• No results found

SLUTSATS

In document ATT KÄNNA SIG SOM EN PERSON (Page 30-53)

Då forskning om hur den äldre patienten upplever vård i hemmet, av flera vårdaktörer främst har gjorts utomlands, finns liten mängd forskning gjord på detta område i en svensk kontext. Slutsatser som kan dras ur denna studie är att patienten vill känna trygghet när vården ges i hemmet av flera vårdaktörer. I upplevelsen av att känna trygghet ingår att patienten känner sig nöjd med att ha flera olika vårdaktörer samt att känna sig delaktig i den vård och omsorg som ges i hemmet. Slutsatser som kan dras gäller även att patienten känner utsatthet i att inte få den hjälp som behövs och att inte känna sig delaktig.

Specialistsjuksköterskan kan i sin yrkesutövning använda denna kunskap för att öka förutsättningarna för att patienterna som får vård i hemmet med flera vårdaktörer ska känna trygghet och delaktighet. Mot bakgrund av dessa slutsatser skulle detta arbete kunna ses som en grund i att på liknande arbetsplatser lyfta diskussionen kring vikten av att i varje vårdsituation sätta patientens unika behov i centrum.

8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

I ett vidare perspektiv skulle resultatet av detta examensarbete kunna utgöra en grund för fortsatta studier inom detta område i Sverige, för att kunna dra större slutsatser och arbeta

för att förbättra patientens upplevelse av vård i hemmet med flera vårdaktörer. Med ett större forskningsunderlag skulle både brister och positiva erfarenheter kunna synliggöras tydligare och åtgärder kunna sättas in i form av exempelvis utbildning i personcentrerad vård till personal, och utveckling av arbetet med kontaktsjuksköterskor gällande till exempel samordning av vården. I ett större perspektiv skulle detta i sin tur kunna bidra med värdefull kunskap i den utveckling av Nära vård som nu sker i Sveriges regioner och kommuner.

REFERENSLISTA

Andrew, N., & Meeks, S. (2018). Fulfilled preferences, perceived control, life satisfaction, and loneliness in elderly long-term care residents. Aging & mental health, 22(2), 183–189. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/13607863.2016.1244804 Asif, M., Cadel, L., Kuluski, K., Everall, A. C., & Guilcher, S. (2020). Patient and caregiver

experiences on care transitions for adults with a hip fracture: a scoping review.

Disability and rehabilitation, 42(24), 3549–3558. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/09638288.2019.1595181

Baxter, R., Shannon, R., Murray, J., O’Hara, J. K., Sheard, L., Cracknell, A., & Lawton, R.

(2020). Delivering exceptionally safe transitions of care to older people: a qualitative study of multidisciplinary staff perspectives. BMC health services research, 20(1), 780. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12913-020-05641-4

Brooke, B. S., Slager, S. L., Swords, D. S., & Weir, C. R. (2018). Patient and caregiver perspectives on care coordination during transitions of surgical care. Translational behavioral medicine, 8(3), 429–438.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1093/tbm/ibx077

Brooks, L., Stolee, P., Elliott, J., & Heckman, G. (2021). Transitional Care Experiences of Patients with Hip Fracture Across Different Health Care Settings. International journal of integrated care, 21(2), 2.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.5334/ijic.4720

Brownie, S., & Nancarrow, S. (2013). Effects of person-centered care on residents and staff in aged-care facilities: a systematic review. Clinical interventions in aging, 8, 1–10.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.2147/CIA.S38589

Chappell, N. L., & Hollander, M. J. (2011). An evidence-based policy prescription for an aging population. HealthcarePapers, 11(1), 8–18.

https://doi.org/10.12927/hcpap.2011.22246

Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.143–154).

Studentlitteratur.

Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.285–299).

Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects. Open University Press.

Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap - Vetenskapen om vårdandet Om det tidlösa i tiden.

Liber.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Gregory, A., Mackintosh, S., Kumar, S., & Grech, C. (2018). Visibility and meanings of partnership in health care for older people who need support to live at home.

Scandinavian journal of caring sciences, 32(3), 1027–1037. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12545

Hamovitch, E. K., Choy-Brown, M., & Stanhope, V. (2018). Person-Centered Care and the Therapeutic Alliance. Community mental health journal, 54(7), 951–958.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s10597-018-0295-z

Henricsson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.111–119).

Studentlitteratur.

Henningsen, N., & McAlister, M. (2011). Paradigm shift: shaping policy to meet the needs of our aging population. HealthcarePapers, 11(1), 20–91.

https://doi.org/10.12927/hcpap.2011.22247

Håkansson Eklund, J., Holmström, I. K., Kumlin, T., Kaminsky, E., Skoglund, K.,

Höglander, J., Sundler, A. J., Condén, E., & Summer Meranius, M. (2019). "Same same or different?" A review of reviews of person-centered and patient-centered care. Patient education and counseling, 102(1), 3–11.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.pec.2018.08.029

Josefsson, K., & Ljung, S. (2017). Sjuksköterskans roll i hemsjukvården. I E. Drevenhorn (Red.), Hemsjukvård (s.19 - 40). Studentlitteratur.

Karlsson, S., Edberg, A. K., Jakobsson, U., & Hallberg, I. R. (2013). Care satisfaction among older people receiving public care and service at home or in special accommodation.

Journal of clinical nursing, 22(3-4), 318–330. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.12115

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Studentlitteratur.

Kwame, A., & Petrucka, P. M. (2021). A literature-based study of patient-centered care and communication in nurse-patient interactions: barriers, facilitators, and the way forward. BMC nursing, 20(1), 158. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12912-021-00684-2

Lawless, M. T., Marshall, A., Mittinty, M. M., & Harvey, G. (2020). What does integrated care mean from an older person's perspective? A scoping review. BMJ open, 10(1), e035157. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1136/bmjopen-2019-035157

Lines, L. M., Anderson, W. L., Blackmon, B. D., Pronier, C. R., Allen, R. W., & Kenyon, A. E.

(2018). Qualitative analysis and conceptual mapping of patient experiences in home

health care. Home health care services quarterly, 37(1), 25–40.

https://doi.org/10.1080/01621424.2017.1421490

McCormack B., & McCance, T. V. (2006). Utveckling av ett ramverk för personcentrerad omvårdnad. Föra journal över av avancerad omvårdnad, 56(5), 472–479.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x

Midboe, L., Andersson, A. & Estling, E. (2019). Vad är hemsjukvård? I M. Flink & M.

Ekstedt (Red.), Hemsjukvård – olika perspektiv på trygg och säker vård (s.63–82).

Liber.

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.

Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 421–438). Studentlitteratur.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.). Wolters.

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 25–

42). Studentlitteratur.

SBU. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården.

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf SBU. (2020). SBU:S metodbok. Granskningsmallar.

https://www.sbu.se/sv/metod/sbus-metodbok/#granskningsmall

SCB. (2022). Efter 60 – en beskrivning av äldre i Sverige.

https://www.scb.se/contentassets/c4ac9fb5ad10451aab0885b7160de9b0/be0701_

2022a01_br_be51br2202.pdf

SFS 2014:821. Patientlagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 Sinha S. K. (2011). Why the elderly could bankrupt Canada and how demographic

imperatives will force the redesign of acute care service delivery. HealthcarePapers, 11(1), 46–91.

https://doi.org/10.12927/hcpap.2011.22252

Socialstyrelsen. (2008). Hemsjukvård i förändring - En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer.

https://doczz.net/doc/7313317/hemsjukv%C3%A5rd-i-f%C3%B6r%C3%A4ndring Socialstyrelsen. (2011). Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre –

Primärvårdens och äldreomsorgens uppdrag och insatser.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-12-19.pdf

Svenska Akademiens ordlista. (u.å.). Empirisk. I Svenska Akademiens ordlista. Hämtad 2022, 31 januari från https://svenska.se/saol/?sok=akt%C3%B6r&pz=1

Sveriges Kommuner och Regioner. (2021a). Omställning till en nära vård.

https://skr.se/skr/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/primarvardnara vard.6250.html

Sveriges Kommuner och Regioner. (2021b). Omställning till en nära vård.

https://skr.se/skr/halsasjukvard/utvecklingavverksamhet/naravard/omstallningtill naravard.57446.html

Smith-Carrier, T., Sinha, S.K., Nowaczynski, M., Akhtar, S., Seddon, G. & Pham, T-N.

(2017). It “makes you feel more like a person than a patient”: patients´experiences receiving home-based primary care (HBPC) in Ontario, Canada. Health and social care in the community, 25(2), 723-733. https://doi.org/10.1111/hsc.12362

Thomson, A. E., Racher, F., & Clements, K. (2019). Person-Centered Psychiatric Nursing Interventions in Acute Care Settings. Issues in mental health nursing, 40(8), 682–

689. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/01612840.2019.1585495

Toscan, J., Manderson, B., Santi, S. M., & Stolee, P. (2013). "Just another fish in the pond":

the transitional care experience of a hip fracture patient. International journal of integrated care, 13, e023. https://doi.org/10.5334/ijic.1103

Ulin, K., Malm, D., & Nygårdh, A. (2015). What Is Known About the Benefits of Patient-Centered Care in Patients with Heart Failure. Current heart failure reports, 12(6), 350–359. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s11897-015-0272-6

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningsed.html

Wennman, I., Ringheim, A., & Wijk, H. (2020). "We Are Here for You All the Way"-Patients' and Relatives' Experiences of Receiving Advanced Home Care. The American journal of hospice & palliative care, 37(9), 669–674.

https://doi.org/10.1177/1049909120905259

World Medical Association. (2018, 9 juli). WMA Declaration of Helsinki - Ethical principles for medical research involving human subjects. https://WMA Declaration of

Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects – WMA – The World Medical Association

Yoon J. Y. (2018). Relationships among person-centered care, nursing home adjustment, and life satisfaction: a cross-sectional survey study. International psychogeriatrics, 30(10), 1519–1530. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1017/S1041610218000194 Youssef, A., Chaudhary, Z. K., Wiljer, D., Mylopoulos, M., & Sockalingam, S. (2019).

Mapping Evidence of Patients Experiences in Integrated Care: A Scoping Review.

General hospital psychiatry, 61, 1–9.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.genhosppsych.2019.08.004

Youssef, A., Wiljer, D., Mylopoulos, M., Maunder, R., & Sockalingam, S. (2020). "Caring About Me": a pilot framework to understand patient-centered care experience in integrated care - a qualitative study. BMJ open, 10(7), e034970.

https://doi.org/10.1136/bmjopen-2019-034970

BILAGA A – FÖRFRÅGAN TILL VERKSAMHETSCHEF

Till verksamhetschef inom Attendo hemsjukvård i Västerås och hemsjukvården i Sala kommun.

Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie

Vi heter Ann Högeling och Åsa Åsell och studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet i hälso- och sjukvård i hemmet vid Mälardalens högskola i Västerås. Vi står nu inför att göra ett examensarbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att undersöka den äldre patientens upplevelse av vård i hemmet, med flera vårdaktörer. Vi önskar därför tillåtelse att få genomföra studien vid er enhet. Detta innebär konkret att vi intervjuar 7 patienter inom Attendo hemsjukvård och 7 patienter inom den kommunala hemsjukvården i Sala. Intervjuerna kommer att genomföras i patienternas egna hem.

Vi kommer att ringa er för återkoppling måndagen den 20/9–21. Om vi får ert

medgivande att komma till er enhet för att göra denna studie, önskar vi att ni tills dess har valt ut 7 patienter enligt följande kriterier: multisjuka äldre med minst två vårdaktörer i ordinärt boende, förmåga att förmedla sig muntligt, ingen demensdiagnos. Detta för att vi i god tid ska kunna inhämta samtycke och delge information till de tilltänkta deltagarna, innan intervjuerna startar.

Medverkande i studien är helt frivilligt och deltagarna kan hoppa av närhelst de önskar.

Behandling av data och sekretess Insamlad data kommer att hanteras varsamt med hänsyn tagen till forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR).

Etik Studien kontrolleras enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns väl beskrivna i medskickat PM.

Eventuell risk/nytta för verksamheten Tänkbara nackdelar med studien skulle kunna vara att vi stör mitt i eventuella

hemvårdsbesök. För att minimera risken för detta avser vi att i god tid innan ringa hem till deltagaren och boka tid för intervju. Fördelar för verksamheten med studien, är att den i bästa fall ska ge kunskap och information om hur patienten upplever sin vård i hemmet med fler vårdgivare inkopplade, för att sedan finnas med i en utveckling mot nära vård som är under införande i Region Västmanland. I nära vård är personcentrerad vård en viktig del och i den en väl fungerande samordning mellan olika vårdaktörer. Vården som ges ska vara sömlös, det vill säga patienten ska inte uppleva en svårighet att få den vård som krävs i förhållande till patientens behov.

Nytta i ett större perspektiv Då vård och omsorg i Sverige går mot en mer individanpassad vård, önskar vi att denna studie ska ligga till grund för vidare arbete med att utveckla verksamheter, så att vården blir nära och personcentrerad. Här krävs god samordning, som ska karakteriseras av att patienter

inte märker övergångar mellan olika vårdaktörer, en så kallad sömlös vård. Om vi kan bidra med vår kunskap till att utveckla den Nära vården i vår region, så skulle det kännas mycket stimulerande och spännande.

Information om studiens resultat Resultaten kommer att publiceras i form av en magisteruppsats vid Mälardalens högskola.

En artikel kommer eventuellt också att publiceras. Om ni vill och önskar kan ni få ta del av det färdiga resultatet. Ytterligare upplysningar kan ges av oss eller vår handledare, se nedan.

Med vänlig hälsning

Ann Högeling Åsa Åsell

Tel: 076–2134052 Tel: 070–3313389

E-post: ahg20003@student.mdh.se E-post: aal19001@student.mdh.se

Handledare: Annica Lövenmark

Titel: Universitetslektor i vårdvetenskap Tel: 020-10 70 10

E-post: annica.lovenmark@mdh.se

BILAGA B – FÖRFRÅGAN TILL DELTAGARE I STUDIEN

Tillfrågan om deltagande i studie “Patienters upplevelse av sin egen vård, med flera vårdaktörer i hemmet”.

Vi heter Ann Högeling och Åsa Åsell. Vi studerar på specialistsjuksköterskeutbildningen Hälso- och sjukvård i hemmet vid Mälardalens högskola i Västerås. I denna utbildning ingår ett större arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att undersöka hur du som patient upplever din vård, då den ges från fler vårdaktörer i ditt hem. Att vara äldre innebär att vi får ett försämrat immunförsvar, vilket i sin tur leder till att vi med åren utvecklar fler sjukdomar, som ofta sköts av olika vårdaktörer och det kan vi människor ha olika synpunkter och tankar om. Vi vill försöka ta reda på vad just Du tycker om din vård utifrån dessa synpunkter.

Vår fråga till dig nu är om du vill delta i denna studie. Medverkan är frivillig och vill du inte delta, kan du bortse från detta brev.

Vill du delta i denna studie innebär det att vi kommer hem till dig, för en intervju, som tar ca 1 timme. I rådande pandemi känns det viktigt för oss att informera dig om att vi är fullt vaccinerade mot Covid -19. Under besöket kommer vi att hålla avstånd och ha munskydd på oss, för att vara på den säkra sidan.

Intervjun kommer att spelas in med en diktafon. Intervjun kommer att ske dagtid. Tid för detta bokas i god tid innan intervjun, när vi fått in påskrivet samtycke om att du önskar delta i studien. Viktigt för dig att veta, är också att ditt deltagande i studien inte kommer att påverka din framtida vård eller behandling.

Materialet från intervjun kommer att avkodas så att information inte kan härledas till dig.

När alla intervjuer är utförda sammanställs materialet i ett resultat i magisteruppsatsen.

Detta sparas tills studien är klar och godkänd av examinator. Därefter kommer inspelningen raderas och utskrivet material att arkiveras i ett brandsäkert skåp i 10 år vid Mälardalens högskola i Västerås.

Vi hoppas att du vill vara med och bidra med dina erfarenheter och därigenom delta i utvecklingen av Nära vård som just nu införs i Region Västmanland.

Du kan närsomhelst avbryta din medverkan i studien och behöver inte ange någon orsak.

Data behandlas konfidentiellt. Detta innebär att alla uppgifter kodas, för att sedan förvaras i låst utrymme. I den färdiga magisteruppsatsen kommer inga uppgifter kunna härledas till dig.

Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas till oss, kommer vi att via telefon ta kontakt med dig för att ge mer information om studiens syfte och genomförande. Du har också möjlighet att ställa ytterligare frågor till oss om du har

funderingar.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, se nästa sida.

Med vänliga hälsningar

Ann Högeling Åsa Åsell

Tel: 076 - 2134052 Tel: 070–3313389

E-post: ahg20003@student.mdh.se E-post: aal19001@student.mdh.se

Handledare: Annica Lövenmark

Titel: Universitetslektor i vårdvetenskap Tel: 021-10 70 10

E-post: annica.lovenmark@mdh.se

Samtycke till att deltaga i studien “Att undersöka patienters upplevelse av sin egen vård, med flera vårdaktörer i hemmet”

Jag har muntligen och skriftligen informerats om aktuell studie och haft möjlighet, att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor.

Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om studien och på detta samtyckesformulär.

Jag är medveten om att deltagandet i studien är helt frivilligt och att jag när som helst kan hoppa av, utan att behöva ange orsak.

JA, jag vill delta i studien “Att undersöka patienters upplevelse av sin egen vård, med flera vårdaktörer i hemmet” och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnar

behandlas på det sätt som beskrivits tidigare.

Datum: _____________

Underskrift: _____________________ Namnförtydligande: ___________________

BILAGA C – INTERVJUGUIDE

Före inspelning: Presentera oss med namn och vad vi arbetar med, vad syftet med studien är och varför vi intresserar oss för ämnet. Informera om att alla uppgifter behandlas som sekretess och att inga uppgifter kommer att kunna härledas till en individ.

Inledningsfas

Förfrågan om deltagaren ger sitt samtycke till medverkan samt repetera rätten att när som helst hoppa av utan att förklara varför.

Hur många olika vårdaktörer har du hjälp ifrån?

Huvudfas

Kan du beskriva din upplevelse av att få vård i ditt hem?

Upplever du några svårigheter med att flera olika vårdaktörer är involverade i vården av dig?

o Om ja, kan du ge exempel?

o Vilka konsekvenser får det för dig?

o Om nej, kan du utveckla vad som fungerar bra?

Kan du beskriva vad som är viktigt i relationen mellan dig och den som vårdar dig?

o Kan du ge exempel?

o Varför är det viktigt för dig?

Upplever du att det är tydligt vem som ansvarar för vad i vården av dig?

o Vet du vem du ska vända dig till vid specifika frågor?

o Tycker du att någon “håller i trådarna” och samordnar vården i ditt hem?

o Om inte, vad får det för konsekvenser för dig?

Känner du dig delaktig i beslut som rör vården av dig?

o Om ja, beskriv på vilket sätt och vad det betyder för dig.

o Om nej, på vilket sätt känner du dig inte delaktig? Vad innebär det för dig?

o Hur skulle du önska att det var?

Om du har behövt vårdas på sjukhus eller korttidsboende, hur tycker du att övergången mellan de olika vårdinstanserna har fungerat?

o Har du fått tillräcklig information om planeringen för dig? Har du känt dig förberedd när du blivit utskriven till hemmet igen?

o Har du känt dig delaktig i de beslut som tagits?

o Upplever du att personalen verkar haft nödvändig kunskap om dig och just dina behov?

Avslutande fas

Har du några funderingar eller annat som du vill ta upp innan vi avslutar?

BILAGA D – ARTIKELMATRIS

Tidskrift /Årtal

Titel/Författare Syfte Metod/Land Resultat Kvalitet

Aging & mental med 65 deltagare i USA. transitions of care to older people: a

Litteraturstudie Studien delger hinder och möjligheter för personcentrerad vård.

Hög

BMJ open/2020

What does integrated care mean from an older person's

"Caring About Me":

a pilot framework to understand patient-centered care experience in integrated care - a qualitative med 12 deltagare i Kanada. residents and staff in aged-care facilities: a

Community med 68 deltagare i USA.

Studien visar på ett viktigt samband About the Benefits of Patient-Centered Care in Patients with Heart Failure/

En litteraturstudie. Utmaningar som ses vid in Integrated Care: A Scoping

/2019 Chaudhary, Z. K., more like a person than a patient”: med 26 deltagare i Kanada. force the redesign of acute care service

En litteraturstudie. Den ökande andelen åldrande

International Stolee, P., Elliott, J.,

& Heckman, G. ansågs inte viktiga i patientens vård,

“Just another fish in the pond”: The transitional care experience of a hip fracture med 16 deltagare i Kanada.

relationship and service at home or in special

public care and

Litteraturstudie. Beskrivning av kvalitativ

I resultatet ses nio teman som finns i care for older people who need support to live at och rätten att vara delaktig i beslut Ringheim, A. & Wijk, H med 11 deltagare i Sverige.

hemvård var en trygg och säker vårdform under såväl avancerad vård som vård i livets slutskede.

Translational behavioral medicine/2018

Patient and caregiver perspectives on care coordination during transitions of surgical care/

Brooke, B. S., Slager, S. L., Swords, D. S., &

Weir, C. R

To gain a better understanding of the factors that influence how patients and caregivers perceive care coordination during

To gain a better understanding of the factors that influence how patients and caregivers perceive care coordination during

In document ATT KÄNNA SIG SOM EN PERSON (Page 30-53)

Related documents