utan även av mottagaren (ibid.).

Dessa resurser kan gestaltas på åtskilliga sätt, exempelvis genom mänskliga aktiviteter såsom rörelser, ljud och gester – eller genom mer grafiska medel såsom färgskalor, linjer, ytor och punkter (Selander & Kress 2017:26–27). Det kan även gestaltas genom olika kreationer såsom teckningar, filmer, musik eller målningar – eller på varierade sätt genom tryckta och digitala medier (ibid.).

Upplevelser och upplevelserum

Det finns flera teorier och förhållningsätt kring upplevelser och rumsupplevelser. Enligt Mossberg (2015:24) är upplevelser något som sker under en specifik tid och inom ett

upplevelserum. Vilket leder till att upplevelserummets mening och funktion uppstår, baserat på hur rummet används samt den interaktion som sker (Mossberg 2015:24). För att en upplevelse ska kunna upplevas till fullo bör upplevelserummet därav vara anpassat till den specifika aktiviteten och målgruppen (ibid.:32).

Dessa upplevelser är individuella, unika, minnesrika och påverkas av det stimuli som finns i vår omgivning på olika sätt. Alltså skiljer sig varje upplevelse från andra – även om en befinner sig i likande kontext och upplevelserum som någon annan (Mossberg 2015:24). En individs upplevelser påverkas utav flera faktorer såsom den fysiska-, sociala- och

tidsomgivningen, samt ursprunget till besöket och individens sinnesstämning (ibid.:75, 79). Den fysiska omgivningen inkluderar inte bara rumsliga objekt utan även ljud, ljus och doft – alltså faktorer som har stark koppling till människans sinnen (ibid.:75, 82). Det fysiska rummet blir därav en central faktor gällande individers rumsupplevelser och tillfredsställelse, vilket i sin tur påverkar önskan om att vistas i eller att få återkomma till det specifika rummet (ibid.:82).

Enligt Mossberg (2015:25)kan dem upplevelser och interaktioner med vår omgivning som uppstår diskuteras och kategoriseras utifrån tre olika faser: före -, under - och efter

upplevelsen. Vilket är likt det sätt Branzell (1995:12–13) beskriver tidens tre rum: förväntans rum, nurummet och minnets rum. Dessa olika rum är sammankopplade med varandra och blir därav påverkade av varandra. Han beskriver det som att upplevelsen i nurummet blir påverkad av den upplevelse som skapas i förväntans rum och påverkar i sin tur känslorna och

upplevelsen i minnesrummet – som sedan påverkar upplevelsen i förväntans rum inför nästa besök (Branzell 1995:12–13).

19

Figur 3. Tolkning av Branzells förklaring av tidens tre rum.

Mossberg (2015:34) beskriver vidare att det även finns olika typer av upplevelserum: permanenta eller icke permanenta. Dem permanenta upplevelserummen är utformade för en specifik aktivitet under en längre tid. Dock kan dessa rum anpassas och utformas över tiden för att möta andra typer av kontexter eller aktiviteter (ibid.:34). Dem icke permanenta upplevelserummen är utformade för en aktivitet som sker under en kortare tid (ibid.:37). Dessa upplevelserum påverkar därav människans förståelse för vad för typer av fysiska- och sociala aktiviteter som är kopplade till den specifika platsen utifrån spatiala förhållanden (ibid.:86).

Miljöpsykologi

Miljöpsykologi har en tvärvetenskaplig grund i psykologi och arkitektur (Küller 2005b:17) och behandlar miljöns påverkan på människan och människans påverkan på miljön

(Johansson & Küller 2005:13). Studier kring miljöns påverkan på människor växte fram under 1900-talet, dock under namnet arkitekturpsykologi, och fokuserade främst på estetiska

faktorer och människans tillfredsställelse av dessa. Med tiden inkluderades även studier kring människans påverkan på den miljö hen verkar i – både fysiskt och socialt, samt samspelet sinsemellan dem genom människans aktiviteter och mänskligt liv (Küller 2005b:19, 23–25).

För att förstå människors upplevelser och tolkningar av sin omgivning är det viktigt att förstå hur miljön påverkar människan, både i sin helhet och detaljmässigt, genom dem givna

förutsättningar och gränser miljön tillhandahåller utifrån användarens perspektiv och tidigare erfarenheter. Det vill säga att varje individ konstruerar sin egen uppfattning. Vilket leder till att dem effekter miljön har på individer antingen kan vara liknande eller skilja sig – beroende på människans och miljöns kontext (Björklid 2005:141).

20

Utöver individuella tolkningar och upplevelser kan det även uppstå känslomässiga relationer till platser och föremål, vilket kallas affektionsvärde. Detta värde befästs i tid och rum och kan vara anknutet till specifika händelser eller personer – och är oftast knuta till situationer där familjen är involverade (Jarle Sorte 2005:236). De tolkningar och upplevelser av platser som är utöver det vardagliga och något överraskande, förhåller sig till vad Jarle Sorte (2005:237– 238) kallar originalitet och har sina rötter i vår genetiska struktur. Dessa kan uppstå baserat på vår nyfikenhet och längtan att undersöka det främmande, vilket leder till lustfyllda

erfarenheter och handlingar (ibid.).

Barns perspektiv

Inom miljöpsykologin har det främst utförts studier utifrån vuxnas perspektiv, vilket tyder på att barnens perspektiv inte inkluderas i samma grad (Laike 2005:125). Dem studier som utförts kring barn har primärt fokuserat på sociala och pedagogiska kontexter såsom skolmiljöer. Resultaten av studierna tyder på att den fysiska miljön har en stor påverkan på barnets kognitiva beteende och utveckling, specifikt i en tidig ålder (Laike 2005:125–128). Andra hävdar även att den fysiska miljön inte bara har en betydelse för utvecklingen – utan även för barns förmåga att utveckla en relation och identitet till platsen (Bonnes & Secchiaroli 1995; Proshansky, Fabian & Kaminoff 1995 se Björklid 2005:142). Det är under barnens kroppsliga och sinnliga utforskande av rumsliga miljöer som det uppstår en platsidentitet, vilket innefattar både platsens egenskaper samt människors aktiviteter och åsikter kring platsen (Björklid 2005:142). I denna process har barnets föräldrar en stor inverkan på barnets meningsskapande av den fysiska miljön och dem platsidentiteter som uppstår ur detta. Föräldrarnas agerande till och i specifika platser påverkar barnets uppfattning av hur dessa platser kan och får användas – speciellt på dem platser föräldern och barnet befinner sig i samvaro, vilket medför en stor inverkan på barnet senare i vuxen ålder (Nordström 2005: 161).

Genom att undersöka och uppleva sin miljö – fysiskt som digitalt – utvecklas människan redan från en tidig ålder (Laike 2005:128; Björklid 2005:141). Här blir leken ett viktigt hjälpmedel för barn att utforska sin närmiljö, samtidigt som den har en stor inverkan på barnets utveckling av motoriska-, kognitiva-, emotionella- och sociala färdigheter (Björklid 2005:141; Edfelt 2017:129). Inom leken är det inte heller objektet om skapar innebörd – utan leken i sig (Selander & Kress 2017:50; Lenninger & Olsson 2006:19).

Miljöpåverkan

Människans påverkan på miljön berör inte enbart dagens miljöer, utan även miljöerna för kommande generationer (Küller 2005b:29). Ur ett ekologiskt perspektiv genererar

människans påverkan och anspråk på miljön en stor långsiktig obalans, vilket i dagsläget ställer krav på förändring gällande människors livsstils, beteenden och attityder (Küller 2005b:25).

Studier har visat att redan i barndomen utvecklas individers miljöengagemang (Johansson 2005:343) och som tidigare nämnt, har föräldern en stor inverkan på barnet (Nordström 2005:161). Förälderns stöd för barnets miljövänliga attityder och beteenden skapar

21

miljön i hemmet. Huruvida föräldern stöttar dessa attityder och beteenden kan påverka – eller till och med motverka – utvecklingen av ett positivt miljöarbete (Johansson 2005:350).

Källkritik

Majoriteten av den litteratur och teorier som inkluderats är erfarna och erkända författare och teoretiker, såsom Colin Ware (2008), Francis D.K Ching och Corky Binggeli (2018), Arne Branzell (1995) och Don Norman (2005). Under flera årtionden har deras teorier och verk använts, samt uppdaterats till senare upplagor för att utvecklas och bemöta de

samhällsförändringar som sker med tiden. Dem artiklar som inkluderats är antingen

expertgranskade eller publicerade inom akademiska tidskrifter/journaler och har därmed gått igenom en vetenskaplig granskningsprocess.

Ett viktigt perspektiv som varit centralt inom studiens teoriinsamling och förståelsen för kognition, perception och användarupplevelser är att varseblivning oftast är individuell och kan skilja sig från andras uppfattningar. Detta leder till att det antaganden och hypoteser som presenteras i denna studie bygger på tidigare studier och teorier inom området. Därav uppstår inte en fullständig förståelse för vardera individs upplevelse av spatiala förhållanden i relation till specifika kontexter, situationer, tidigare erfarenheter och kulturella skillnader.

Gällande teorier kring miljöpsykologi var det av värde att synliggöra flera perspektiv kring rummets påverkan på människan, vilken boken Svensk Miljöpsykologi (Johansson & Küller 2005) möjliggjorde. Därav anses boken som trovärdig, baserat på dem medverkande

författarnas respektive områdesexpertis och forskningsgrunder.

Günther Kress och Staffan Selander (2017) var och är erfarna författare och professorer som bidragit med sin expertis inom didaktik, pedagogik och semiotik under flera år. Därav inkluderades deras teorier kring didaktiskt lärande och multimodalitet i denna studie – för att synliggöra i vilka sammanhang lärande faktiskt sker och hur det kan ses som en

teckenskapande aktivitet där vi förstår vår omvärld.

Mossbergs (2015) förhållningssätt gällande upplevelser grundas i ett konsumtionsperspektiv. Dock anses dessa upplevelser ha nära anknytning till Branzells (1995) teorier gällande rumsupplevelser och inkluderades därav inom studien.

22

Metod och tillvägagångssätt

I detta avsnitt presenteras metoderna som använts inom studierna samt metodernas

tillvägagångssätt. Metodvalet och den insamlade empirin syftar till att generera förståelse för samspelet mellan rummet, målgruppen och kontexten – samt ge grund åt och argumentera för gestaltningsförslaget. Metoderna som presenteras är platsanalys, enkät, kvalitativ intervju och workshop.

Platsanalys

För att skapa en förståelse för ett rum kräver detta noggranna analyser utav rummets

användare, deras behov samt aktiviteter utifrån det valda rummet. Dessa analyser kan utföras baserade på olika perspektiv för att skapa en tydligare förståelse och i sin tur applicera kunskapen i det spatiala sammanhanget (Ching & Binggeli 2018:64–66).

Platsanalysen utfördes den 2021.04.05 kl. 14.00 samt kl. 15.00 i miljörummen på Frugärdesgatan 1 och Ida Adamssons gata 8 i Eskilstuna. Studiens gestaltningsförslag förhåller sig till miljörummet på Frugärdesgatan 1. Syftet med platsanalysen var att studera rumsliga element, rumsupplevelser samt rummets förutsättningar och begränsningar utifrån studiens målgrupp – sett till inkluderings- och tillgänglighetsaspekter. Metoden och

datainsamlingen av platsanalysen är tänkt att vara till grund och argumentation för gestaltningsförslaget.

Platsanalysen bygger på Ching och Binggelis (2018:66) punkter gällande rumsanalyser. Därav fokuserade analysen på dessa nedanstående utvalda punkter:

o Dokumentation av platsen o Material och färgval o Rumsupplevelse och rymd o Upplevd aktivitet

o Ljusets karaktär och flöde o Flöde

o Interiör

23

Frågeformulär

Kvantitativ information används inom designarbeten i syfte att utveckla förståelse och kunskap istället för att generera bevis. En av dessa metoder för kvantitativa

informationssamling är frågeformulär och är ett passande komplement till kvalitativ information (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind 2015:59–60, 62).

Ett formulär ska uppfylla tre krav för att kännetecknas som ett forskningsmässigt

frågeformulär (Denscombe 2018:243). Formuläret ska utformas i syfte för datainsamling för att sedan analyseras och att varje respondent får besvara en serie av identiska frågor, samt att data ska samlas in direkt från respondenterna (ibid.).

Frågeformuläret som använts inom studien var ett webbaserat frågeformulär bestående av 19 frågor, med en variation av öppna och fasta frågor. Frågorna fokuserade på respondentens relation till källsortering, sophantering och miljörum samt hens tankar och tolkningar kring rummet utifrån målgruppens perspektiv. Formuläret skapades med hjälp av Google Forms och publicerades sedan den 2021.04.08 via privata konton på LinkedIn och Facebook, samt i Facebook-gruppen Värmdöbor och var öppen fram tills 2021.04.18.

Urval

Frågeformuläret publicerades på sociala medier utifrån ett bekvämlighetsurval, på grund av dagens samhällssituation gällande Covid-19. Metoden ansåg även generera en tidseffektiv datainsamling. Denscombe (2018:71) beskriver bekvämlighetsurval som urval baserat på dess bidragande fördelaktighet till studien. Syftet med frågeformuläret var att generera en

insamling av både kvalitativa och kvantitativa data, genom att formuläret innehöll en variation av både fasta och öppna frågor. Något som Denscombe (2018:25) beskriver som fördelaktigt då respondenten med stor sannolikhet inte besvarar frågorna med likhet, samt att det är mindre troligt att respondentens engagemang för frågeformuläret minskar.

Kvalitativ intervju

Syftet med en intervju kan vara att samla in information om individer upplevelser och livssituationer (Denscombe 2018:267; Dalen 2015:14). Dock kan det även vara en metod för att samla in information och utlåtanden gjorda av en sakkunnig respondent inom ett specifikt område (Wikberg Nilsson et al. 2015:83). Därav inkluderades en kvalitativ intervju inom studiens metodarbete, för att samla in information utifrån sakkunnigas expertis, åsikter och upplevelse av det studerade ämnet.

Målet med den kvalitativa intervjun var att samla in relevant information kring studiens utvalda miljörum i samspel med målgruppen, samt synliggöra möjliga perspektiv och designlösningar inför gestaltningsarbetet. Intervjun genomfördes digitalt via programmet Zoom den 2021.04.26.

24

Urval

Denscombe (2018:67) beskriver subjektivt urval som en avsiktlig handling där få specifika respondenter handplockas, baserat på hens relevans och kunskap kring det som undersöks. Till studien handplockades Kaj Wallin och Linda Holtby, miljöinformatörer på Vafab Miljö, som respondenter. Detta då deras expertis och sakkunnighet inom området ansågs relevant och bidragande till en ökad förståelse för miljörum utifrån målgruppen.

Workshop med intervju

Wikberg Nilsson et al. (2015:89) beskriver en workshop som ett kreativt möte där ett antal respondenter utforskar och undersöker ett specifikt område, med syfte att utforska kontexten, generera framtida tillvägagångssätt eller lösningar av ett problem.

Studiens workshop bestod av fyra olika steg där målgruppen i samspel med hens

vårdnadshavare fick undersöka och utforska respondentens tankar, åsikter och upplevelser av sopor, sophantering och miljörum. Detta i syfte att samla in data som synliggör målgruppens perspektiv, så att gestaltningsförslaget inte enbart baserades på vuxnas tolkningar av

målgruppens upplevelse. I studiens helhet deltog fyra barn i åldrarna fem till sex år och varje workshop utfördes på distans mellan enbart en av respondenterna och hens vårdnadshavare, på grund utav samhällssituationen gällande Covid-19. Dessa fyra workshops utfördes på skilda platser och tider mellan tidsperioden 2021.04.26 och 2021.05.09.

Inför workshopen producerades ett informationsmaterial (se bilaga 3) i syfte att stödja och guida vårdnadshavare och respondenterna genom workshopen. Vårdnadshavaren fick även instruktioner om att dokumentera resultatet och det material som producerades via antingen ljud- eller filminspelning.

Detta för att datainsamlingen skulle vara så precist som möjligt, utan att vårdnadshavarens tolkningar skulle påverka resultatet. Ljud/video-filerna sammanfattades sedan, då en fullständig transkribering inte ansågs nödvändig – baserat på att respondenternas svar

troligtvis inte skulle vara i en större omfattning. Utan istället bestå av korta beskrivande svar. Detta sätt att utforma datainsamlingen underlättade analysarbetet, som bestod i att bekanta sig med materialet via flertalet genomgångar och lyfta fram aspekter som kopplade an till arbetets valda fokus.

För att generera en bredare och djupare förståelse för målgruppens perspektiv utformades workshopen så att dem fyra olika stegen i sin helhet genererade en metodkombination. Denscombe (2018:219) beskriver metodkombination som en kombination av

forskningsstrategier, forskningsdesign, analysmetoder eller en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder – i syfte att generera flera perspektiv av kontexten och frågeställningen utifrån målgruppen. Därav inkluderade workshopen kvalitativa intervjuer, observationer och participatory design (deltagande design). Hanington och Martin (2017:61) beskriver

deltagande design som en användarcentrerad metod där användarnas deltagande involveras, för att synliggöra deltagarnas tankar och perspektiv kring utvalda kontexter och möjliga designlösningar.

25

Workshopens olika steg

Workshopens första steg inkluderade en kvalitativ intervju, där respondenten fick besvara fyra framtagna frågor kring avfall och avfallshantering som vårdnadshavaren ställde. Under intervjun fick respondenterna möjligheten att samtidigt rita på en målarbild som inkluderats i informationsmaterialet. Eriksson (2017:9–10) belyser att modaliteten bild kan ses som en

meningsskapande resurs inom olika lärprocesser och informationsinsamlingar. Därav var syftet med målarbilden, i kombination med intervjufrågorna, att underlätta för respondenten att visualisera och tydliggöra hens tankar och åsikter kring det som diskuterades genom dem olika modaliteterna.

Steg två bestod utav att respondenten och hens vårdnadshavare besökte den plats/rum där de slänger deras avfall. Målet med detta var att förstärka respondentens upplevelse av avfall i samspel med spatiala förhållanden. Väl på plats fick respondenten besvara ytterligare 11 frågor, som fokuserade på respondentens upplevelse av det befintliga rummet/platsen och vad för typ av aktiviteter som kan utföras på den platsen. Syftet med detta steg var att observera hur det fysiska rummet/platsen påverkar användarens upplevelse utifrån flera

sinnesupplevelser.

Workshopens tredje steg bestod utav att respondenten fick ta del av ett antal fotografier som inkluderades i informationsmaterialet. Fotografierna var på det befintliga miljörummet på Frugärdesgatan 1, som studiens gestaltningsförslag förhåller sig till. Detta utfördes i samspel med att vårdnadshavaren ställde respondenten de 11 frågor som tidigare ställdes i steg två. Detta med målet att synliggöra respondentens tankar och upplevelse av det specifika rummet, samt synliggöra hur dagens utformning förhåller sig till målgruppens perspektiv.

Steg fyra bestod utav att respondenten, i samspel med vårdnadshavare, visualiserade hens tankar/åsikter och önskningar av hur hen skulle vilja att utformningen av ett miljörum såg ut. Detta gjordes på en av dem medföljande målarbilderna som inkluderades i

informationsmaterialet. För att underlätta respondentens tanke- och visualiseringsprocess ställde vårdnadshavaren åtta kompletterande frågor under tiden som respondenten ritade. Efter utförd workshop skickade respondenternas vårdnadshavare in det producerade materialet digitalt till mig för analys och sammanställning.

Urval

Valet av att utföra workshopen i fyra steg med en metodkombination grundades i att

workshopen i sin helhet möjligtvis kunde upplevas som för komplex för studiens målgrupp. Med detta menas att genom de olika stegen kunde workshopen delas upp under fyra moment med pauser emellan, för att respondenterna inte skulle bli negativt påverkade av tidsomfånget och vad som efterfrågades av respondenten gällande händelseförloppet. Utformningen av workshopen har även grundat sig i ett bekvämlighetsurval, då workshopen som tidigare sagt skett på distans mellan respondent och vårdnadshavare utan mitt involverande under

processens gång.

Därav formulerades workshopens intervjuer som semistrukturerade med öppna frågor, vilket Denscombe (2018:269) beskriver som ett sätt att låta respondenten få synliggöra sina tankar,

26

de med stor rimlighet även genererar en tydligare förståelse för kontexten i sin helhet – genom respondenten svar och egna ord (ibid.:257).

Etik och metodkritik

Studien behandlar exkludering i spatiala sammanhang samt människors individuella

upplevelser, tankar och åsikter kring sin omvärld. Att ha full respekt för medmänniskor har därav varit en central utgångspunkt inom denna studie – för att behandla respondenterna och deras upplevelser respektfullt, med utgångspunkt inom etiska forskningsramar (SFS

2003:460). Samtliga metoder som använts inom studiens metodarbete har inneburit att respondenterna angivit samtycke till hens deltagande – antingen muntligt, skriftligt eller informerat samtycke inför deltagande. Då studiens målgrupp är minderåriga gav respektive respondents vårdnadshavare samtycke att respondent och vårdnadshavaren tillsammans deltar i workshopen, samt till studien i sin helhet. Respondenterna blev innan deltagande

informerade om att metoderna var frivilliga och att de kunde avbryta sitt deltagande när som helst, samt att den insamlade data skulle behandlas med anonymitet – med undantag för den kvalitativa intervjun där respondenternas namngav med samtycke. På så vis skulle inte individuella svar kunna kopplas till respondenternas identitet. Respondenterna blev även informerade om att den insamlade data endast kommer att användas och lagras för ett akademiskt syfte.

Då dagens samhällssituation kring Covid-19 begränsar fysisk kontakt utfördes både

frågeformuläret, den kvalitativa intervjun och workshopen på distans. Detta urval baserades på ett bekvämlighetsurval – för att säkerställa att studiens respondenter inte utsattes för någon fara i form av ökad smittorisk. Det finns en medvetenhet om att detta kan ha påverkat

datainsamlingen, främst gällande workshopens resultat. Ett fysiskt möte och deltagande från min sida inom workshopen kunde möjligtvis ha genererat en större eller djupare grad av datainsamling. Dock kan mitt icke-involverande lett till att respondenterna under

workshoptillfället upplevde en större grad av trygghet att uttrycka hens känslor fritt, då respondenten utförde workshopen i sällskap med hens vårdnadshavare.

Gällande den kvalitativa intervjun ansågs det digitala utförandet inte påverka

datainsamlingen, på grund utav respondenternas expertis och ålder. Då Kaj Wallin och Linda Holtby har tidigare erfarenheter och stor förståelse för miljö- och klimatarbete i samspel med målgruppen, ledde detta troligtvis till att intervjusamtalet flöt på smidigare. Samt att

datainsamlingen blev av stor vikt för studien, jämfört om respondenterna ej var insatta inom kontexten och målgruppen.

Dock har samhällssituationen (under rådande Corona-pandemi) påverkat att ytterlig

datainsamling inte adderats till studien i kombination med den kvalitativa intervjun, då olika platsbesök på ett antal återbruk/miljörum var något som Kaj erbjöd sig att utföra när väl samhällssituationen såg annorlunda ut. Genom ytterligare platsbesök med Kaj och Linda hade ett mer praktiskt metodarbete kunnat applicerats som ett komplement till den kvalitativa

27

intervjun – där även deras idéer och tankar kunde gestaltats och diskuterats genom olika två- och tredimensionella visualiseringstekniker. Detta skulle kunnat leda till att datainsamlingen och förståelsen för målgruppen i samspel med det fysiska rummet och kontexten hade ökat, vilket i sin tur kan ha påverkat studiens slutgiltiga gestaltningsförslag ytterligare.

Valet att presentera workshopens respondenter med anonymitet var en viktig faktor inom studien – då respondenterna inom målgruppen är av så pass ung ålder. Därav presenteras bara respondentens ålder, med syfte att insamlad data eller material ej ska gå att kopplas till specifika respondenter. Detta var något som tydliggjordes vid första kontakten med respondenternas vårdnadshavare, vilket kan ha varit en bidragande faktor till att samtycke gavs gällande respondentens deltagande inom workshopen och studien i sin helhet.

Fastän frågeformuläret riktade sig till, som tidigare nämnt, vårdnadshavare till barn i åldrarna fem till sex år, var majoriteten av formulärets respondenter föräldrar till äldre barn eller till och med vuxna barn. Detta kan leda till att den slutgiltiga analysen och tolkningen av resultatet blir missvisande, ifall detta inte tas i beaktning vid analys av data. Ifall

frågeformuläret hade publicerats och förmedlats via mer respondentanpassade grupper på sociala medier, exempelvis forum/grupper för föräldrar till yngre barn eller dylikt – hade detta troligtvis lett till att respondentantalet ökat och att en djupare förståelse för målgruppens perspektiv uppstått.

Frågeformuläret kan ses i sin helhet som en kvantitativ metod baserat på svarsresultaten – ifall syftet med frågeformuläret var att få en större förståelse för det studerade områdets kontext. Dock kan metoden baserat på studiens och formulärets syfte anses skifta till en mer kvalitativ metod, efter att ett urval skett där de respondenter som inte ansågs tillhöra den målgrupp som formuläret och studien riktade sig till ej togs i beaktning vid analys av data.

I sin helhet valideras studiens empiriinsamling genom studiens kombinerande metodarbete, då det uppstår triangulering på grund utav metodernas utföranden. Denscombe (2018:227, 420) beskriver triangulering som att se något utifrån mer än ett perspektiv och på så sätt validera den insamlade data, studiens slutsatser samt det slutgiltiga gestaltningsförslaget.

28

Metodresultat

I detta avsnitt presenteras resultatet av studiens platsanalys, frågeformulär, kvalitativ intervju och workshop.

Platsanalys

Det miljörum som nedan beskrivningar och studien förhåller sig till är miljörummet på Frugärdesgatan 1, som tillhör ett privat bostadsområde bestående av två flerbostadshus (se figur 4 för planritning). Vardera bostadsbyggnaden har ett enskilt miljörum som är tillgängligt för alla hushåll inom bostadsområdet. Miljörummen nås genom privat tagg/blipp via utsidan av vartdera bostadshuset, med nära anslutning till respektive huvudingång.

Figur 4. Planritning av miljörummet på Frugärdesgatan 1, Eskilstuna.

Miljörummets form är rektangulärt med en golvyta på 36 kvm, samt en takhöjd på 4,4 m. På den högra långsidan är det en förskjutning på 50 cm. Dörren består av en säkerhetsdörr som öppnas automatiskt vid kontakt med tagg/blipp. Golvet består av obehandlad betong och väggar samt tak är målade vita. På golvet ligger det skräp och både golv och väggar har smutsfläckar. Vid vissa väggpartier har det runnit ner en vätska från taket/rör. Detta i sin helhet gör att rummet upplevs som stökigt, smutsigt och ej välkomnande. På vardera väggen sitter en avbärarlist i gult och svart uppmonterad. Rummet har inga existerande fönster. I taket är ett antal vitmålade ventilationsrör, ledningar och andra kopplingar placerade längre in i

29

rummet. Några enstaka rör går från golv till tak. Över dörren går det två rör från vägg till vägg och är i sitt gråa ursprungliga skick. Till höger om dörren sitter ett element och det finns ingen utrusning för brand. Tre runda plafond armaturer är placerade i en rak linje i mitten av taket och tänds automatiskt när passering av dörr sker – dock kan det dröja någon sekund innan lamporna tänds. Det artificiella ljuset är av varmare slag med en hög ljusstyrka som lyser upp rummet väl.

30

I miljörummet är 14 sopkärl i varierade storlekar placerade längs väggarna, vilket skapar en större öppen yta i mitten av rummet. Kärlen har ingen fast position och kan variera och leder till att den öppna ytan även varierar i storlek. Alla kärlen är gröna med tillhörande lock som antingen är öppna eller stängda. Då locken är stängda kan det vara problematiskt för

användare med större mängd sopor att slänga dessa. För användare som är kortare eller har en funktionsnedsättning kan det vara problematiskt att öppna locken på grund av kärlens höjd. Det finns inga avlastningsbänkar eller liknande, samt inga hygienutrymmen. På vartdera kärlet är en informationsbild med tillhörande rubrik placerad som informerar om vad som ska slängas i det specifika kärlet. I ett av hörnen intill dörren finns det en större sopkvast och en mindre sopborste med tillhörande skyffel för att kunna hålla det snyggt och rent, dock inget som upplevs eftersträvas.

I sin helhet upplevs miljörummet som stort, samtidigt som lite klaustrofobiskt. Då sopkärlen är placerade på golvet och det är högt i tak, uppstår en slags ”akvarium”-känsla. Med detta menas att rummets rektangulära och höga takhöjd resulterar i en stor rymdupplevelse, dock är inte denna tillgänglig för användaren då hen endast befinner sig på markplan.

Sammanfattning av resultat

31

Frågeformulär

Efter att frågeformuläret stängdes den 2021.04.18 hade 19 respondenter svarat – där samtliga svarade på alla frågor, dock besvarades enskilda frågor blankt från ett antal respondenter. Åldersspannet mellan respondenterna var mellan 23 – 59 år och 17 av 19 respondenter angav att de var kvinnor. Resultatet visade även att 17 av 19 respondenter hade barn, med 34 barn totalt (se figur 7).

Figur 7. Visualisering av datainsamling från frågeformuläret.

Resultatet visade att endast tre av dessa 17 respondenter hade barn som befann sig inom studiens målgrupp, med en total på tre barn. Däremot visade resultatet att det var tre respondenter som även hade barn i åldrarna tre till fyra år, med en total på tre barn. Alltså angav fem respondenter att de tillsammans hade sex barn i åldersspannet tre till sex år. För att generera en större förståelse för respondenternas tolkning av målgruppens perspektiv gjordes urvalet att inkludera svaren från dem respondenter som angivit att de har barn i åldrarna tre till sex år i detta avsnitt. Urvalet baserades på att övriga respondenter ansågs ha barn i högre åldrar än vad som ansågs relevant till studien och dess målgrupp. Nedan kommer resultatet av frågeformuläret presenteras sammanfattningsvis baserat på relevans till studiens syfte och målgrupp. Se bilaga 2 för en mer djupgående sammanställning samt frågeformulärets struktur och frågor.

Utav de fem utvalda respondenterna angav tre av dem att hen har tillgång till ett fysiskt miljörum. Respondenterna angav att alla tre miljörummen ej hade några fönster och att två av dessa var stora och ett mindre. Dem tre miljörummen hade även olika sopkärl placerade längs väggarna. Vidare angav respondenterna att de upplevde dagens miljörum som otrevliga, icke välkomnande, ofräscha, färglösa och mörka. Vid frågan huruvida de ser några förbättringar som kan göras i miljörummen angavs att miljörummen borde utformas så att det blir en mer attraktiv och inbjudande upplevelse, samt att det bör finnas naturligt ljusinsläpp.

Respondenterna angav även att utifrån barnens perspektiv bör miljörummen förbättras så att det blir en lärande miljö med en lekfull och trevlig upplevelse – genom mycket färger, ljusinsläpp, tydlighet och trevligare doft.

32

Baserat på svaren från dem övriga 14 respondenterna av frågeformuläret angav en majoritet (11 respondenter) att dagens utformning på respektives miljörum är utformade för en vuxen användare. Enbart två av 11 respondenter angav en användare över 10 års ålder. Gällande miljörummens förbättringar utifrån ett barns perspektiv angavs liknande svar som tidigare beskrivits. Respondenternas svar av ett rum som är mer anpassat för barn kan sammanfattas som ett miljörum bestående av interaktion genom lek, färgrikhet, bättre doft, samt tydligare och ytterligare informationsmaterial. En aspekt som ett flertal respondenter angav var att sopkärlens storlek och höjd bör anpassas, samt att rumsliga objekt kan adderas eller förflyttas – vilket skulle förbättra tillgängligheten till sopkärlen, exempelvis med hjälp av en pall eller att en batteriholk placeras lägre ner på väggen.

Frågeformulärets sista fråga fokuserade på de fördelar som respondenten såg med att barn involveras inom källsortering och avfallshantering i en tidig ålder. Majoriteten av de svar som respondenterna angav beskriver att de såg stora fördelar med att inkludera barn – och att resultatet av detta skulle leda till att barnen skapar rutiner/beteenden och värderingar kring miljöarbete som de sedan tar med sig in i vuxenlivet.

Sammanfattning av resultat

33

Workshop med intervju

Då workshopen utfördes i fyra steg resulterade detta i att flera perspektiv av målgruppen, miljörummet och kontexten synliggjordes. Resultatet består av en sammanfattad presentation av bärande komponenter från workshopens datainsamling. Se figur nedan för att se vilka moment som respektive respondent deltagit i.

Figur 9. Visualisering av respondenters deltagande i workshopens fyra steg.

I det första steget synliggjordes respondenternas förståelse för avfall och avfallshantering i sin helhet. Detta steg utfördes utav alla fyra respondenter och resultatet visade att respektive respondenter förknippade avfall som något äckligt, illaluktande och tråkigt. Det visade sig även att respondenterna hade god förståelse för vad som händer med avfallet efter det slängs – och vad resultatet av det blir. Vid frågan ”Vad tror du händer med soporna efter vi kastat dem här hemma?” angavs det att avfallet krossas eller hämtas upp av sopbilen, hamnar på

sophögen/soptippen för att sen bli jord/Slurri. Begreppet Slurri angavs av en respondent, där hen sade:

- ”Dem här ska komma till matavfallet… för då kommer det bli Slurri” - ”blir slurri […] biogas tror jag blir slurri.”

- ”Vi titta på förskolan och då var det en biogas påse som levde och då sa den TJOHOO jag vill bli Slurri, slurri”

Detta visar på en djupare förståelse för avfallets kretslopp och hur avfallet kan omvandlas till olika resurser. Vid frågan om avfall är något som brukas tas upp på förskolan angav två av fyra respondenter att så är fallet – och att det är något dem aktivt fått vara involverade och delaktiga i, genom exempelvis ett besök till återvinningsstationer eller skräpplockning i skogen.

Sammanfattningsvis tyder resultatet av workshopens första steg på att respondenterna har en god förståelse för avfall och dess kretslopp – men beroende på grad av delaktighet inom miljöarbete så varierar engagemanget för kontexten och avfallshanteringen.