Syftet med uppsatsen var att jämföra begreppen formell – och ekonomisk arbetsgivare vid beskattning av utomlands bosatta personer som tillfälligt arbetar i Sverige enligt SINK. I 3 kap. 3 § st. 1 IL stadgas att den som är bosatt i Sverige, den som stadigvarande vistas i riket eller den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare varit bosatt i landet är obegränsat skattskyldig. Den som inte är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § st. 1 IL är enligt huvudregeln begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 17 § IL. Av uppsatsen framkommer att utomlands bosatta personer som tillfälligt arbetar i Sverige färre än 183 dagar, s.k.
183-dagarsregeln, har ansett vara begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 17 § IL och
undantas från skattskyldigheten enligt 6 § SINK. I och med att Sverige även tillämpade synsättet formell arbetsgivare i 2 § SINK beskattades den utländska arbetstagaren i sin hemviststat. Regeringen menade på att Sveriges synsätt givit en olycklig utveckling och hindrat svenska företagare att göra beskattningsanspråk på inkomst som intjänats i riket, om arbetstagaren varit bosatt utomlands. Regeringen anser även att synsättet medfört konkurrens mellan företag som hyr in personal och företag som direkt anställer.
Regeringen tog därför fram två förslag för att få en ökad konkurrensneutralitet mellan företag i Sverige, dels ges förslag att Sverige ska tillämpa synsättet
ekonomisk arbetsgivare i likhet med de nordiska länderna och OECD:s modellavtal,
dels att det ska införas en s.k. uthyrningsregeln som anger att 183-dagarsregeln inte kan tillämpas vid uthyrning av arbetskraft. Dessa förslag har i syfte att möjliggöra beskattning av all inkomst som härför sig till arbete här i riket, oavsett om arbetstagaren är inhyrd eller direkt anställd av ett företag med verksamhet i Sverige. Dessa förslag träde i kraft den 1 januari 2021.
Det första som kan konstateras är att det ändrade synsätt på vem som anses vara arbetsgivare vid tillfälligt arbete i Sverige kommer öppna upp möjligheterna för Sverige att beskatta fler arbetstagare och därav öka den offentligfinansiella intäkterna. Om ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp införs kommer en arbetstagare som tillfälligt arbetar i Sverige att beskattas i riket, även om vistelsen understiger 183 dagar. Ett ändrat synsätt på arbetsgivaren och uthyrningsregeln kommer medföra en ökad konkurrensneutralitet mellan företag i Sverige, då skatten inte blir avgörande för valet om man ska hyra in personal eller direkt anställa. En remissinstans ställer sig negativ till förslagen och menar på att arbetsmarknaden kommer påverkas, framför allt säsongsarbetare. Jag anser dock att arbetskraft tordes finnas på den svenska arbetsmarknaden varav en förändring vore positivt för Sverige. De administrativa skyldigheterna kommer dock öka för den utländska arbetsgivaren som blir skyldig att redovisa och betala in skatt till Skatteverket. Uppsatsen belyser delade meningar varav jag anser att redovisnings- och skattskyldigheten borde tillfallit den svenska uppdragsgivaren på grund av den sannolikt redan besitter kunskaper om det svenska beskattningssystemet, och inte den utländska arbetsgivaren.
Avslutningsvis kan det konstateras att ett ändrat synsätt på arbetsgivarbegreppet kommer medföra ökade beskattningsmöjligheter, ökade skatteintäkter och ökad rättssäkerhet. Det kommer även medföra en konkurrensneutralitet mellan arbetstagare. Ett ändrat synsätt på vem som anses som arbetsgivare vid tillfälligt
51
arbete och en ny uthyrningsregel är positivt för svensk beskattning, men att det för vissa områden behöver bringa mer klarhet kring reglerna och tillämpningen.
9. Avslutande kommentarer
Den 17 juni 2020 överlämnade regeringen propositionen ”Ekonomisk
arbetsgivarbegrepp – förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige” till
riksdagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och beslutade att tillämpa synsättet ekonomisk arbetsgivare vid tillfälligt arbete i Sverige samt införa en
uthyrningsregeln i nya 6a § SINK. Därmed är presenterade beskattningsregler vid
inlämnandet av uppsatsen redan gällande, per den 1 januari 2021.
Intressant hade varit att veta hur dagens omständigheter med Covid-19 har påverkat uthyrning av arbetskraft mellan länder. Covid-19 bröt ut under år 2020 världen över och påverkat att flera länder stängt sina gränser för att minska smittspridningen varav de gränsöverskridande arbetsförhållanden har påverkats. Det kommer därmed vara av intresse att se hur statistiken för utstationerade per land och bransch ser ut för år 2020 och 2021.
52
Källförteckning
Offentligt tryck
Ds 1999:25 om beskattning av utländska nyckelpersoner
Dnr 2 02 253985-17/113 Skatteverkets promemoria, Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige, 2017-06-19.
Fi2018/02823/S3 Finansdepartementet, Kompletterande förslag rörande beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige.
Lagrådsremiss Beskattning och betalning av skatt för utomlands bosatta vid tillfälligt arbete i Sverige, Lagrådsremiss, maj 2018.
Prop. 1927:102 Bilaga 3 angående åtgärder till undvikande av eller lindring i internationell dubbelbeskattning med mera.
Prop. 1989/90:47 om vissa internationella skattefrågor.
Prop. 1990/91:107 om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m. Prop. 1996/97:100 om ett nytt system för skattebetalning m.m.
Prop. 1998/99:90 om utstationering av arbetstagare Prop. 1998/99:100 ekonomiska vårpropositionen
Prop. 2000/01:12 om beskattning av utländska nyckelpersoner Prop. 2004/05:19 om beskattning av utomlands bosatta Prop. 2010/11:165 om skatteförfarande
Prop. 2011/12:1 budgetpropositionen för 2012
Prop. 2019/20:190 Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp – förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige
Riksdagens förordning SFS 2017:319 om utstationering av arbetstagare
Rättsfallsregister
Avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen/Regeringsrätten
RÅ 1996 ref. 38 RÅ 1996 ref. 84 RÅ 1997 ref. 25 RÅ 1981 Aa 4. RÅ 1998 not. 188 RÅ 2001 ref. 50 RÅ 2008 ref. 16 RÅ 2008 ref. 56 RÅ 2008 not. 166 RÅ 2009 ref. 91 HFD 2012 ref. 18 HFD 2013 not 78 HFD 2018 ref. 78 HFD 2019 ref. 36 HFD, mål nr 6034–17 Wallentinmålet, Mål C-169/03
53
Kammarrättsavgöranden
Kammarrätten i Göteborg, dom 2009-04-30, mål nr. 7248-08.
Litteratur
Bogdan, Michael, Komparativ rättskunskap,Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2007.
Dahlberg, Mattias, Internationell beskattning, 4:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2014.
Dahlberg, Mattias, Svensk skattepolitik och utländska basbolag – En studie av svensk skatteavtalspolitik i förhållande till utländska basbolag mot bakgrund av svensk intern internationell skatterätt, Iustus, Uppsala, 2000.
Dahlberg, Mattias, Vilket rättskällevärde har OECD:s modellavtal?, i Festskrift till Gustaf Lindencrona, s. 137–155, Nordstedts juridik, 2003.
Dahlman Christian, Gladner Marcus, Reidhav David, Rättsekonomi – en introduktion, 2:a uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2004.
Hettne, Jörgen och Otken, Eriksson, Ida, EU-rättslig metod. Upplaga 2:1. Stockholm; Nordstedts Juridik, 2011.
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, 2:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2018.
Korling, Fredric & Zamboni, Mauro, Juridisk Metodlära, 1:a uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2013.
Kulin-Olsson, Karin, Juridikens fundament, 6:e uppl., Jure Förlag AB, Stockholm, 2011.
Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 11:e uppl., Iusté, Uppsala, 2019.
Peczenik, Alexander, Vad är rätt? - Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, Norstedts Juridik, Stockholm, 1995.
Sallander, Ann-Sophie, Skatteavtal – Om tolkning och tillämpning, 1:a uppl., Liber AB, Stockholm, 2015.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 4:e uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018.
Svensson, Eva-Maria, Genusrättsvetenskap och juridiska metoder, 2:a uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2018.
54
Zetterström, Stefan, Juridiken och dess arbetssätt - En introduktion, 2:a uppl., Iustus Förlag AB, Malmö, 2015.
Artiklar
Dimitris Gioulekas, Varför finns det inga bärplockare i Sverige?, Di, 2020.
Grosswald Curran, Vivian, Dealing in difference: Comparative law’s potential for broadening legal perspectives, 46 Am. J.Comp. L. 657(1998).
Gustafsson, Sofia, Innebörden av tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen - vid bedömning av stadigvarande vistelse, SN, 2016.
Hilling, Maria, Svenska skatteavtal och rätten att beskatta gränsöverskridande anställningsinkomster, SvSkT, 2013.
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT, 2004. Olsen, L., Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT, 2004. Peczenik, Alexander, Juridikens allmänna läror, SvJT, 2005.
Peczenik, Alexander, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT, 1990.
Sandgren, Claes, Vad är rättsvetenskap?, Jure, 2009.
Strömholm, Stig, Har den komparativa rätten en metod?, Svensk Juristtidning (1972).
Sundgren, Peter, ”50 000 utländska arbetare ska betala skatt i Sverige – en grupp svenska kapitalägare kommer undan”, Dagens Juridik, 2018.
Övrigt material
Internetkällor
Forskarskattenämnden, Arbetsuppgifter och kompetens,
https://forskarskattenamnden.se/forutsattningarforskattelattnad/arbetsuppgifteroch kompetens.4.14dfc9b0163796ee3e777874.html, (hämtad 2020-05-12). Forskarskattenämnden, Om oss, https://forskarskattenamnden.se/omoss.4.14dfc9b0163796ee3e73a6f7.html, (hämtad 2020-05-12). Forskarskattenämnden, Statistik, https://forskarskattenamnden.se/omskattelattnad/statistik.4.14dfc9b0163796ee3e7 773c9.html, (hämtad 2020-05-12)
55
Forskarskattenämnden, Vanliga frågor – Förutsättningar för skattelättnad,
https://forskarskattenamnden.se/vanligafragor.4.14dfc9b0163796ee3e73a65e.html
, (hämtad 2020-05-14).
Regeringen, OECD, https://www.regeringen.se/internationella-organisationer-och-samarbeten/oecd/, (hämtad 2020-05-22)
Skatteverket, Det nordiska skatteavtalen – Avtalets uppbyggnad, 2020.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.4/3001.html#h-Huvudavtalet-och-protokollet, (hämtad 2020-05-14)
Skatteverket, Rättslig vägledning, Fast driftställe – huvudregeln, 2020,
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.6/2690.html#h-Stadigvarande, (hämtad, 2020-05-14)
Skatteverket, Rättslig vägledning, Lag (1996:2512) om dubbelbeskattningsavtal
mellan de nordiska staterna, 2019,
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/27531.html?date=2019-01-01 (hämtad 2020-05-12)
Skatteverket, Rättslig vägledning, ”Lön från en utländsk arbetsgivare är i vissa fall
skattefri”, 2020,
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.5/2648.html
(Hämtad 202-05-07)
Skatteverkets ställningstagande, Server som fast driftställe, 2018,
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/372979.html?date=2018-11-29
(Hämtad 2020-04-12)
Skatteverkets ställningstagande, ”Vad är tillfälligt avbrott i en stadigvarande
vistelse”, dnr 130 92654-05/111,
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/29251.html (Hämtad 2020-05-07) Skatteverket, Svar på vanliga frågor – Inkomst av tjänst, 2020,
https://www.skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/ink omstavtjanst/privattjansteinkomsterfaq/narskamanbetalastatliginkomstskattochhur hogarden.5.10010ec103545f243e8000166.html, (hämtad 2020-05-13)
Svenskt näringsliv, Internationella skattefrågor, 2014,
https://www.svensktnaringsliv.se/sokresultat/?q=Internationella+skattefr%C3%A 5gor&ok=S%C3%B6k, (hämtad 2020-05-15)
Sveriges Riksdag, Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp – förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/arende/betankande/ekonomiskt-arbetsgivarbegrepp---forandrade_H801SkU5, (hämtad 2021-01-06)
56
Baekkevold; IL (1999:1229), 3 kap 3 § p.2 not 102, Karnov internet 2018-09-13. Se även Pelin (2016), Internationell skatterätt, s. 18–19 (lagkommentar)
Commentaries on the articles of the model tax convention,
http://www.oecd.org/berlin/publikationen/43324465.pdf (hämtad 2020-04-13).
Mailkontakt
Arbetsmiljöverket, Svar från handläggare på Arbetsmiljöverket, 2020-05-08 till 2020-05-13.
Internationellt material
OECD, Preventing the Granting of Treaty Benefits in Inappropriate Circumstances, Action 6 - 2015 Final Report, https://read.oecd-ilibrary.org/taxation/preventing- the-granting-of-treaty-benefits-in-inappropriate-circumstances-action-6-2015-final-report_9789264241695-en#page1, (hämtad 2020-02-14)
Rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder (indrivningsdirektivet).